Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Återbetalning av ansökningsavgift enligt gåvomottagarlagen
Inbetald ansökningsavgift kan inte återbetalas när en komplett ansökan om godkännande som gåvomottagare har gjorts. Ett beslut i fråga om begäran om återbetalning meddelas med stöd av förvaltningslagen. (2013-03-25, dnr 131 169672-13/111)
Skatteplanering med tantiem
Ett tantiem är en extra utbetalning av ett företags vinst som vanligtvis görs till VD eller andra chefstjänstemän och som har karaktären av bonus.
Att som i det förevarande fallet ta upp dubbla lönekostnaden ett år och ingen alls nästa år innebär att matchningen mellan intäkter och kostnader sätts ur spel. Innebörden är att kostnaderna som genererat intäkterna 2013 felaktigt kommer att redovisas 2012 och inte matcha dessa intäkter. En sådan redovisning innebär både att man bryter mot matchningsprincipen och mot årsredovisningslagens krav på konsekvens och jämförbarhet. Räkenskapsårets prestationer, i detta fall lönen, ska ställas mot räkenskapsårets intäkter.
Skatteverket anser således att periodiseringen i detta fall står i strid med god redovisningssed. Därför kan avdrag inte erhållas för vad som benämns som tantiem 2012 utan först 2013. (2013-04-19, dnr 131 238438-13/111)
Kommentar: Ställningstagandet har gjorts med anledning av att bolagsskattesatsen sänks 2013 med 4,3 % och att följande fråga om dubbla löneavdrag under 2012 ställts:
Du är aktieägare och arbetar heltid i ditt företag. Du vill ta ut en lön under brytpunkten för statlig inkomstskatt. Därför tänker du ta ut 400 000 kr i lön både 2012 och 2013.
Lönekostnaden sänker bolagets vinst med 400 000 kr plus arbetsgivaravgifter för vart och ett av åren. Men om lönen för år 2013 avsätts redan i 2012 års bokslut som tantiem sänks det årets vinst med hela beloppet i stället för år 2013. På så sätt innebär det en definitiv skattevinst.
I den privata inkomstdeklarationen blir det ingen skillnad. 400 000 kr tas upp som inkomst av tjänst både 2012 och 2013.
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Återkallelse av F-skatt – vid falsk identitet
Ett godkännande för F-skatt får återkallas om det framkommer att det bakomliggande personnumret, samordningsnumret eller annat registreringsnummer inte identifierar den person som faktiskt bedriver näringsverksamheten, så kallad falsk identitet. I dessa fall är grunden för återkallelsen att det finns skälig anledning att anta att innehavaren av godkännandet för F-skatt varken bedriver eller kommer att bedriva näringsverksamhet. (2013-04-05, dnr 131 225407-13/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns två åskådliggörande exempel som visar verkets uppfattning.
Fråga och svar om hur utlandstraktamentet för år 2013 fastställts
Tidigare år har beloppen baserats på prisinformation som Sveriges ambassader tillhandahållit Skatteverket. Då detta inte längre var möjligt så har Skatteverket vänt sig till ett globalt företag som är specialiserat på att samla in prisstatistik från de flesta länder i världen.
De prisuppgifter som Skatteverket har erhållit från företaget är specificerat på följande sätt:
Frukost på ett 3-stjärnigt hotell.
Lunch på en cafeteria eller restaurang; varmrätt, dessert och kaffe eller läsk.
Middag på en mellanklassrestaurang; 3 rätters middag och kaffe.
Dryck i baren för mineralvatten eller liknande.
Prisuppgifterna bygger på prisnivå år 2012 i respektive land.
Efter omräkning till svenska kronor har tillägg gjorts för diverse småutgifter med 20 procent av den beräknade utgiften för måltider och dryck.
Den beräknade kostnaden för måltider, dryck och småutgifter har sedan reducerats med 60 kr. Beloppet motsvarar en schablonberäknad kostnad för måltider m.m. som uppkommer om man inte skulle ha varit på tjänsteresa. (2013-04-08, dnr 131 177480-13/111)
2 Mervärdesskatt
Krav på en särskild uppgift eller hänvisning i fakturan
För vissa omsättningar finns det ett krav på att fakturan ska innehålla en särskild uppgift eller hänvisning som en förklaring till att mervärdesskatt inte har debiterats eller att särskilda regler har tillämpats. Det framgår i regel direkt av lagtexten vilken uppgift fakturan ska innehålla. Det innebär att den som utfärdar fakturan i princip inte får använda några andra uppgifter än de som framgår av lagtexten, även om en viss annan uppgift fyller samma syfte. Skatteverket anser dock att även andra ord med samma innebörd som de i lagtexten angivna uppgifterna i normalfallet ska godtas. Vid gränsöverskridande försäljningar rekommenderar Skatteverket dock att den som utfärdar fakturan använder de begrepp som framgår av lagtexten.
Vid undantag från skatteplikt kan den som utfärdar fakturan välja att ange den relevanta bestämmelsen i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, eller i mervärdesskattedirektivet eller en annan uppgift om att omsättningen är undantagen från skatteplikt. Skatteverket anser att det är tillräckligt tydligt att i fakturan ange t.ex. uppgiften ”undantag från skatteplikt”.
Vid omvänd skattskyldighet ska fakturan innehålla uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet”. Skatteverket anser att uppgiften ”omvänd skattskyldighet” också är godtagbar. Vid gränsöverskridande försäljningar rekommenderar Skatteverket dock att uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet” eller motsvarande begrepp på annat språk används.
Vid gränsöverskridande försäljningar kan det förekomma att reglerna för omvänd skattskyldighet är tillämpliga samtidigt som omsättningen utomlands är undantagen från skatteplikt i den medlemsstat där beskattningen ska ske. I sådant fall anser Skatteverket att det är tillräckligt att ange uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet” i fakturan.
Vid leverans av ett nytt transportmedel till ett annat EU-land ska fakturan innehålla uppgifter som klargör att det är fråga om ett nytt transportmedel.
Vid tillämpning av vinstmarginalbeskattning för resebyråer eller begagnade varor m.m. framgår det av ML vilken uppgift fakturan ska innehålla.
Om fakturan är utfärdad av köparen ska fakturan innehålla uppgiften ”självfakturering”. (2013-02-27, dnr 131 50563-13/111)
Kommentar: Detta ställningstagande gäller fr.o.m. den 1 januari 2013 och ersätter vid den tidpunkten ställningstagandet ”Fakturans innehåll – krav på särskild notering och uppgift” daterad 2010-03-11, dnr 131 19677-10/111.
Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige
Mervärdesskatten i en faktura måste anges i svenska kronor när skatten ska betalas i Sverige. Detta gäller oavsett i vilken valuta säljaren fakturerar. Om säljaren har euro som redovisningsvaluta ska dock skatten i stället anges i euro. Det är kursen på den dag som skattskyldigheten inträder som normalt ska användas vid omräkningen. Vid omräkning av valutan får säljaren tillämpa antingen den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer eller den växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken.
Utfärdas faktura innan skattskyldigheten inträder får i vissa fall av praktiska skäl den senast kända omräkningskursen på fakturadagen tillämpas.
Innehåller fakturan omsättningar för vilka olika skattesatser gäller ska skattebeloppet även anges i svenska kronor eller euro om fakturering sker i annan valuta än redovisningsvalutan. Beloppet behöver inte vara specificerat per skattesats. Det är tillräckligt om det totala mervärdesskattebeloppet anges.
Köparen ska omräkna mervärdesskattebeloppet till sin redovisningsvaluta om skattebeloppet i fakturan är angivet i annan valuta.
Om säljaren har angett mervärdesskatten i euro bör köparen normalt kunna utgå från att detta är korrekt, d.v.s. att säljaren har euro som redovisningsvaluta.
Mottar säljaren betalning i annan valuta än den i vilken priset är angivet ska denne omräkna ersättningen för att bestämma beskattningsunderlaget. (2013-02-27,dnr 131 148844-13/111)
Kommentar: Ställningstagandet är framtaget på grund av att nya faktureringsregler trädde i kraft den 1 januari 2013 och det upphäver följande ställningstaganden:
Fakturor i euro från svenska företag, 2002-02-19, dnr 1681-02/100
Omräkning av valuta vid fakturering av förskotts- och a contobetalningar, upprättande av samlingsfaktura m.m, 2005-03-08, dnr 130 135753-05/111
Detta ställningstagande ersätter i tillämpliga delar ställningstagandena:
Mervärdesskattebeloppet i faktura, 2004-11-12, dnr 130 641266-04/111, vad gäller frågan om fakturering i utländsk valuta
Fråga nio i Skrivelse nr. 3 beträffande frågor och svar på grund av nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt m.m, 2004-04-02, dnr 130 255556-04/113
Undantag från skatteplikt vid försäljning av varor till andra EU-länder
Om en säljare vill undanta från skatteplikt en försäljning av en vara som transporteras från Sverige till ett annat EU-land förutsätts normalt att köparen har angivit sitt registreringsnummer för mervärdesskatt i ett annat EU-land.
Om säljaren, när denne agerat i god tro och vidtagit de åtgärder som rimligen kan krävas, inte kan uppge köparens registreringsnummer för mervärdesskatt kan varuförsäljningen ändå under vissa förutsättningar undantas från skatteplikt. Så är fallet om säljaren i stället har tillräckligt med andra uppgifter att visa som styrker att köparen är en sådan person som medför att undantaget från skatteplikt kan bli tillämpligt.
När säljaren saknar köparens registreringsnummer för mervärdesskatt anser Skatteverket att säljaren ska kunna visa att följande förutsättningar är uppfyllda för att försäljningen ska kunna undantas från skatteplikt.
Köparen ska vara en beskattningsbar person.
Köparen ska göra förvärvet såsom beskattningsbar person, dvs. han ska agera i denna egenskap.
Köparen ska agera såsom beskattningsbar person i ett annat EU-land.
Köparen ska antingen utföra leveranser i ett annat EU-land som till någon del medför avdragsrätt eller ha gjort förvärv under föregående eller innevarande år som medfört att förvärvströskeln i destinationsmedlemsstaten har överskridits alternativt ha begärt frivilligt inträde.
Köparen ska ge en godtagbar förklaring till varför ett registreringsnummer inte kunnat uppvisas trots att ett sådant borde finnas. (2013-03-01, dnr 139907-13/111)
Kommentar: Ställningstagandet är framtaget med anledning av att EU-domstolen har meddelat en dom som behandlar undantaget från skatteplikt vid unionsintern varuförsäljning, C-587/10, VSTR.
3 Övrigt
Juridiska personer som har upplösts efter likvidation (Förfarande och process)
Skatteverket kan inleda utredning, fatta omprövningsbeslut (både för- och nackdelsbeslut) och fullfölja en redan inledd process mot en juridisk person som har upplösts genom likvidation.
Den likvidator som har haft hand om likvidationen av den juridiska personen företräder, som huvudregel, denna om det blir fråga om fortsatt likvidation.
Kommunikation ska ske med behörig företrädare.
En juridisk person som har upplösts genom likvidation kan begära omprövning av eller överklaga ett beslut om skatt.
Det som sägs ovan gäller även juridiska personer som har upplösts till följd av ett avregistreringsförfarande utan föregående likvidation. (2013-03-09, dnr 131 134585-13/111)
Skattebelopp för dimetyleter, DME (Punktskatt)
Skatteverket anser att för flytande DME som är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som motorbränsle i en dieselmotor ska skatt betalas med de skattebelopp som gäller för bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b lagen (1994:1776) om skatt på energi tillhörigt miljöklass 1. Det saknar betydelse att dieselmotorn måste modifieras i viss utsträckning för att DME ska kunna användas som bränsle. Någon hänsyn till att energiinnehållet i DME avviker från energiinnehållet i diesel ska inte tas. (2013-03-28, dnr v131 203908-13/111)
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.