Skattereduktion för husarbete (rot- och rutarbete) har blivit en uppskattad reform som används av över en miljon svenskar per år. Sakta men säkert har det vuxit fram en praxis vad gäller vilka arbeten som ger rätt till skattereduktion och vilka som inte gör det. Frågan om vilka arbeten som ger rätt till skattereduktion har ersätts med frågan, vad är arbetskostnad? En fråga som blir allt mer akut i takt med att antalet köpare av stora byggjobb till fast pris ökar. Avsaknad av tydliga regler skapar osäkerhet hos utförare och köpare och kan i förlängningen leda till att skatte-reduktionen används som konkurrensmedel.

1 Bakgrund

År 2012 betalade Skatteverket ut ca 17 miljarder till företagare som utfört husarbete hos drygt 1,2 miljoner svenskar. Det innebär att svenska folket köpt rot och rutarbeten för i vart fall 34 miljarder kronor under 2012. Fortfarande dominerar rotarbeten både vad gäller antal köpare och storleken på köpen men den största ökningen vad gäller antal köp står rutarbetet för.

Reglerna om skattereduktion för hushållsarbete infördes den 1 juli 2007. I det inledande skedet var det bara hushållsarbete (rutarbete) som omfattades av skattereduktionen men från och med den 8 december 2008 omfattas även byggarbete (rotarbete) av reglerna om skattereduktion. Rot- och rutarbete kallas gemensamt för husarbete.

Skattereduktion för utgifter för husarbete uppgår till 50 procent av utgifterna för arbetet inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kr per person och år.

När reglerna infördes betalade köparen hela ersättningen till utföraren och köparen ansökte därefter om skattereduktion hos Skatteverket. Den 1 juli 2009 ersattes ansökningsförfarandet med den så kallade fakturamodellen. Faktura-modellen innebär att en privatperson som köper husarbete av en utförare som är godkänd för F-skatt betalar halva arbetskostnaden till utföraren och att utföraren därefter ansöker om utbetalning hos Skatteverket för resterande del av köparens betalning. I och med att Skatteverket betalar ut resterande del av ersättningen till utföraren tillgodoförs privatpersonen preliminär skatte-reduktion. Skatteverket förtrycker uppgifterna om preliminär skattereduktion i inkomstdeklarationen och köparen medges slutlig skattereduktion i samband med att det årliga beslutet om beskattning görs. Fakturamodellen var till en början omstridd, bland annat för att utförarna befarade att hanteringen hos Skatteverket skulle medföra att de fick problem med likviditeten. I de undersökningar och djupintervjuer som Skatteverket och även Sveriges Byggindustrier har genomfört framgår det dock att merparten av företagen numera är nöjda med fakturamodellen även om det finns en viss skillnad i inställningen till fakturamodellen mellan företag som utför rutarbete och företag som utför rotarbete.

2 Vilka arbeten omfattas av skattereduktionen?

Reglerna om skattereduktion finns dels i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL och i lag (2009:194) om förfarande vid skattereduktion för hushållsarbete, HFL. I 67 kap. 13 § IL finns en förhållandevis omfattande uppräkning av vilka arbeten som räknas som rutarbete. Gränsdragningsproblemen var till en början många men idag har de flesta frågetecken rätats ut även om vissa verksamheter, exempelvis företag som säljer trädgårdstjänster fortfarande behöver fördela arbetstid på arbeten som ger och som inte ger rätt till skattereduktion. När det gäller rotarbete så anges i 67 kap. 13 a och b § att som hushållsarbete räknas även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet och en bostadsrätt. För rätt till skatte-reduktion för arbeten i bostadsrätt krävs dessutom att arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren ansvarar för. Svaren på vad som ska räknas som reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad finns till viss del i prop. 2008/09:178. Det har förekommit en mängd gränsdragningsfrågor även när det gäller rotarbete. Exempelvis har HFD i 2012 ref. 47 klarlagt att skattereduktion inte kan medges för nybyggnad av komplementhus samt att skattereduktion bara kan medges för arbeten som är utförda på tomtmark som tillhör småhuset. När det gäller bostads-rätter finns även gränsdragningsfrågor vad gäller vad som räknas som ”i bostaden”. Det har sakta men säkert vuxit fram en praxis vad gäller vilka arbeten som ger och som inte ger rätt till skattereduktion och de flesta företagare som utför rotarbeten vet hur reglerna ska tillämpas.

Även om det vuxit fram en praxis vad gäller frågan om vilka arbeten som ger rätt till skattereduktion och vilka som inte gör det så finns det en fort-farande en fråga som inte har ett bra svar, nämligen: hur ska arbetskostnaden beräknas?

3 Vad räknas till arbetskostnad?

Skattereduktion för husarbete medges bara för arbetskostnad men varken i lagtext eller i förarbeten finns någon mer omfattande vägledning för hur arbetskostnaden ska beräknas. Den enda vägledning som finns är att kostnad för maskiner och material inte ska ge rätt till skattereduktion. I prop. 2006/07:94 s. 48 följande:

”Eftersom skattereduktionen syftar till att subventionera vit sysselsättning bör endast arbetskostnad omfattas av reduktionen. Utgifter för material och utrustning ska därför inte räknas in i skattereduktionen. Som exempel på utgifter som inte ingår i underlaget kan nämnas utgifter för rengöringsmedel och städmaterial samt kostnader för en gräsklippare eller snöplog. Inte heller utgifter för resor bör ingå i underlaget.”

I prop. 2008/09:178 s. 38 kommenterar lagstiftaren också frågan om arbetskostnad.

”Regeringen anser att samma regler som i dag gäller för hushållsarbete också ska gälla för ROT-arbete. Det finns således inte skäl att nu göra någon annan bedömning vad gäller arbetskostnaden. Kostnader för t.ex. gräv- och borrmaskiner bör därför inte utgöra en del av arbetskostnaden. Eftersom maskinkostnader inte berättigar till skattereduktion kan det vara en fördel, såväl för utföraren som för köparen, att maskinkostnader särskiljs från arbetskostnad i faktura eller liknande underlag.”

För arbeten som enbart omfattar arbetskostnad, exempelvis hushållsstädning och fönsterputsning, har timpriset avgörande betydelse i konkurrensen om kunderna eftersom timpriset i sin helhet motsvarar kostnaden för arbetet. Det medför att timpriset som regel motsvarar det pris som kunden normalt är beredd att betala för det aktuella arbetet oavsett om arbetet ger rätt till skatte-reduktion eller inte.

För arbeten där priset även inkluderar material och kostnader för dyra maskiner är det betydligt svårare att fastställa hur stor del av priset som avser arbetskostnad. En kund kan vara beredd att betala ett högre slutpris för en totalentreprenad till fast pris i de fall utföraren erbjuder ett pris som inkluderar en hög arbetskostnad. Det finns exempel på när utförare förlorat anbudsgivningar där de har lägsta totalpris men också en lågt beräknad arbetskostnad.

Exempel

Kalle ska utföra ett arbete på sitt hus. Han kontaktar två olika utförare som är likvärdiga vad gäller yrkesskicklighet. Utförare A tar 100 000 kr inklusive material medan utförare B tar 110 000 kr för samma jobb. Utförare A anger att arbetskostnaden är 30 000 kr medan utförare B har beräknat arbetskostnaden till 60 000 kr. För Kalle, som kan utnyttja skattereduktionen fullt ut, lönar det sig att anlita B trots att hans pris är högre eftersom Kalles slutkostnad om han anlitar B blir 80 000 kr medan A:s pris som är lägre kommer att kosta Kalle 85 000 kr.

När en kund beställer ett arbete till fast pris framgår det inte av fakturan hur kostnaderna fördelar sig mellan material och arbete. Det ligger i sakens natur att arbete till fast pris innebär en möjlighet för utföraren att göra en större vinst om han snabbt blir klar med det avtalade jobbet och att specificera hur stor del av arbetet som då utgör arbetskostnad har aldrig varit av intresse för utförare och kund. För att kunden ska kunna få skattereduktion krävs dock att utföraren på ett eller annat sätt klargör hur stor del av entreprenaden som utgör arbetskostnad.

I samband med kontroll av begärda utbetalningar och vid revisioner har Skatteverket uppmärksammat att metoden för att beräkna av arbetskostnad vid totalentreprenader varierar och att det även förekommer att man beräknat en hög arbetskostnad och på så sätt kunnat sänka priset på materialet.1 Oklarheterna kring begreppet arbetskostnad skapar en situation där skatte-reduktionen för husarbete kan används som konkurrensmedel i en anbudssituation. Det är inte längre den som erbjuder lägsta pris som vinner ett anbudsförfarande utan istället den som erbjuder högst andel arbetskostnad. Givetvis känner såväl kunder som utförare till att kostnad för maskiner och material inte ger rätt till skattereduktion men hur kostnaden ska beräknas är fortfarande höljt i dunkel. Hur ska materialkostnaden beräknas, hur beräknas kostnad för maskiner, hur ska kostnaden för underentreprenörer beräknas och hur stort vinstkostnadspålägg kan man ha på arbetskostnaden?

Skatteverkets uppföljning och utvärdering av skattereduktion för husarbete dnr 131 561711-11/113, avsnitt 13.4.

4 Avslutande reflektioner

För att undvika att skattereduktionen i än större omfattning blir ett konkurrensmedel bör det, enligt min uppfattning, klargöras vad som avses med begreppet arbetskostnad. Hur arbetskostnaden ska beräknas är av underordnad betydelse. Det viktiga är att reglerna är tydliga och enkla att följa både för kunder och utförare. Eftersom skattereduktion för husarbete tillkommit för att subventionera vit sysselsättning ligger det nära till hands att hävda att arbetskostnad ska beräknas utifrån de antal timmar som arbetet tagit och att timpriset i normalfallet inte ska överstiga de nyckeltal för arbetskostnad som används i branschen. Men man skulle också kunna tänka sig att ha ett system där företagets kostnader för material och maskiner räknas bort och där resterande del av beloppet får anses utgöra arbetskostnad. Ett alternativ till olika system för att beräkna arbetskostnad kan vara att inte medge skattereduktion för arbeten som utförs till fast pris eftersom arbetskostnaden då inte går att beräkna.

Det avgörande är att det finns tydliga och enkla regler så att utförare och kund vet vilken dokumentation som behövs för att visa hur arbetskostnaden har beräknats.

Den rådande situationen skapar osäkerhet både för utförare och köpare av husarbete eftersom de inte vet vad som krävs av dem för att visa att beräkningen av arbetskostnaden gjorts på rätt sätt. Frågan om hur arbetskostnad ska beräknas kommer med tiden att avgöras i domstol, men är det rimligt att köpare och säljare av rot- och rutarbete ska behöva vänta så länge på svar? En lagstiftning som i dagsläget berör drygt 10 procent av befolkningen och där ca 17 miljarder kronor betalas ut i skattereduktion bör innehålla klara spelregler för alla som är berörda. För att underlätta för köpare och utförare och för att komma till rätta med den osunda konkurrensen mellan företag som säljer husarbete behövs det en justering av reglerna om skattereduktion på så sätt att det av lagtexten framgår hur arbetskostnaden ska beräknas.

Pia Blank Thörnroos är rättslig expert på Skatteverket.