Kära läsare!
Dessa rader skrivs i mellandagarna mellan jul och nyår och när detta nummer når er läsare är vi redan inne i ett förhoppningsvis gott 2019. Skattenytt inleder som vanligt året med ett fulladdat dubbelnummer och jag kan konstatera att detta nummer är ovanligt brett ifråga om de olika vetenskapliga perspektiv som anläggs på skatter i artiklarna.
I numrets första artikel beskriver Peter Holmström det nya EU-rättsliga direktivet om skattetvistlösningsmekanismer. Direktivet bygger på konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap 90/436/EEG), men kommer till skillnad från denna att implementeras i medlemsstaternas lagstiftning.
Kristina Lyrenäs skriver om lagen mot skatteflykt och EU:s krav på icke-genuina arrangemang. I artikeln undersöks om tillämpningen av den svenska skatteflyktsklausulen endast träffar s.k. icke-genuina arrangemang eller om praxis måste ändras i framtiden.
Ytterligare en aktuell artikel av Torsten Fensby publiceras i detta nummer. De s.k. patenbox-regimerna medför en gynnsammare beskattning av patentinkomster än av andra näringsinkomster. Frågan är i denna artikel om patenbox-regimerna strider mot WTO:s subventionsregler?
Lena Hiort af Ornäs Leijon ger oss en uppdatering om nya punktskatter och fordonsrelaterade skatter. Det är säkert onödigt att poängtera att undertecknad uppskattar artiklar med sådant innehåll. Detta bidrag kastar ljus över flyg- och nikotinskatterna samt den nykonstruerade spelskatten.
Ett kanske för Skattenytts läsare ovanligt perspektiv antas av Lotta Björklund Larsen i hennes artikel om ”co-operative compliance”-inspirerade program i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Artikeln, som baseras på ett internationellt forskningsprojekt, tar utgångspunkt i etnografiska metoder och undersöker fenomenet Fördjupad dialog och dess motsvarigheter i de andra nordiska länderna.
Ett nationalekonomiskt perspektiv tas av Adri de Ridder i hans artikel om utbetalningspolitik i svenska börsföretag. I artikeln diskuteras bl.a. alternativ till traditionell utbetalning av kontanta medel. Artikeln föregås av en kortare introduktion av vår redaktör Jan Kellgren.
Den nationalekonomiska inriktningen fortsätter i en artikel av Thomas Sundqvist och Daniel Waluszewski, där de beskriver 2018 års nobelpristagare i ekonomi William D. Nordhaus och Hans forskargärning som förespråkare av koldioxidskatt. En koppling görs också till den svenska koldioxidskatten.
Skattenytts ambition är att publicera recensioner inte bara av skatterättsliga avhandlingar, utan även andra vetenskapliga monografier av skatterättsliga forskare. Detta nummer innehåller Mona Aldestams anmälan av Jérôme Monsenegos bok ”Selectivity in State Aid Law and the Methods for the Allocation of the Corporate Tax Base”.
På sedvanligt vis avslutas dubbelnumret med Mattias Fri och Ulrika Grefberg stående bidrag ”Aktuellt om mervärdesskatt” samt med Autilia Arfwidssons rapport om ny skatterättslig litteratur.
Trevlig läsning!
Stefan Olsson