Den nyligen genomförda amerikanska skattereformen fick överlag ett ganska kyligt mottagande både i USA och i omvärlden. Det har dock rapporterats förhållandevis lite om reformens materiella innehåll och än mindre om dess övergripande syften. Denna artikel söker – bortom politisk retorik och ideologiska termer – reda ut vad Trump-administrationen och den republikanskdominerade kongressen velat åstadkomma med skattereformen.

1 INLEDNING1

Den 22 december 2017 undertecknade president Donald Trump Tax Cuts and Jobs Act (H.R.1). Det är den första stora skattereformen i USA sedan Ronald Reagans reform 1986 och innebär i vissa fall kraftigt sänkta skatter på både fysiska och juridiska personer. Huvuddelen av reformen trädde ikraft redan i år.

Försöken att driva igenom en ny skattereform i kongressen efter Reaganreformen inleddes redan i mitten på 1990-talet med Dick Armeys förslag till en så kallad flat tax (platt skatt).2 Därefter har ett flertal reformutredningar tillsatts och kongressledamöter och professorer har presenterat ett oräkneligt antal skattereformförslag under årens lopp. En djupt polariserad kongress har dock satt käppar i hjulet för alla seriösa försök av sittande administrationer att få en skattereform antagen. Det politiska dödläget på skatteområdet resulterade i att Inland Revenue Code (IRC) blev orimligt komplicerad,3 ineffektiv i att bekämpa internationell skatteerodering och med tiden allt mindre konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv.4

En serie politiska händelser de senaste åren möjliggjorde till slut antagandet av president Trumps skattereform. Av störst betydelse är att republikanerna efter valet 2016 kontrollerar både Vita Huset och kongressens båda kamrar, vilket begränsar oppositionens möjligheter att blockera lagförslag. Donald Trump gjorde också skattereformen till ett vallöfte och drev frågan hårt under hela förra året. Vidare har den relativt svaga tillväxten i USA efter finanskrisen 2008 till stor del skyllts på det föråldrade skattesystemet vilket bidragit till den blocköverskridande uppfattningen att skattesystemet snarast måste reformeras. Slutligen har OECDs BEPS-projekt och EU-kommissionens aggressiva tillämpning av statsstödsreglerna mot särskilt amerikanska koncerner tvingat USA att agera snabbt för att säkra det amerikanska internationella beskattningsunderlaget. En amerikansk kongressledamot uttryckte det så att ”either we define our tax base or the Europeans will do it for us”.

Om republikaner och demokrater har varit överens om nödvändigheten att reformera skattesystemet har denna samsyn inte omfattat innehållet i reformen. När demokraterna i augusti förra året uppställde villkor för att delta i lagstiftningsarbetet övergav republikanerna ganska omgående tanken på att försöka uppnå en blocköverskridande överenskommelse.5

I princip måste lagstiftningsförslag som påverkar den amerikanska budgeten antas med tre femtedelars majoritet i senaten (så kallad supermajority), en majoritet som republikanerna saknar i dagsläget. Republikanerna utnyttjade dock en undantagsregel (Reconciliation Procedure eller ”the Byrd rule”) som under vissa förutsättningar möjliggör antagande av bland annat skattelagstiftning med enkel majoritet. En av förutsättningarna är att utgifterna för lagstiftningen inte spräcker den budgetram som representanthusets och senatens Appropriation Committees godkänt (genom en så kallad budget resolution) för föreslagen lagstiftning. Den republikanskdominerade kongressen fick i oktober igenom att skattereformen maximalt fick öka det federala underskottet med US$ 1,5 biljoner under kommande 10 år (budget window). Därmed låg fältet i stort sett fritt för att kunna driva igenom Trump-administrationens omfattande skattesänkarreform.6

När det materiella arbetet med att skriva lagstiftning inleddes i slutet på september gick det extremt fort.7 Den legislativa processen fullbordades på 3 månader och de steg som lagstiftningsförslag normalt måste genomgå i kongressen respekterades i vissa fall endast nominellt. Representanthuset antog sin version av skattereformen den 9 november. Senaten antog en omarbetad version av representanthusets förslag den 2 december. De båda versionerna jämkades sedan samman i en så kallad Conference Committee. Den i princip slutliga versionen publicerades den 15 december som antogs av de båda kamrarna den 20 december.8

Den höga hastigheten i lagstiftningsarbetet har medfört att det saknas utförliga kommentarer (”förarbetsuttalanden”) till respektive ändring av IRC. De kommitté-uttalanden som finns är i vissa fall antingen ofullständiga eller otydliga.9 Kongressen är medveten om dessa brister och har därför i förhållande till många regeländringar gett Treasury (Finansdepartementet) vida befogenheter att utfärda Regulations i syfte att precisera lagstiftningens innehåll och att förhindra att det nya regelverket kringgås. Det är också möjligt att kongressen ger det opolitiska kongressorganet, Joint Committee of Taxation (JCT),10 i uppgift att publicera en så kallad blue book där den nya lagstiftningens intentioner utvecklas ytterligare. Om det skulle visa sig att reformen förbiser viktiga frågor eller får oförutsedda effekter kan ny ”korrigerande” lagstiftning krävas redan inom kort. Det är dock långt ifrån säkert att republikanerna än en gång kommer kunna enas om ett skattelagstiftningspaket, särskilt under ett valår.

Syftet med denna artikel är att översiktligt beskriva skattereformens huvudsakliga innehåll och att söka identifiera de skattepolitiska överväganden som legat till grund för reformen. Avsnitt 2 nedan redogör för de mest genomgripande ändringarna av IRC och hur de påverkar statsbudgeten. Avsnitt 3 diskuterar Trump-administrationens avsikter med reformen och hur den samspelar med globala initiativ på skatteområdet. Avsnitt 4 slutligen tar ställning till i vilken omfattning president Trumps och republikanernas skattepolitiska målsättningar har uppnåtts eller kan komma att uppfyllas genom reformen.

Jag vill rikta ett varmt tack till Roland Gustavsson för värdefulla synpunkter på ett tidigare manus.

The Freedom and Fairness Restoration Act, H.R. 4585 (juni 1994).

Enligt Tax Foundation innehöll IRC före reformen 2,4 miljoner ord och tillhörande Regulations (dvs. föreskrifter i förordning) ytterligare 7,7 miljoner ord. Till detta kan läggas 60 000 sidor rättsfallsmaterial på skatteområdet. Amerikanska skattebetalare beräknas ägna 8,9 miljarder timmar till en kostnad av US$ 400 miljarder åt att fullgöra deklarationsskyldigheten varje år(!). Se Scott A. Hodge, President of Tax Foundation, ”Perspectives on the Need for Tax Reform”, Written Testimony Before the Ways and Means Subcommittee on Tax Policy (25 May 2016).

Det kan nämnas att USAs bolagsskattesats på 35 % utgjorde före reformen den högsta i OECD-området (och sannolikt också i hela världen).

Flertalet av senatens demokratiska ledamöter villkorade i brev till president Donald Trump och det republikanska ledarskiktet i senaten den 1 augusti 2017 deras deltagande i skattereformarbetet av att reformen inte resulterade i sänkt beskattning för de 1 procent mest förmögna eller i minskade federala skatteintäkter.

Ytterligare en förutsättning för att kunna tillämpa Reconciliation Procedure är att antagen (skatte)lagstiftning inte leder till att budgetunderskottet ökar efter utgången av 10-årsperioden. Detta förklarar varför i stort sett samtliga skattesänkningar på individnivå är tidsbegränsade och löper ut efter 8–10 år. Republikanernas förhoppning är naturligtvis att kunna göra även dessa skattesänkningar permanenta i ett senare skede när antingen ekonomin eller sammansättningen i kongressen tillåter det.

Själva lagstiftningsarbetet inleddes efter att president Trump och de republikanska ordförandena i Committee on Ways and Means och Senate Committee on Finance publicerade ett gemensamt ramverk för skattereformen den 27 september 2017. Se vidare ”Unified Framework for Fixing Our Broken Tax Code”, US Department of the Treasury (ramverket). Märk att en del av reformens lagtext och kommentarer i princip är hämtade ordagrant från tidigare förslag som presenterats genom åren.

The Conference Agreement for H.R. 1, The Tax Cuts And Jobs Act (20 December 2017).

Det materiella lagstiftningsarbetet bedrivs i huvudsak i representanthusets Committee on Ways and Means och i senatens Committee on Finance samt i dess respektive undergrupper.

JCTs huvuduppgift är att mäta effekterna och granska tillämpningen och administrationen av föreslagen och antagen skattelagstiftning.

2 SKATTEREFORMENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2.1 Generell sänkning av inkomstskatterna

Skattereformen omfattar totalt 130 mer eller mindre genomgripande ändringar av IRC. Reformen syftar främst till att sänka inkomstskatterna för både fysiska och juridiska personer. Utgifterna för skattesänkningarna ligger på US$ 2,56 biljoner och överstiger därför kraftigt kostnadsramen på US$ 1,5 biljoner. Det har därför varit nödvändigt att också skära i utgifterna. Nedan beskrivs kortfattat vilka inkomstskatter som sänkts och hur dessa skattesänkningar har finansierats.11

Samtliga lagstiftningshänvisningar återfinns i ”The Conference Agreement for H.R. 1, The Tax Cuts And Jobs Act”. De intäkter och utgifter som anges nedan har beräknats av JCT och omfattar den kommande 10-årsperioden. Se ”Macroeconomic Analysis of The Conference Agreement for H.R. 1, The Tax Cuts And Jobs Act” (JCX-69-17).

Fysiska personer

Inkomstskatterna för fysiska personer sänks överlag med mellan 1 till 4 %. Inkomstskatten är fortsatt indelad i 7 kategorier (tidigare skattesats inom parantes): 10 % (10 %), 12 % (15 %), 22 % (25 %), 24 % (28 %), 32 % (33 %), 35 % (35 %) och 37 % (39,6 %). Brytpunkten innan den skattskyldige träder in i en högre kategori har också höjts överlag. Brytpunkten har även höjts innan Alternative Minimum Tax (AMT) blir tillämplig. AMTs syfte är att säkerställa att personer inte helt undgår att betala skatt genom skatteplanering. Barnbidraget höjs från US$ 1 000 till 2 000 per barn och år. Barnbidraget ges i form av en skattereduktion (dvs. avräknas direkt från skatten).12 Beloppet som undantas från skatt på arv, generationsgåva (dvs. gåva från far- och morföräldrar till barnbarn) och övriga gåvor fördubblas.13

Sänkningen av inkomstskatterna på fysiska personer kostar US$ 1,21 biljoner och höjningen av barnbidraget US$ 573,4 miljarder. I gengäld begränsas ränteavdragsrätten på huslån. Avdrag för räntor medges inte längre på lån överstigande US$ 750 000. Vidare begränsas avdragsrätten för lokala (i huvudsak fastighets-) skatter.14 Kostnaden för fördubblingen av barnbidraget begränsas en aning av att krav nu uppställs på att barnet har ett giltigt social security number (personnummer) samt genom att bidraget inte inflationsjusteras. Vissa tidigare skattebefriade förmåner från arbetsgivaren har avskaffats som till exempel flyttningskostnader vid tillträde av nytt jobb och tillhandahållande av cykel (!) för att ta sig till och från jobbet.

I övrigt kan nämnas att reglerna för beskattning av excessive employee renumeration stramas åt. Kategorin anställda som nekas avdrag för löneinkomster överstigande US$ 1 miljon utökas. Regeln syftar till att begränsa löneökningarna bland ledande personer i börsnoterade företag. En punktskatt (excise tax) på 21 % tas också ut på löner och fallskärmar överstigande US$ 1 miljon i organisationer som undantas från inkomstskatt. De senare regelåtstramningarna väntas inbringa US$ 11 miljarder.

Bidraget fasas stegvis ut när familjens sammanlagda inkomster överstiger US$ 400 000. Ytterligare en skattereduktion på US$ 500 ges till skattskyldig som vårdar anhörig.

För arv och generationsgåvor ökas undantagsbeloppet från US$ 5,49 till 11,02 miljoner (efter justering för inflation). Undantagsbeloppet för generationsgåvor fördubblas till US$ 22,4 miljoner för gifta par. För övriga gåvor ökas beloppet från US$ 14 000 till 28 000. Arvsskatten fasades ut av Bush-administrationen, men återinfördes av Obama-administrationen. Efter reformen beräknas cirka 0,2 procent av amerikanska dödsbon betala arvsskatt.

Detta har väckt särskild ilska hos demokraterna eftersom traditionellt demokratiska stater som till exempel Kalifornien och New York tar ut högre lokala skatter än genomsnittet i USA. Se t.ex. https://www.politico.com/story/2018/01/05/california-democrats-trump-punishment-326376.

Juridiska personer

Bolagsskatten sänks från 35 % till 21 %15 och ägarna av delägarbeskattad verksamhet (så kallade pass-throughs)16 får göra ett schablonavdrag med 20 % på den beskattningsbara inkomsten.

För att stimulera investeringar i tillverkningssektorn får aktiebolag direkt dra av 100 % av anskaffningskostnaden på vissa kategorier av anläggningstillgångar och inventarier från november 2017 till 2021.17 Vidare beviljas eller utvidgas skatteförmåner för investeringar i utsatta och geografiskt avlägsna regioner.18

AMT för juridiska personer avskaffas. AMTs nuvarande regler skulle helt eller delvis ha eliminerat flera av Trump-administrationens skattesänkningar. Någon tid till att revidera AMTs regelverk fanns inte så lagstiftningen avskaffades helt för aktiebolag. Vissa särskilt gynnade verksamheter som energi-, jordbruk- och alkoholindustrierna har beviljats (nya eller ytterligare) skattelättnader.

Enbart kostnaden för sänkningen av bolagsskatten och schablonavdraget på 20 % för delägarskattad verksamhet ligger på US$ 1,8 biljoner. Kongressen täcker delvis dessa kostnader genom basbreddning. Bolag och delägarbeskattad verksamhets möjligheter att dra av förluster begränsas ytterligare (från 90 % till 80 % av nettoförlusterna), vilket beräknas inbringa US$ 350 miljarder. Begränsningar i ränteavdragsrätten på lån beräknas ge US$ 253,4 miljarder.19 Kongressen ökar skatteintäkterna från bank-, försäkring- och läkemedelsindustrierna genom diverse regelåtstramningar på i runda tal US$ 100 miljarder. Möjligheterna att omedelbart kostnadsföra R&D-utgifter avskaffas. R&D som bedrivs i USA skrivs av på 5 år. För R&D bedriven utomlands är avskrivningstiden 15 år. De nya avskrivningsreglerna väntas ge US$ 119,7 miljarder.20

Ytterligare i genomsnitt 3–5 % i delstatliga bolagsskatter tillkommer.

Handelsbolag, truster, enskilda näringsidkare etc.

Direktavdraget fasas sedan ut under en femårsperiod (2022–2026). Reglerna för omedelbart kostnadsavdrag blir även mer generösa för småföretagare.

Reglerna omfattar USAs territorier (Puerto Rico, American Samoa, US Virgin Islands), Alaska (om bolagen drivs av ursprungsbefolkningen) samt så kallade Opportunity Zones, dvs. ekonomiskt utsatta områden i USA.

Se vidare avsnitt 2.3 nedan.

För att ge industrin tid att anpassa sig börjar de nya avskrivningsreglerna tillämpas 2022.

2.2 Förenklingar av deklarationsförfarandet

En annan uttalad målsättning med skattereformen har varit att förenkla relationen mellan skattebetalarna och Internal Revenue Service (IRS). I dag anlitar en majoritet av de amerikanska skattebetalarna en revisor eller skattekonsult för att fullgöra sin deklarationsskyldighet. President Trump lovade i valkampanjen att amerikaner i framtiden skulle kunna ”deklarera på ett vykort”. Vissa förenklingar av deklarationsprocessen uppnås genom reformen. Det stora flertalet personliga avdrag har avskaffats och ersatts med en fördubbling av grundavdraget från US$ 12 000 till 24 000. Deklarationsskyldigheten faller dessutom bort om årsinkomsten inte överstiger grundavdraget. Vidare utvidgas möjligheten för småföretagare att använda kontantmetoden vid bokföringen. Dessa förenklingar av deklarations- och bokföringsreglerna är en lönsam affär för amerikanska staten. Den utökade möjligheten att använda kontantmetoden beräknas visserligen kosta US$ 30,5 miljarder och fördubblingen av grundavdraget US$ 720,4 miljarder. Avskaffandet av de personliga avdragen inbringar däremot US$ 1,2 biljoner.

2.3 Reformering av det internationella regelverket

Den stora förändringen internationellt är att USA övergår till att beskatta utländska bolagsinkomster på territoriell i stället för global basis. Inkomster förvärvade utomlands underkastades tidigare 35 % bolagsskatt, dock med avräkning för skatt betald på inkomsten utomlands. Utdelningar till amerikanskt aktiebolag som innehar åtminstone 10 % av aktierna i det utdelande utländska bolaget undantas nu helt från beskattning.21

De äldre reglerna beskattade utländska dotterbolags vinster vid utdelningstillfället. Det var således möjligt för amerikanska moderbolag att undgå utdelningsbeskattning genom att antingen samla upp vinsterna i de utländska dotterbolagen eller genom att återinvestera dessa utanför USA (deferral). Kombinationen av globaliseringen och USAs höga skattesats på utdelningar resulterade i att amerikanska moderbolag med åren blev alltmer obenägna att plocka hem utländska dotterbolagsvinster. I syfte att stimulera vinsthemtagning beviljade kongressen 2004 amerikanska (moder)bolag att under en viss tidsperiod hämta hem vinster till 5,5 % beskattning.22 Totalt delades US$ 362 miljarder ut under denna dividend tax holiday. Den dynamiska effekten av åtgärden blev att amerikanska (moder)bolag efter 2004 i stort sett helt slutade plocka hem utländska vinster i avvaktan på en ny dividend tax holiday. I dag bedöms vinstmedel på mellan US$ 2,6–3 biljoner ligga uppsamlade i utländska amerikanskägda dotterbolag på vinster uppsamlade utomlands fram till december 2017.23 Skattereformen beviljar en ny dividend tax holiday på vinster uppsamlade utomlands. Utdelningsskattesatsen är 15,5 % på likvida medel och 8 % på icke-likvida medel. I motsats till 2004 års dividend tax holiday är denna tvingande (deemed repatriation).24 Utdelningar efter 2017 omfattas av de nya reglerna.

Det nya regelverket för territoriell beskattning av bolagsinkomster inskränks i flera avseenden. Flertalet passiva inkomster direktbeskattas även fortsättningsvis under Subpart F-reglerna (dvs. USAs version av CFC-reglerna). Dessa regler har dessutom stramats åt i vissa avseenden.25 Vidare beskattas en ny kategori inkomster på löpande basis – Global Intangible Low-Taxed Income (GILTI) – enligt samma principer som Subpart F-inkomster.26 Dessa regler tar främst sikte på utländska lågbeskattade inkomster som härrör från immateriella rättigheter. Reglerna för att beräkna GILTI är komplicerade. Först beräknas en rutinavkastning på 10 procent av det utländska dotterbolagets avskrivningsbara materiella tillgångar. Avkastning överstigande rutinavkastningen anses härröra från immateriella tillgångar (IP)27 och klassas därmed som GILTI.28 Det finns dock inget krav på att det utländska dotterbolaget innehar IP-tillgångar för att GILTI-reglerna ska bli tillämpliga. GILTI-reglerna tar inte enbart sikte på avkastning som härrör från IP-tillgångar utan all ”onormalt hög avkastning” (excess income). Ett schablonavdrag får göras på 50 % av GILTI-beloppet, vilket innebär att GILTI beskattas med 10,5 %.29 För att helt undgå löpandebeskattning måste GILTI ha underkastats en effektiv beskattning utomlands på åtminstone 13,125 %.30

Två av OECDs BEPS-rekommendationer för att bekämpa aggressiv skatteplanering implementeras. Dels, som ovan nämnts, begränsas avdragsrätten för ränta på både koncerninterna och externa lån mellan 2018–2021 till 30 % av EBITDA och därefter till 30 % av EBIT.31 Dels nekas avdragsrätt för betalningar av ränta och royalty till utländska närstående personer om beloppet inte beskattas i mottagarlandet eller om också mottagaren medges avdrag för beloppet (så kallade hybridfall).32

Den mest kontroversiella regeln i skattereformen är base erosion and anti-abuse tax (BEAT).33 Regelns syfte är att förhindra internationella koncerner34 att via avdragsgilla koncerninterna betalningar flytta inkomster från USA till utländska lågskattestater.35 Bolag som träffas av BEAT-reglerna måste beräkna skattskyldigheten både enligt BEAT-reglerna och ordinarie beskattningsregler. Dels beräknas ett beskattningsunderlag i vilket samtliga koncerninterna avdrag för gränsöverskridande betalningar som anses vara av skatteeroderande karaktär återförs till beskattning och underkastas 10 % skatt.36 Detta skattebelopp utgör the minimum tax amount (MTA). Dels beräknas ett beskattningsunderlag enligt vanliga regler som underkastas den ordinarie bolagsskattesatsen på 21 %. Om beloppet beräknat enligt vanliga regler understiger MTA skall MTA betalas. BEAT innehåller en safe harbour-regel. BEAT tillämpas först när de eroderande avdragen överstiger 3 % av koncernens totala avdrag (2 % för koncerner som inkluderar en bank).

BEAT är i hög grad GILTI- och Subpart F-reglernas spegelbild där GILTI/Subpart F angriper outbound och BEAT inbound erodering av den amerikanska skattebasen via koncerninterna transaktioner. Tidigare regler medgav utländska koncerner ett större utrymme att erodera den amerikanska skattebasen än inhemska koncerner eftersom Subpart F endast tillämpas på de senare.37 Regelverken synes bygga på uppfattningen att traditionella skatteregler inte längre förmår bekämpa internationell skatteplanering effektivt.

I syfte att uppmuntra inhemsk forskning och utveckling och att förmå amerikanska aktiebolag att behålla IP i USA reduceras skatten, via ett schablonavdrag på 37,5 %, på foreign-derived intangible income (FDII) till 13,125 %.38

De nya internationella reglerna är – åtminstone inom tioårsperioden – en vinstaffär för amerikanska staten. Kostnaden för att övergå till territoriell beskattning av bolagsinkomster beräknas till US$ 223,6 miljarder och den särskilda skattelättnaden på FDII till US$ 63,8 miljarder. Skatteintäkterna från dividend tax holiday, GILTI- och BEAT-reglerna förväntas uppgå till US$ 600,8 miljarder.

Både pass-throughs och utländska fasta driftställen beskattas fortfarande på global basis.

American Jobs Creation Act (2004).

Det är en sanning med modifikation att de outdelade vinstmedlen har legat uppsamlade utomlands. Som framgått av internationell finansiell press har huvuddelen av de likvida medlen investerats på den amerikanska finansmarknaden och också fungerat som säkerhet för (obligations)lån i USA för att finansiera både amerikanska investeringar och aktieutdelningar.

Skatten kan amorteras av över en åttaårsperiod. Märk att IRCs tidigare regler också innehöll bestämmelser om deemed repatriation. Dessa bestämmelser var dock enkla att kringgå eftersom det räckte, för att undgå de tvingande utdelningsreglerna, att koncernens revisor noterade i koncernredovisningen att vinsterna var indefinitely reinvested utomlands. USA har därför i realiteten redan beskattat bolagsinkomster på territoriell basis under de senaste 20 åren.

Bland annat har reglerna för att beräkna den amerikanska aktieägarens ägarandel i CFC-bolag skärpts. Vidare har kravet avskaffats på att det utländska bolaget måste ha varit ett Subpart F-bolag i 30 dagar innan reglerna tillämpas.

GILTI är till synes en variant av David Camps förslag att löpandebeskatta Foreign Base Company Intangible Income. Se House Representative David Camp, Tax Reform Act, Discussion Draft (2014).

IP är en förkortning för intellectual property.

Om ett utländskt dotterbolag innehar flera inkomstbringande patent, varumärken eller andra immateriella rättigheter och i övrigt totalt US$ 50 000 i avskrivningsbara tillgångar anses all avkastning överstigande US$ 5 000 utgöra GILTI.

Fr.o.m. 1 jan 2026 är skatten 13,125 % på GILTI.

GILTI-reglerna medger det amerikanska bolaget som förvärvat GILTI rätt att avräkna 80 % av betald skatt i utlandet (13,125 % x 0.80 = 10,5).

Avdragsunderlag baserat på EBITDA åsyftar vinsten före räntor, skatt och avskrivningar. EBIT åsyftar vinsten efter avskrivningar. Avdragsunderlaget minskar således vid tillämpning av EBIT-regeln. Ej utnyttjade avdragsgilla räntekostnader får sparas till senare beskattningsår utan tidsbegränsningar. Bolag som genomsnittligt under en treårsperiod uppbär intäkter understigande US$ 25 miljoner undantas från begränsningsregeln.

Hybridsituationer kan uppkomma när en transaktion eller person inte ges samma juridiska klassificering i olika länder.

BEAT-reglerna företer stora likheter med Wells & Lowells förslag till base protecting surtax. I motsats till BEAT innehåller Wells & Lowells förslag en möjlighet för den skattskyldige att styrka att den amerikanska skattebasen inte har eroderats genom de koncerninterna betalningarna. Se Bret Wells & Cym Lowell, ”Tax Base Erosion and Homeless Income: Collection at Source is the Linchpin”, 65 Tax Law Review 535, p. 604 (July 19, 2011, uppdaterad 14 september 2012) och Bret Wells, Testimony, US Committee on Finance, Hearing on International Tax Reform (October 3, 2017).

Regeln tillämpas på multinationella koncerner vars årliga sammanlagda intäkter genomsnittligt uppgår till åtminstone US$ 500 miljoner under en 3-årsperiod.

Notera att BEAT tillämpas även på räntebetalningar som ”överlevt” den nya begränsningsregeln för ränteavdrag.

Betalningar för varuinköp (costs of goods sold) inkluderas inte i BEAT-underlaget. Däremot inkluderas inköp av avskrivningsbara tillgångar. Vissa typer av rutinartade tjänster (utan vinstpåslag) och derivatbetalningar samt betalningar som belastats med 30 % källskatt undantas också från BEAT-underlaget. Märk att BEAT-skattesatsen är 5 % 2018, 10 % 2019–2025 och 12,5 % 2026 och därefter (angivna skattesatser är 1 % högre för banker och värdepappershandlare).

En omständighet som också uppmuntrade amerikanska koncerner att emigrera (dvs. flytta huvudkontoret utomlands) av skatteskäl. Se vidare avsnitt 3.2 nedan. Se också itai Grinberg, Testimony at Senate Finance Committee (3 Oct. 2017).

Fr.o.m. 1 jan 2026 är skatten 16,406 % på FDII.

3 SKATTEPOLITISKA SYNPUNKTER PÅ REFORMEN

3.1 Tax reform for the rich?

Domen över den amerikanska skattereformen har varit hård – ”a tax reform for the rich” deklarerar både demokrater och amerikansk press. Förmögna gynnas av reformen, bland annat eftersom de ofta slussar inkomster via pass-throughs som nu beviljas ett extra avdrag på 20 %. Marginalskattesänkningarna och höjningen av grundavdraget på arv och gåva gynnar också främst förmögna.

Vissa ändringar missgynnar dock förmögna. Pass-throughs omfattas inte av territorialitetsreglerna, inte heller av den lägre skattesatsen på FDII, och GILTI-reglerna tillämpas på pass-throughs utan rätt till schablonavdrag på 50% och i vissa fall även utan rätt till avräkning för utländsk skatt.39 Avskaffandet av de personliga avdragen drabbar främst höginkomsttagare med stora avdrag som inte täcks av fördubblingen av grundavdraget. Även begränsningarna i avdragsrätten för ränta på huslån och för lokala skatter (i huvudsak fastighetsskatter) träffar främst höginkomsttagare.40 Reglerna om excessive employee remuneration tar enbart sikte på höginkomsttagare. Det bör också tilläggas att progressiviteten i inkomstskattesystemet behållits och att både arv- och gåvoskatterna på de mest förmögna lämnats intakta.

Att försöka analysera den republikanska skattereformen utifrån perspektivet om reformen gynnar rika eller fattiga gör att man missar huvudpoängen med reformen. Inte ens republikaner tror längre på trickle-down economics.41 Bush-administrationens sänkningar av bland annat utdelnings- och reavinstskatterna 200142 och 200343 ledde varken till nyinvesteringar eller tillväxt av någon betydelse44 och denna typ av skattesänkningar lyser också med sin frånvaro i Trump-administrationens skattereform. Om reformen skall ges en sammanfattande beteckning är den i huvudsak en företagarreform.45 Syftet är genomgående att sänka skatterna på näringslivsverksamhet. Bolagsskatten sänks kraftigt och 20 %-avdraget för pass-throughs gynnar inte bara förmögna utan även näringsidkare och andra småföretagare som i flertalet fall driver verksamheten via handelsbolag eller enkelt bolag. Vidare syftar de ökade möjligheterna att omedelbart kostnadsföra inköp av anläggningstillgångar och inventarier till att stimulera investeringar inom tillverkningsindustrin. USA har avindustrialiserats de senaste årtiondena på flera områden – bilindustrin i Detroit har blivit symbolen för denna process – och en av Trump-administrationens uttalade målsättningar med skattereformen är att stimulera produktion i USA.46 Tillverkningsindustrier som väljer att investera och växa på den amerikanska marknaden kan potentiellt få ner de effektiva skattesatserna betydligt de kommande åren.

Se Mindy Herzfeld, ”News Analysis, How Some Taxpayers Got Cut Out of the Tax Cuts and Jobs Act”, Tax Notes International (Jan. 22, 2018) och Sandra P. McGill et al., ”GILTI Rules Particularly Onerous for Non-C Corporation CFC Shareholders, McDermott, Will & Emery, January 30, 2018.

Dessa avdragsbegränsningsregler avser endast fysiska personer.

Begreppet åsyftar antagandet att skattesänkningar för de förmögna leder till att kapital frigörs för investeringar som ytterst leder till nya jobb och tillväxt.

Economic Growth and Tax Relief Reconciliation Act (2001).

Jobs and Growth Tax Relief Reconciliation Act (2003).

Se t.ex. ”Chart Book: The Bush Tax Cuts,” Center on Budget and Policy Priorities, (December 12, 2012) och William Gale and Andrew Samwick, ”Effects of Income Tax Changes on Economic Growth,” Brookings Institution, (March 24, 2017).

Ett skäl som framförts i den amerikanska debatten till att prioritera skattesänkningar på företagsnivå är att globaliseringen resulterat i att investeringen i dag är mer geografiskt mobil än investeraren.

Det faktum att begränsningsregeln för ränteavdrag baseras på EBITDA snarare än EBIT under de första fyra åren ska nog också ses i ljuset av att EBITDA-regeln stimulerar investeringar i anläggningstillgångar med stora och tidsmässigt långa avskrivningar. Se vidare fotnot 31.

3.2 ”America First”

I ramverket betonas att ”[t]he Trump Administration and Congress will work together to produce tax reform that will put America first”.47 När reformen läses i ett sammanhang blir det uppenbart att syftet med ”America first-målet” främst är att förmå emigrerad amerikansk industri att flytta hem igen.

Under det senaste decenniet har flera amerikanska multinationella koncerner av skattemässiga skäl flyttat huvudkontoren från USA till lågskattestater som bland annat Irland och Bermuda (så kallade ”inversions”). Det har skett genom att amerikanska koncerner formellt har blivit uppköpta av eller sammanslagits med utländska bolag. De sektorer som särskilt drabbats av inversions är verksamheter med stora IP-tillgångar. Genom att förlägga IP i lågskattestater har de emigrerade koncernerna sedan eroderat den amerikanska skattebasen via royaltybetalningar. Tredjeländers skattebaser har eroderats utan att royalty-inkomsterna blivit skattepliktiga i USA. GILTI-, BEAT- och FDII-reglerna syftar till att förmå IP-tunga koncerner att flytta hem igen. GILTI-reglerna minskar fördelarna att flytta IP utomlands. BEAT-reglerna ”straffar” emigrerade bolag som använder IP för att erodera amerikansk skattebas.48 Samtidigt skapas incitament för IP-tunga koncerner att flytta hem till USA genom den förmånliga beskattningen av FDII.

Skattereformen gör det också avsevärt svårare att flytta både huvudkontor och IP samt att bedriva forskning utomlands i framtiden. Amerikanska globala koncerner som omfattas av dividend tax holiday (dvs. flerparten av dem) måste betala full bolagsskatt enligt de äldre reglerna (dvs. 35 % skatt) om de flyttar huvudkontoret utomlands inom 10 år efter antagandet av skattereformen.49 BEAT-reglerna behandlar också emigrerade bolag särskilt strikt.50 Definitionen av IP utvidgas och Treasury/IRS ges närmast fria händer att bestämma marknadsvärdet på IP som avyttras till utländska närstående personer. Notera också att de nya avskrivningsreglerna för forskning och utveckling slår särskilt hårt mot forskning bedriven utomlands.51

Se fotnot 7 för referens.

Sänkningen att bolagsskattesatsen från 35 % till 21 % sänker också väsentligt värdet på avdragen för royaltybetalningar.

Utdelningar efter 2017 från utländskt bolag som ingår i en emigrerad koncern till amerikanskt aktiebolag omfattas inte heller av de nya territorialitetsreglerna.

Bolag som ingår i emigrerad koncern måste inräkna varuinköp i BEAT-underlaget. Se vidare fotnot 36 ovan.

Mot bakgrund av det övergripande syftet att förmå amerikanska koncerner att flytta hem IP till USA är det förvånande att senatsförslaget om att under en treårsperiod tillåta hemtagning av IP från utländska närstående bolag utan skattekonsekvenser inte bibehölls i Conference Agreement.

3.3 Skattereformen i ljuset av internationella initiativ

Skattereformen lär orsaka friktioner mellan USA å ena sidan och OECD, EU och Världshandelsorganisationen (WTO52) å den andra.

När det gäller OECD är det främst BEPS-projektet som undermineras av reformen. Republikanerna har aldrig visat något större intresse för OECD. Under Bush-administrationen gick OECDs offensiva projekt närmast i ide under 8 år. BEPS-projektet har uppfattats som ett rent angrepp på amerikansk industri.53 Nexus-regeln i BEPS-projektets Aktionspunkt 5 (som främst granskar så kallade patentbox-regimer) ses som en legitimering av Europas försök att lägga beslag på IP-forskning som bedrivs i bland annat Silicon Valley. Genom att löpandebeskatta amerikanska koncerners IP-inkomster som inte underkastas minst 13,125 % skatt minskar GILTI-reglerna fördelarna med att placera sådana inkomster i europeiska patentbox-regimer. Flyttar amerikanska koncerner huvudkontoret utomlands för att undgå GILTI-reglerna säkerställer BEAT-reglerna att det blir fortsatt olönsamt att erodera amerikansk skattebas via dessa regimer.

FDII- och BEAT-reglerna strider dock mot flera av OECD/BEPS-överenskommelser. FDII-reglerna uppfyller varken nexus-54 eller ringfencing-kravet55 i Aktionspunkt 5 och BEAT-reglerna kör mer eller mindre över BEPS-överenskommelserna på internprissättningsområdet (Aktionspunkterna 8–10). Det är extra känsligt att FDII bryter mot standarden i Aktionspunkt 5 eftersom det är ett av BEPS fyra minimikrav. Lägg därtill att BEAT-reglerna de facto åsidosätter tillämpliga källskattebestämmelser i skatteavtalen.56

Trump-administrationen bör dock undvika att trampa OECD alltför hårt på tårna. Den hetaste frågan internationellt i dag är hur den digitala ekonomin ska beskattas. Någon överenskommelse uppnåddes inte inom ramen för Aktionspunkt 1 i BEPS-projektet. Detta har medfört att flera länder agerat eller överväger att agera unilateralt i frågan. Det finns även krafter som vill att EU ska utveckla egna principer för beskattningen av digital verksamhet.57 Hittills är det stora flertalet länder överens om att en global lösning bör sökas under OECDs paraply. Skattevärlden väntar också med spänning på ett utkast från OECD i frågan som skall publiceras i april. Om USA behandlar OECD alltför hårdhänt finns risken att stora länder och regioner som Kina, Indien och EU överger tanken på en global lösning och istället väljer att gå sin egen väg. Den största förloraren på en sådan utveckling – åtminstone kortsiktigt – skulle vara USA eftersom flertalet globala digitala bolag, inklusive GAFA-bolagen (Google, Apple, Facebook och Amazon), är amerikanska.

Trump-administrationen sänder också ett tydligt budskap till EU-kommissionen genom skattereformen. Kommissionens aggressiva tillämpning av statsstödsreglerna för att komma tillrätta med illojal skattekonkurrens inom EU och bland annat amerikanska (tech)bolags möjligheter att närmast helt undkomma inkomstbeskattning har retat gallfeber på USA.58 När Apple beordrades att betala tillbaka € 13 miljarder i olovligt statsstöd till Irland i september 2016 öppnade dock kommissionen för möjligheten att minska bötesbeloppet om andra länder gjorde anspråk på de obeskattade inkomsterna.59 Genom GILTI-reglerna beskattas nu amerikanska IP-inkomster löpande på global basis. Därmed sänder USA signalen till EU (och övriga världen) att helt eller delvis obeskattade amerikanska IP-inkomster förvärvade utomlands faller under amerikansk skattejurisdiktion och ingen annanstans.

Som framgått både av president Trumps valkampanj och senare medierapportering har republikanerna inte mycket till övers för WTO. Kongressen har därför inte gjort någon ansträngning för att säkerställa att antagen skattelagstiftning är förenlig med WTOs regelverk. FDII-reglerna synes utgöra ett skolexempel på regler som strider mot WTOs Agreement on Subsidies and Countervailing Measures (SCM). En skatteförmån utgör en olovlig subvention enligt SCM om (1) ”government revenue that is otherwise due is foregone60 och om den är (2) ”contingent upon export performance61 Den särskilda skattebehandlingen av FDII synes uppfylla båda kriterierna eftersom inkomsterna inte underkastas den ordinarie bolagsskatten på 21 % skatt och omfattar endast FDII-inkomster förvärvade utomlands. BEAT-reglerna väcker i sin tur frågor under WTOs GATT-regler. Reglerna skulle potentiellt kunna anses diskriminerande mot koncerner med huvudkontor utanför USA.62 BEAT kan även uppfattas som ett icke-tariffärt handelshinder och en dold avgift för att få tillgång till den gigantiska amerikanska marknaden.63 Vidare skapar BEAT ett närmast påtvingat incitament för utländska bolag som vill sälja på den amerikanska marknaden att också etablera produktionen i USA.64

Både kommissionen och en antal finansministrar inom EU65 har i brev till den amerikanske finansministern Steven Mnuchin i december uttryckt oro över särskilt BEAT-reglerna som de anser riskerar underminera frihandel och gällande skatteavtal. Frågan är dock om EU vågar dra USA inför WTO ännu en gång i en skattefråga.66 Dels har ett stort antal EU-länder lågskatteregimer, inklusive patentbox-regimer, som mycket väl kan strida mot SCM, dels subventionerar EU-länder ofta sin egen industri via svaga regelverk eller selektiv tillämpning av regler. Om USAs skattereform ställs till svars i WTO kan det bli just den ursäkt Trump-administrationen söker för att kräva omförhandling av hela WTOs regelverk.

WTO är en förkortning på World Trade Organisation.

Obama-administrationen var medveten om republikanernas negativa inställning till BEPS-projektet och undvek därför att diskutera utkasten som publicerades under projektets gång i kongressen. Se även Fensby, ”Kommer BEPS-projektet överleva Trump-administrationen”, Skattenytt 2017 s. 187.

Det saknas uttalat krav på att bolaget som förvärvar FDII har burit den immateriella rättighetens utvecklingskostnader. FDII-regimens tillämpningsområde är dessutom vidare än vad som tillåts under Aktionspunkt 5. Det råder dock ingen tvekan om att FDII tar sikte på IP utvecklad i USA. FDII är därför ingen patentbox-regim i europeisk mening.

Inkomster från immateriella rättigheter förvärvade i USA omfattas inte av den lägre skattesatsen.

Det är dock oklart om BEAT skall anses som en inkomstskatt som omfattas av skatteavtalen.

Frankrike argumenterade på EUs finansministermöte i Tallinn den 16 September förra året att EU skulle anta enequalization taxpå internet-baserade bolags omsättning tills dess en global lösning uppnåtts.

De amerikanska bolag som hittills varit föremål för kommissionens granskning under statsstödsreglerna är Apple, Amazon, Fiat Chrysler, Starbucks och McDonald’s.

Se punkt 451 av Commission Decision on State Aid SA.38373 (2014/C) (ex 2014/NN) (ex 2014/CP) implemented by Ireland to Apple, C(2016) 5605 final (30 August 2016). Både Apple och Irland har överklagat kommissionsbeslutet till EU-domstolen.

Se Artikel 1.1(a)(1)(ii) av SCM.

Se Artikel 3.1 (a) av SCM.

BEAT tillämpas visserligen både på koncerner baserade i USA och i tredje land. BEAT är dock särskilt utformat för att bekämpa utländska koncerners skatteerodering av den amerikanska skattebasen.

BEAT skulle tveklöst ha ansetts som ett otillåtet handelshinder om varuinköp (costs of goods sold) ingått i BEATs beskattningsunderlag. Det är möjligt att kongressen undantog varuinköp i syfte att inte provocera WTO och övriga världen mer än nödvändigt. Se fotnot 36 ovan.

Om produktion flyttas till USA undgås inte bara BEAT utan också potentiell dubbelbeskattning.

Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien. Se Wall Street Journal (11 december 2017).

USA har utkämpat bittra strider mot EU i WTO på skatteområdet och förlorat i stort sett samtliga. Den första striden (1972–1981) gällde om en viss skattelättnadsregel för amerikansk exportindustri samt europeiska territoriella skattesystem stred mot GATTs subventionsregler. Se t.ex. ”Council Meeting on 1981 Understanding” (C/M154). Den här konflikten fick ny näring på 1990-talet när USA antog Foreign Sales Corporation

Act. Se WTO Appelate Body Reports i FSC- och ETI-ärendena, WT/DS108/AB/R (24 February 2000) och WT/DS108/AB/RW (14 January 2002). Vidare har USA utan framgång hävdat i WTO att rätten för företagare att inte utta mervärdesskatt vid export utgör en otillåten subvention. Se t.ex. ”Report by the Working Party on Border Tax Adjustments”, L/3464 (20 November 1970).

4 AVSLUTANDE SYNPUNKTER

I inledningen av ramverket som publicerades i september framhölls följande:

”President Trump has laid out four principles for tax reform: First, make the tax code simple, fair and easy to understand. Second, give American workers a pay raise by allowing them to keep more of their hard-earned paychecks. Third, make America the jobs magnet of the world by leveling the playing field for American businesses and workers. Finally, bring back trillions of dollars that are currently kept offshore to reinvest in the American economy.”

Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att Conference Agreement landade ganska nära både ramverket och president Trumps vallöften under valkampanjen. Även om en viss tillnyktring skedde avseende omfattningen av skattesänkningarna kommer skatterna att sänkas åtminstone i någon mån för flertalet grupper i samhället. Deklarationsprocessen förenklas också betydligt för vanliga löntagare. Reformerna på företagsskatteområdet är närmast revolutionerande och borde rimligen resultera i ökade inhemska investeringar de kommande åren. Slutligen kommer dividend tax holiday medföra att flera US$ biljoner återvänder till USA. Om det kapitalet används för nyinvesteringar eller ens stannar i amerikansk ekonomi återstår att se.67 Men skatteintäkterna från dividend tax holiday på US$ 338,8 miljarder möjliggör för Trump-administrationen att uppfylla vallöftet om att investera miljarder i amerikansk infrastruktur.

Totalt ligger bruttokostnaden för skattereformen på US$ 1,456 biljoner över en tioårsperiod och således inom ramen för the budget window på US$ 1,5 biljoner fastställd av kongressens Appropriation Committees. Summan kan framstå som hisnande, men motsvarar endast cirka 7,5 % av USAs totala statsskuld som i dag uppgår till strax över US$ 20 biljoner. JCT bedömer att reformens nettokostnad kommer att uppgå till strax över US$ 1 biljon. Den kalkylen beaktar inte reformens potentiellt dynamiska effekter. Både Trump-administrationen och ledande republikaner hoppas att skattesänkningarna kommer leda till kraftigt ökad tillväxt i klass med de tillväxtsiffror på runt 3,5–4 % som uppnåddes åren efter Reaganreformen 1986 och att reformen därför över en tioårsperiod kommer självfinansieras.68

Övriga världens reaktion styr i hög grad hur framgångsrik skattereformen blir. Det brukar vara hälsosamt ur ett skattekonkurrensperspektiv att hålla både nominella och effektiva bolagsskattesatser ett par procent under amerikansk nivå. BEPS-projektets fokus på att vinsterna skall deklareras där den kommersiella substansen finns har medfört att länder alltmer konkurrerar om reell verksamhet via sänkta bolagsskatter.69 Blir det internationella svaret på USAs reform fortsatt sänkta bolagsskattesatser riskerar reformens positiva effekter för USA i stort att utebli.70 Det skulle också bli svårt för USA att följa efter i ett sådant race to the bottom. USA är i en helt annan grad än övriga OECD-länder beroende av bolagsskatten som inkomstkälla71 och har större svårigheter att kompensera bortfallet av bolagsskatteintäkter genom att anta eller höja andra skatter. Den amerikanska skattemixen är relativt snäv och motviljan är stor – särskilt bland republikaner – att införa nya skatter. USA är ett av få länder i världen som fortfarande saknar koldioxid- och mervärdesskatter. Det förtjänas emellertid att upprepas att reformerna på företagsskatteområdet främst syftar till att förmå amerikansk industri som lämnat USA av skatteplaneringsskäl att flytta tillbaka igen. Det vore därför något missvisande att påstå att USA genom reformen ger sig in i den globala skattekonkurrensen med full kraft. Reformen söker i första hand säkerställa att verksamhet och inkomster kopplat till den amerikanska marknaden också beskattas i USA.72 Ett av syftena med GILTI- och BEAT-reglerna är dock att begränsa effekterna av framtida utländsk skattekonkurrens.

Finansdepartement runt om i världen kommer framöver få ägna kraft åt att dekryptera och utvärdera konsekvenserna av USAs skattereform. Förutom att ta ställning till skattekonkurrensfrågor kommer OECD-länder även få anledning att överväga om de själva bör införa någon form av GILTI- eller BEAT-beskattning.73 Skatteparadis, lågskattestater och länder med lågbeskattade patentbox- eller andra lågskatteregimer har all anledning att känna oro. Irland är särskilt utsatt eftersom flera amerikanska koncerner har flyttat huvudkontor, IP och produktion dit av skatteskäl.

Innehållet i USAs skattereform bör vidare ses i ljuset av att de internationella reglerna för fördelningen av beskattningsrätten mellan stater är under omvandling. BEPS-projektets försök att ”rädda” nuvarande regelverk (som härrör från 1920-talet) kan på längre sikt komma att uppfattas endast som en parantes. Antagandet av GILTI- och BEAT-reglerna är ett sätt för USA att ”staka ut reviret” inför kommande bilaterala, regionala eller globala förhandlingar i antingen OECD eller WTO. Trots att USA har kritiserat länder som agerat unilateralt och utvecklat egna regler för beskattningen av digitala inkomster kan det inte uteslutas att USA förekommer en möjlig global överenskommelse genom att agera på egen hand även i denna fråga.

Internationella koncerner kommer att få revidera sina skatteplaneringsstrategier gentemot USA. Skattereformen skapar oundvikligen incitament att flytta huvudkontor, IP och produktion till USA.74 Koncerner som har upprättat global value chains (globala värdekedjor) kan – om det inte går att kringgå BEAT-reglerna genom skatteplanering75 – komma att drabbas hårt av BEAT-reglerna, särskilt om de upprättats i skatteplaneringssyfte.

Avslutningsvis bör nämnas att det är ett ödets ironi att delar av amerikansk industri som under årtionden har argumenterat för att USA av konkurrensskäl bör övergå till att beskatta bolag på territoriell basis nu riskerar få sina skatter på utländska inkomster höjda snarare än sänkta. GILTI-reglerna beskär territorialitetsreglernas tillämpningsområde kraftigt och säkerställer att utländska amerikanska IP-inkomster nu underkastas en minimibeskattning på 10,5 %, en effektiv skattesats få IP-tunga amerikanska koncerner betalar i dag på dessa inkomster.

Torsten Fensby har tidigare arbetat på bland annat OECD och Nordiska ministerrådet. Fensby är medlem av New Yorks advokatsamfund. Kontakt: torsten.fensby@wanadoo.fr

Inkomsterna från Bush-administrationens 2004 dividend tax holiday användes i huvudsak till utdelningar och moderbolags återköp av aktier (vilket ökar vinsten per aktie). Se ”Tax Cuts on Repatriation Earnings as Economic Stimulus: An Economic Analysis”, Congressional Research Service, CRS 7-5700 (2011). De nya begränsningsreglerna för avdrag på ränta torde också stimulera bolag att återbetala eller minska amerikanska lån.

Det bör tilläggas att samma förhoppningar uttrycktes av Bush-administrationen vid skattesänkningarna 2001 och 2003.

Se Tax Policy Reforms 2017, OECD (13 September 2017).

Kina aviserade omgående efter antagandet av skattereformen att utländska investeringar i Jordbruks-, järnvägs- och gruvsektorn samt inom ”teknologi” undantas helt från inkomstskatt med retroaktiv verkan fr.o.m. 1 januari 2017. Se Sui-Lee Wee, New York Times (28 december 2017).

Före skattereformen utgjorde intäkterna från bolagsskatten cirka 10 % av de totala skatteintäkterna.

Det har aldrig påståtts eller ens insinuerats i vare sig kongressen eller i lagstiftningsförslag att något av syftena med skattereformen skulle vara att uppmuntra utländska koncerner att flytta huvudkontor eller IP till USA.

Både UK och Tyskland har tagit försiktiga steg i samma riktning. UK har föreslagit regler som syftar till att strama åt källbeskattningen av royalty betald till utländska (lågbeskattade) närstående bolag. Dessa regler skall, om de antas, dock inte tillämpas om UK har ingått skatteavtal med landet där mottagaren har sitt säte. Se vidare H.M. Treasury, ”Royalties Withholding Tax, Consultation document” (1 December 2017). Tyskland har nyligen antagit regler där avdrag nekas för royalty betald till närstående bolag i lågbeskattade patentbox-regimer som inte uppfyller BEPS nexus-krav. Se Jörg-Dietrich Kramer, ”Germany’s New Royalties Barrier Rule: Preventing Tax Evasion by Limiting Deductibility in Specified Cases”, Tax Notes International (Nov. 27, 2017). Det är en öppen fråga om Tysklands regler är förenliga med EU-rätten. Märk att de tyska reglerna torde bli tillämpliga på royalty-betalningar till amerikanska mottagare som gynnas av FDII-reglerna.

Paradoxalt nog kan GILTI-reglerna lika gärna få motsatt effekt och leda till ökade materiella investeringar i utländska IP-tunga bolag eftersom de beskattningsbara GILTI-inkomsterna sjunker ju större de materiella tillgångarna är i förhållande till de immateriella tillgångarna i bolaget. Treasury/IRS har rätt att bortse från transaktioner som syftar till att minska GILTI-beloppet på artificiell väg.

Till exempel genom att baka in eroderande avdrag i kategorin betalningar som undantas från BEATs beskattningsunderlag.