1 Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i nytt ljus

2 Samma eller likartad verksamhet vid överföring av djur

1 Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i nytt ljus

I förhandsbeskedet HFD 2017 ref. 1 prövades delägarstrukturen för den svenska delen av Ernst & Young i förhållande till då gällande fåmansföretagsdefinitioner. En av de anställda i ett dotterbolag till Ernst & Young Sweden AB (EY Sweden) hade erbjudits att förvärva aktier i EY Sweden och ville veta om aktierna skulle bli kvalificerade för henne. SRN och HFD kom fram till att så inte var fallet. EY Sweden var nämligen inte ett fåmansföretag, vilket förenklat uttryckt berodde på att en för liten del av rösterna för bolagets aktier hänförde sig till delägare som var verksamma i EY Sweden eller något av dess dotterbolag. I referatet beskrevs den prövade ägarstukturen på följande sätt.

EY Sweden ingår i ett globalt nätverk av företag som tillhandahåller konsulttjänster. Verksamheten på den europeiska marknaden koordineras av ett utländskt företag, Ernst & Young Europe LLP (EY Europe). EY Europe är moderbolag till EY Sweden och andra europeiska dotterbolag. EY Europe ägs i sin tur till lika delar av drygt tretusen fysiska personer som är verksamma i något av dotterbolagen. EY Europe får inte del i dotterbolagens vinster och delägarna får därför inte heller någon utdelning från detta bolag. EY Europe utövar ägarinflytandet i EY Sweden genom röststarka aktier.

Verksamheten i Sverige bedrivs i dotterbolag till EY Sweden. Fysiska personer som är anställda och verksamma i de svenska dotterbolagen direktäger aktier motsvarande 45,82 procent av rösterna i EY Sweden. Resterande aktier i EY Sweden ägs av EY Europe och därmed indirekt till lika delar av delägarna i sistnämnda bolag.

De flesta av de fysiska personer som äger aktier i EY Sweden är även delägare i EY Europe. Om dessa delägares indirekta innehav, genom delägarskapet i EY Europe, också räknas med uppgår den svenska delägarkretsens röstandel i EY Sweden till 47,65 procent.

Enligt huvuddefinitionen i 56 kap. 2 § 1 IL avses med fåmansföretag aktiebolag och ekonomiska föreningar där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget. Med delägare i fåmansföretag avses enligt 6 § en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.

Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § IL, i dess lydelse t.o.m. den 31 december 2017, gällde att om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag, ska de anses som en enda delägare.

Huvudfrågan i förhandsbeskedet gällde vilka delägare som skulle anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Inledningsvis klargjorde HFD att definitionen av delägare i fåmansföretag i 56 kap. 6 § IL är generell och därmed ska tillämpas också när det gäller den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § IL. HFD fann därför, till skillnad mot SRN, att också indirekta innehav (via EY Europe) i EY Sweden skulle beaktas vid prövningen.

Beträffande vilka delägare som ska anses som en enda delägare framhöll HFD att det av bestämmelsens ordalydelse framgick att de delägare som ska räknas samman är de som är eller har varit verksamma i det företag som prövningen avser, i detta fall EY Sweden, eller i ett av detta företag ägt fåmansföretag. Något utrymme för att också räkna in delägare som är eller har varit verksamma i andra företag i koncernen gavs däremot inte i lagen.

Det sammanlagda röstetalet för de aktier som, direkt eller indirekt, ägdes av personer verksamma i EY Sweden eller i EY Swedens dotterbolag uppgick enligt förutsättningarna till 47,65 procent. Om dessa aktier (såsom för en delägare) lades samman med aktier ägda av ytterligare tre delägare skulle det sammanlagda innehavet (för fyra delägare) inte bli så stort att det översteg 50 procent av rösterna. Slutsatsen blev därför att EY Sweden inte var ett fåmansföretag.

Rättsfallet har i denna tidskrift tidigare analyserats och kommenterats av Ingrid Melbi (SN 2017 s. 244 ff.). HFD:s avgörande har också föranlett en snabb justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen på så sätt att lagtexten i 57 kap. 3 § IL med verkan fr.o.m. den 1 januari 2018 numera omfattar även delägare som är eller har varit verksamma exempelvis i moderbolag eller systerbolag till det prövade bolaget (se prop. 2017/18:8).

2 Samma eller likartad verksamhet vid överföring av djur

HFD 2017 not. 31 avsåg ett lantbrukarpar som i samband med ett generationsskifte år 2009 dels genom gåva överlåtit sin lantbruksfastighet till sin son, dels låtit sitt gemensamma aktiebolag till marknadspris försälja 60 djur till ett av sonen ägt aktiebolag. Sedan överlåtelserna hade föräldrarna inte alls varit verksamma i sitt aktiebolag eller i något annat fåmansföretag och ville få besked om att deras aktier inte längre var kvalificerade till följd av att karenstiden om fem år löpt ut.

På grund av att sonen fortsatt aktivt bedrev lantbuksverksamhet i sitt bolag ansågs dock aktierna i föräldrarnas bolag alltjämt vara kvalificerade. Överlåtelsen av djurbeståndet innebar att en verksamhetsgren som ingick i bolagets lantbruksverksamhet hade överförts till sonens bolag. I likhet med SRN fann HFD därför att föräldrarnas bolag och det av sonen ägda bolaget måste anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL. Avgörandet ligger väl i linje med den praxis kring samma och likartad verksamhet som etablerats under senare år.

Daniel Starberg