”Sustainable taxation – global challenges and legal solutions”

1 INLEDNINGSVIS

Den 8–9 april arrangerades en internationell workshop vid Högskolan i Gävle. Workshopen var ett samarbete mellan juridiken (Yvette Lind) och nationalekonomin (Mats Landström) vilket resulterade i att professor Neil H. Buchanan vid George Washington University (numera vid University of Florida) bjöds in som gästprofessor och medarrangör. Buchanan är disputerad inom båda ämnena och höll tidigare en professur i nationalekonomi innan han sadlade om och började läsa juridik. Idag innehar han en professur i skatterätt (James J. Freeland Eminent Scholar Chair in Taxation) och integrerar ofta båda disciplinerna i sin forskning. De senaste åren har han fokuserat på intergenerational tax equity och anses vara en av de banbrytande inom området. Inom projektet nyttjar han inte bara sin bakgrund som nationalekonom och rättsvetare utan inkluderar även filosofi när han utgår från frågan ”Vad är vi skyldiga de kommande generationerna?”. Att workshopen skulle använda sustainable taxation (hållbar beskattning) som tema var därmed givet med hänsyn till Neils forskning och den hållbarhetsprofil som Högskolan i Gävle driver. Hållbarhet i sig anses inte alltför sällan vara ett urvattnat koncept, men den respons som workshopen fick (inledningsvis anmälde 35 deltagare från 13 olika länder intresse för att delta) illustrerar att det fortfarande finns ett stort behov inom den skatterättsliga forskningen för forum som öppnar upp för diskussioner som går utanför de mer traditionella frågeställningarna och angreppssätten.

Workshopen finansierades generöst av Högskolan i Gävle, stiftelsen TOR/Skattenytt och Uppsala skattecenter. Som ett resultat kunde vi helfinansiera deltagandet för fyra internationella doktorander (Stefanie Geringer och Julia Tumpel vid University of Vienna, Oladiwura Eyitayo-Oyesode vid Dalhousie University samt Beatriz Guimera vid University of Valencia). Här vill jag även lyfta upp att vi arrangörer tidigt fokuserade på inkluderingen av doktorander för att kunna erbjuda dessa möjligheten att dels få feedback på sin forskning från mer seniora forskare, dels få bygga på sina internationella nätverk. Som ett resultat deltog totalt sex doktorander och två blivande doktorander, alla utom en internationella.

2 KEYNOTE FÖREDRAG

I samband med workshopen höll fem keynote speakers föredrag, alla med olika infallsvinklar på hållbar beskattning. Professor Åsa Gunnarsson vid Umeå universitet inledde workshopen med ”Taxation to promote social justice – a new European horizon” där hon dels presenterade delar av resultatet från FairTax (det EU finansierat forskningsprojektet som hon koordinerar), dels beskrev hur dagens skattesystem fortfarande bidrar till ojämställdhet mellan könen. Här gav hon flertalet exempel hänförliga till individuella EU-medlemsstater.

Professor Li Chuan-Zhong är ekonom vid Uppsala universitet och Beijer Institutet och presenterade ”Sustainability and carbon taxation” där han väldigt pedagogiskt integrerade ekonomisk statistik för att förklara hur hållbarhet appliceras i hans forskning. Oväntat nog (om man bara ser till titeln) kopplade han till Åsas tidigare resonemang om vikten av jämställdhet då han förklarade att hans pågående projektet analyserar social rättvisa som hållbarhetsfaktor, då genom en komparativ studie mellan Kina och Sverige.

Professor Mikael Skou Andersen från Århus Universitet presenterade ”Towards a consistent framework for taxation of greenhouse gases, air pollution and energy” och illustrerade hur miljöskatter används inom de nordiska länderna. Andersen beskrev flertalet nationella miljö- och energiskatter och demonstrerade effektivt hur de varierande skattesatserna i de nordiska länderna påverkade såväl företag som genomförande av de bakomliggande politiska målsättningarna. Han framförde även en del förslag på hur både Danmark och Sverige skulle kunna finjustera sina skatter i syfte att balansera företagens intressen (vinst men även deras hållbarhetsprofil) gentemot ett mer optimalt uppfyllande av miljömålen. Här nämndes exempelvis skattesatserna hos de individuella energiskatterna och hur de påverkar olika industrier.

Robert Lönn beskrev sedan i sin roll som skatterådgivare för miljöfrågor vid Svenskt Näringsliv hur miljöskatter påverkar svenska företags produktion, där han specifikt valde att fokusera på punktskatter såsom kemikalieskatten. Kritik framfördes rörande hur kemikalieskatten beräknades, dvs. på produktens totalvikt och inte efter hur mycket kemikalier produkten i realiteten innehåller. Vidare analyserade Lönn hur de svenska företagen påverkades, då den svenska kemikalieskatten endast omfattar den svenska produktionen vilket resulterar i att svenska konsumenter kan kringgå skatten genom att beställa varor online från utländska företag.

Buchanan summerade avslutningsvis flertalet av de diskussioner som uppkommit i samband med keynotes och individuella sessioner. Fokus lades på att inkluderingen av flertalet discipliner är ett måste vid forskning kring hållbarhet. Att enbart se till ett eller ett fåtal perspektiv riskerar att bli missvisande, vilket han illustrerade genom exemplet slaveri. Slaveri skulle såväl ekonomiskt som rättsligt (vid tiden det praktiserades) ansetts hållbart men är moraliskt ohållbart. Här uppmuntrades även till analyserandet av gemensamma diskurser kring hållbarhet inom olika discipliner i syftet att ta fram en gemensam grund för hur vi bör/kan tillämpa hållbarhet inom de individuella disciplinerna. Gunnarssons och Chuan-Zhongs föreläsningar illustrerade hur vitt skilda discipliner fortfarande tillämpar liknande kriterier. Dessa paralleller kunde senare även dras mellan flertalet presentationer i de olika sessionerna.

3 SESSION 1 ”GLOBAL PERSPECTIVES ON A SUSTAINABLE TAXATION FRAMEWORK”

Associate professor Karie Davis-Nozemack vid Georgia Tech, Scheller College of Business inledde workshopens första session med ”A Sustainable Taxation Framework: First and Second Order Questions”. Davis-Nozemack har i ett flertal publikationer utforskat begreppet sustainable taxation och kunde därmed tillhandahålla en högst motiverande inledning för workshopen. Hon introducerade begreppet genom en historisk genomgång med flertalet referenser till Adam Smith. Avslutningsvis konstaterade hon att det fortfarande finns många luckor inom den skatterättsliga forskningen avseende hur begreppet kan/bör definieras och argumenterade för att en mer robust definition skulle gynna skattepolitiska analyser.

Vidare presenterade Professor Carlo Garbarino vid Bocconi University sitt bidrag ”Cosmopolitan rights, global tax justice, and the morality of cooperation” där stort fokus lades på den tilltagande internationella skattekonkurrensen och dess effekter på global skatterättvisa. Här länkade Garbarino diskussionen till BEPS arbetet och vikten av att stater, genom multilaterala verktyg, säkerställer välfärden för sina egna medborgare men även att delar av skatteintäkterna omfördelas till u-länder. Garbarinos bidrag illustrerar hur diskussionerna hänförliga till BEPS arbetet som ett verktyg att säkerställa rättvis beskattning oftast fokuserar på allokering men sällan på omfördelningen av intäkterna. Garbarino framhävde att den största utmaningen i dagsläget inte bara är att motivera staterna att osjälviskt omfördela skatteintäkterna, utan också att skapa regelverk som möjliggör en sådan omfördelning.

Sessionen avslutades med Peter Lindberg från Högskolan i Gävle och presentationen ”Wicksell’s Principle of Just Taxation: Creating a Legitimate and Sustainable Taxation System”. Lindberg är företagsekonom och specialiserad inom finansiell analys, vilket bidrog till att han lade ett starkt fokus på företaget/individen i sin framställning. I sin presentation tolkade Lindberg Knut Wicksells princip för rättvis beskattning i syftet att driva tesen om avskaffandet av beskattning till förmån för intresseprincipen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Lindbergs bidrag starkt kontrasterade mot Garbarinos tidigare presentation om global skatterättvisa. Möjligen var detta ett resultat av att de två utgick från olika perspektiv (Garbarino från ett top-down där han fokuserade på staternas roll i uppfyllandet av global skatterättvisa och Lindberg från ett bottom-up då han främst fokuserade på individen och egendomsskyddet för denne).

4 SESSION 2 ”GLOBAL PERSPECTIVES ON ENVIRONMENTA TAXATION”

Den andra sessionen inleddes av professor Jonathan B. Forman vid College of Law, University of Oklahoma och professor Roberta Mann vid University of Oregon med bidraget ”Sustainable Intergenerational Justice Through Tax Policy”. Forman och Mann utgår från Rawls med utgångspunkten att individer formar samhällsreglerna bakifrån okunnighetens slöja, vilket resulterar i att den nutida generationen inte med säkerhet kan förutspå vad de kommande generationerna behöver eller ens vill ha. Som ett resultat är det svårt att avgöra hur vi idag kan agera för att stärka den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten för kommande generationer. Bidraget bygger på Buchanans forskning kring intergenerational tax equity och var väl uppskattat av övriga deltagare, då det, utöver att adressera ett högst aktuellt och intressant ämne, även gav en pedagogisk beskrivning av det amerikanska skattesystemet.

Vidare presenterade Julia Tumpel vid University of Vienna ”Tax Benefits for Commuters in Austria, Germany and Sweden”. Tumpel illustrerade hur nationella skattesystem missgynnar miljön dels genom en beskrivning av de olika rättsliga regelverken, dels genom inkluderingen av statistik. Tumpel konstaterar att nationella lagstiftare har en benägenhet att motarbeta sina egna miljömål genom att erbjuda avdrag hänförliga till bilpendling och dubbelt boende (då flertalet pendlar med bil då de inte har råd att köpa bostad närmare arbetet, vilket i sig är ett resultat av bristen på bostäder). Hon konstaterar att de stater hon studerat har implementerat miljöskatter som effektivt har minskat användandet och ägandet av personbilar men att det fortfarande går att justera skattesystemen för att bli mer effektiva i uppfyllandet av miljömålen.

Stefanie Geringer vid University of Vienna är en doktorandkollega till Tumpel och byggde därmed vidare på samma tema när hon presenterade ”Targeting vehicles in consumption and transaction taxation: How might intelligent tax design promote ecofriendly alternatives?”. Här presenterade hon de indirekta skatter som aktualiseras vid köp och innehav av personbil i Österrike. Nuvarande reglering resulterar i oväntade snedvridningar sett till de politiska målsättningarna (att minska klimatpåverkan hos privatägda bilar). Geringer illustrerade snedvridningarna genom att exemplifiera hur de som köper bilar med höga koldioxidutsläpp har rätt till att göra fullt avdrag för momsen (baserat på en lista över bilmodeller som utfärdas av finansdepartementet). De som å andra sidan väljer att köpa elbilar kan inte göra avdrag för momsen då dessa bilar inte är med på listan. Som ett resultat har Österrike skapat ett skatteincitament att köpa fossildrivna fordon. Här kan paralleller dras till den nya svenska bonus malus skatten som dels straffar bilar progressivt med hänseende till deras koldioxidutsläpp, dels erbjuder en bonus som utbetalas till de individer som köper nya bilar med lågt koldioxidutsläpp.

Gustavo Weiss de Resende vid Max Planck Institute for Tax Law and Public Finance avslutade sessionen med ”Green Taxation in Latin America: Brazilian Perspectives for National and Multinational Enterprises”. Likt den inledande presentationen av Forman och Mann fick deltagarna en uppskattad introduktion av det brasilianska skattesystemet och den komplexitet som genomsyrar det. Komplexiteten kan lätt illustreras genom att se till hur Brasilien toppar världslistan avseende antalet timmar det i genomsnitt tar att förbereda och betala skatt. Det brasilianska genomsnittet 2018 låg på 1958 timmar vilket kan jämföras med det svenska genomsnittet som låg på 122 timmar. De ständiga förändringar som implementeras i det brasilianska skattesystemet ligger till stor grund för komplexiteten. Hans genomgång av pågående politiska diskussioner och aktuella lagförslag avseende miljöskatter öppnade upp för intressanta diskussioner.

5 SESSION 3 ”CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY – CURRENT PRACTISES AND THE ENFORCEMENT OF TAX LIABILITY”

Professor Roberta Mann vid University of Oregon inledde den tredje sessionen med ”Do Corporate Tax Rates Affect Corporate Social Responsibility? A Case Study Approach”. Mann har tillsammans med Fiona Martin och Bill Butcher, båda vid University of New South Wales, genomfört en komparativ studie av företagsbeskattning i USA och Australien med fokus på hur olika regleringar och skattesatser kan influera företagens Corporate Social Responsibility (CSR). Författarna utreder huruvida en lägre företagsbeskattning resulterar i att företagen självmant väljer att investera i åtgärder som stärker social och miljömässig hållbarhet. Studien omfattar ett flertal olika industrier i de två länderna, där fokus ligger på deras hållbarhetsredovisning och de aktuella skatteregleringarna. Exempelvis studeras de företag som aktivt investerar i miljömässiga åtgärder och huruvida dessa företag gynnas eller missgynnas av de skatterättsliga regelverken. Även multinationella företag som genom effektiv skatteplanering betalar minimalt med skatt inkluderas i studien. Mann konstaterar att företag som Google investerar stora summor i åtgärder ämnade att förbättra miljön, men argumenterar att de kan göra sådana investeringar då de i princip inte betalar skatt. Google kan därmed anses vara ansvarstagande miljömässigt, men på bekostnad av deras sociala ansvar.

Beatriz Guimera vid University of Valencia följde upp Manns bidrag genom att presentera ”Tax liability of the board of directors”. Guimera har genomfört en komparativ studie av det skatterättsliga ansvaret hos styrelsemedlemmar i Spanien, Tyskland och Australien. Det skatterättsliga ansvaret i Spanien ligger till den större delen på de personer som representerar den juridiska personen, exempelvis styrelsemedlemmar (Guimera väljer att använda begreppet administratörer för dessa personer) och Guimera beskrev ingående deras ansvar för såväl skatteinbetalningar som böter hänförliga till företaget. Den tyska regleringen motsvarar den spanska men med undantaget att administratörerna inte är ansvariga för företagets böter. Den australiensiska regleringen skiljer sig då en individuell bedömning i det aktuella fallet görs, med syftet att identifiera ansvarsbördan dels hos företaget, dels hos administratörerna och som ett resultat fördela det ekonomiska ansvaret proportionerligt mellan dem. Guimera har endast sett till företag verkande inom Spanien, Tyskland och Australien, men en inkludering av multinationella företag aktiva i de olika länderna kunde också vara av intresse då ansvaret hos dessa företag riskerar att falla mellan de olika nationella regleringarna.

6 SESSION 4 ”CAPITAL TAXATION AND CROSS-BORDER TRANSACTIONS”

Session fyra inleddes av professor Ute Schmiel vid University of Duisburg-Essen med ”Sustainable taxation – Wealth taxation from an equity perspective”. Schmiel höll en imponerande presentation där hon argumenterade för att förmögenhet skulle beskattas hårdare än nuvarande inkomstbeskattning. Hon stöttade sin argumentation genom att först dekonstruera den neoklassiska marknadsteorin där innehavet av förmögenhet dels ger individen förmågan att konsumera, dels erbjuder individen en inkomstkälla. Som ett resultat förordar teorin en förmögenhetsbeskattning i enlighet med skatteförmågeprincipen, dvs. beskattning som inte går utöver traditionell inkomstbeskattning. Schmiel gick sedan vidare till att introducera den amerikanska sociologen Neil Fligstens marknadsteori. Teorin beskriver hur innehavet av förmögenhet inte bara resulterar i en förmåga att konsumera eller en ytterligare inkomstkälla utan också ger innehavaren ett kulturellt/socialt/ekonomiskt kapital som förstärker skillnaderna mellan samhällsklasser då de med förmögenhet genom det förstärkta kulturella/sociala/ekonomiska kapitalet kan influera aktörer och regler mer påtagligt än de utan förmögenhet. Som ett resultat förespråkar Schmiel ett avsteg från den traditionella skatteförmågeprincipen och förordar en hårdare beskattning av förmögenhet med hänvisning till fördelar de med förmögenhet har i jämförelse med de utan. Här öppnar hon upp för att det kan vara svårt att reglera exakt hur denna beskattning ska ske. Exempelvis: ska en sådan förmögenhetsbeskattning bara omfatta individer eller ska även företag inkluderas? Ska man särskilja mellan olika förmögenhetsformer? Ska man likabehandla förmögenhet som är lättkonverterad i jämförelse med fast egendom?

Dr Bo Larsson vid Högskolan Dalarna och Stockholms universitet presenterade ”Do individuals respond rationally to risk?”. Larsson är nationalekonom och har tillsammans med Jenny Säve-Söderbergh studerat schablonbeskattningen av Investeringssparkonton (ISK konton). I studien läggs fokus på de bakomliggande politiska motiven: att uppmuntra kvinnor att pensionsspara genom att erbjuda en förenklad sparform för finansiella instrument. Förenklingen består i att beskattningen utgår från en schablonintäkt, vilket resulterar i att den enskilde inte behöver redovisa vinster och förluster. Larssons empiriska studie visar att lagstiftarens avsikt med införandet av ISK konton inte har besannats. Istället för att attrahera kvinnor till att spara långsiktigt i aktier och finansiella instrument påvisar han statistiskt att sparformen istället attraherar högrisktagande investerare av det manliga könet. Larsson diskuterar vidare vikten av att, från lagstiftarens sida, designa sparformer som uppmuntrar kvinnor att våga spara långsiktigt, då nuvarande pensionssystem kräver ett mer aktivt initiativtagande från individerna själva.

Professor Steven Dean vid New York University avslutade sessionen med sitt bidrag ”Internationalism, Complexity and the Taxation of Cross-Border Transactions”. I sin presentation gav han oss en historisk återblick över skatteavtalens syfte och design för att senare analysera hur dagens globalisering påverkar skatteavtalsrätten. Dean argumenterar för att allt för stort fokus inom den internationella skatterätten idag ligger på minskandet av skatteadministrationen för skattebetalare (genom effektiv klassificering av inkomsterna), vilket kan tolkas som att staterna är så effektiva med att inte dubbelbeskatta inkomster att vissa inkomster förblir obeskattade då skattebetalare nyttjar existerande luckor mellan de individuella skattesystemen. Ett gott exempel på ett sådant fenomen är de digitala inkomsterna som oftast anses statslösa då de inte kan hänföras till någon av de involverade staterna i enlighet med de aktuella skatteavtalets inkomstklassificering. Ett annat exempel är de skatteupplägg som vi sett hos multinationella såsom McDonalds och Apple där man genom avancerade transaktioner kombinerat skatteavtalen och luckor i de nationella skattesystemen för att undgå beskattning i både källstat och hemviststat. Dean uppmuntrar oss därmed att ta ett steg tillbaka från klassificeringsfrågorna för att göra ett omtag i syftet att fånga upp de inkomster som ”faller mellan stolarna”.

7 SESSION 5 ”INNOVATIVE INCOMES AND BUSINESS MODELS”

Den femte sessionen inleddes av professor Jan Kellgren och affärsjuridiska magistern Olle Karlsson, båda vid Linköping universitet. Kellgren och Karlsson presenterade ”The bottom-calling-the-top” – The selling of function as a business model for sustainability, in need of some assistance from the legislator”. Författarna fokuserar på det relativt nya fenomenet funktionsförsäljning där säljaren/tillhandahållaren levererar en funktion och inte en vara eller en tjänst. Funktionen som sådan kan t.ex. vara ”ljus”, vilket då resulterar i att köparen beställer ljus enligt vissa specifikationer och tillhandahållaren sedan förser köparen med utrustning (och ofta även tjänster, såsom underhåll av utrustningen) som skapar den överenskomna funktionen. Tillhandahållaren uppdaterar och servar sedan funktionen enligt eget tycke så länge den överenskomna funktionen upprätthålls. Kellgren och Karlsson lägger fokus på att nya marknadsfenomen som detta bör uppmärksammas av lagstiftaren då nuvarande regleringar inte är anpassade sett till avtalsrätten, skatterätten och redovisningsstandarden (här bör dock framförhållas att viss vägledning för fenomenet går att finna inom redovisningen). En lagstiftning som anpassas för funktionsförsäljning skulle, enligt Kellgren och Karlsson, inte bara gynna företag utan även miljön då det resulterar i ett mer effektivt nyttjande av resurser. Här hade de två flertalet förslag till hur lagstiftaren skulle kunna justera nuvarande regelverk. Intressant nog har Kellgren och Karlsson valt att se det från ett bottom-up perspektiv, varför stort fokus ligger på hur det rättsliga ramverket kan anpassas för att gynna affärsidéen. Ett holistiskt angreppssätt hade likväl kunnat tillämpas, då med ett fokus på hur företag aktivt eller passivt nyttjar de luckor som finns mellan rättsliga ramverk såsom civilrätten och skatterätten. Buchanan poängterade att det går att dra paralleller mellan funktionsförsäljning och exempelvis Uber, då båda fenomen utgår från en affärsidé som utnyttjar, alternativt hamnar i, existerande luckor i de rättsliga regelverken.

Sessionen avslutades med Vasiliki Koukoulioti vid Queen Mary, University of London och bidraget ”Sustainable Tax Systems in the Digital Era – Revisiting the benefit principle to avoid the repercussions of digitalization on the tax base sustainability”. Koukoulioti studerar den digitala ekonomin i sin avhandling, med särskilt fokus på hur digitala inkomster kan beskattas. I sin presentation argumenterar hon för att hemvistprincipen lider av klara svagheter när den appliceras på nya inkomster, såsom de hänförliga till den digitala ekonomin. Vidare argumenterar hon för att källstatsprincipen inte heller kan anses effektiv då det idag är svårt att avgöra den exakta källan för digitala inkomster, vilket vi exempelvis sett vid tillämpningen av fast driftställe. Koukoulioti är av den meningen av vi borde överge de traditionella metoderna för allokering (fysisk närvaro och värdeskapande) för att istället applicera ”en omvänd intresseprincip” som förväntas leda till en mer utjämnad beskattningsrätt mellan staterna. Principen som sådan har som utgångspunkt att fördela den totala beskattningsrätten mellan stater på ett sätt som resulterar i en omfördelning av skatteintäkterna så att dessa täcker de individuella staternas behov för att tillgodose medborgarnas välfärd.

8 SESSION 6 ”INTEGRATING THE HUMAN RIGHTS PERSPECTIVE INTO TAXATION AND ACCOUNTING”

Docent Cristina Trenta vid Örebro universitet inledde workshopens sista session med ”A Gender Perspective on the Role of Tax Law in Support of the Sustainable Development Goals and the New European Consensus on Development”. Trenta har nyligen mottagit finansiering från Torsten Söderberg för projektet och hennes målsättning är att definiera hållbar beskattning i en monografi. Ett första steg i projektet är att introducera social hållbarhet, mer specifikt jämställdhet mellan könen. Hon presenterade därmed en omfattande utredning av officiella dokument (huvudsakligen soft law dokument från FN, OECD och diverse EU institutioner) med syftet att försöka ringa in jämställdhetsproblematiken. Hon argumenterade avslutningsvis att de finansiella medel som försvinner i samband med aggressiv skatteplanering och skatteflykt skulle kunna finansiera minskandet av klyftorna mellan män och kvinnor på en global nivå. Gunnarsson framförde önskemål om att Trenta skulle börja i den redan existerande genusforskningen inom skatterätten i hoppet om att finna en bättre ingång och mer stöd för sin argumentation.

Ph.D. Candidate Oladiwura Eyitayo-Oyesode, Schulich School of Law Dalhousie University ”The UN and Fostering Effective Tax Systems to Aid Economic Development”. Eyitayo-Oyesode höll en tankeväckande presentation där hon illustrerade hur rådande normer inom den internationella skatterätten missgynnande utvecklingsländer i såväl Afrika som Sydamerika. Här hänvisade hon till att nuvarande klassificeringar inom OECDs modellavtal resulterar i en skattebaserodering främst i de afrikanska länderna då inkomster med källor i afrikanska länder istället allokeras till hemviststater inom exempelvis EU. Hon argumenterade vidare för att ett första steg för att korrigera missgynnandet av utvecklingsländer vore att man på global nivå assisterade utvecklingsländerna med att ytterligare effektivisera de nationella skatteadministrationerna. Här lades särskild vikt att en sådan assistans inte bara kan vara rättsliga transplantationer från OECD länderna (såsom de som genomfördes historiskt på 80-talet), utan att hänsyn måste tas till de kulturella och rättsliga skillnader som finns på lokal nivå hos de afrikanska länderna i jämförelse med OECD länderna.

Ellika Sevelin, post-doc vid Lunds universitet, presenterade sedan ”Legitimate taxes and integration”. Hennes projekt är en del av ett större forskningsprojekt, finansierat av Familjen Kamprads stiftelse och koordinerat av Mats Tjernberg. Sevelins projektet tycks grunda sig på Tjernbergs artikel ”Frågan om kongruens mellan rätten att erhålla vissa sociala förmåner och skyldigheten att betala skatt” (Skattenytt 2009). Hon har dock valt att inte använda sig av kongruens utan bygger istället sitt teoretiska ramverk på reciprocitet. Hon presenterade tre olika skattebetalare i syftet att illustrera bristen på reciprocitet mellan erhållandet av sociala förmåner och erläggandet av skatt: (1) en normal skattebetalare som kan erhålla sociala förmåner (vad jag tolkar som benchmark), (2) 5-åriga Bianca som går på förskolan och (3) 50-åriga Clara som betalar inkomstskatt men som inte erhåller sociala förmåner. Sevelin disputerade på en avhandling hänförlig till allmän rättslära och visar även i detta projekt att hennes bas ligger inom rättsfilosofin. Gunnarsson framförde att arbetet skulle behöva mer inslag av den redan existerande forskningen på området (där hon gav flertalet referenser) för att det skulle kunna ha en stabil skatterättslig och socialrättslig grund. Avslutningsvis kan nämnas att Sevelins projekt är högst aktuellt då det omfattar immigranter och papperslösas access till det svenska välfärdssystemet och slutresultatet kommer säkerligen komma många till nytta.

Ahmed Essam Nashaat Abd Elalim vid Korea University avslutade sessionen och workshopen med sitt bidrag ”Reshaping paradigm for Sustainable Tax Policy in human rights in EU”. Likt Trenta presenterade han en omfattande genomgång av officiella dokument, i hans fall de som relaterade till sustainable taxation. Som ett resultat hade han även läst in sig på diverse EU-material och det som behandlats inom Gunnarssons FairTax projekt. Gunnarsson rådde Essam Nashaat Abd Elaim, likt Trenta, att i sin studie utgå från ett mer konkret problem för att dels kunna begränsa sin studie, dels fånga upp en röd tråd att arbeta med.

9 AVSLUTNINGSVIS

Som inledningsvis nämndes finns det ett stort internationellt intresse inom den skatterättsliga forskningen, vilket i den här kontexten inte bara omfattar rättsvetare utan även ekonomer, för öppnare och bredare diskussioner. Forskningen kring hållbar beskattning lider idag av flertalet kunskapsluckor och bjuder därmed in fler forskare att bidra med ett mer definierat begrepp men även olika angreppssätt för att diskutera och analysera hur vi såväl rättsligt som tvärvetenskapligt kan skapa ett skattesystem som stärker den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten. Glädjande nog uppmärksammas ämnet även av andra då Cécile Brokelind arrangerar årets GREIT konferens på temat hållbarhet i Lund den 19–20 juni.

Det ska också nämnas att en internationell antologi kommer att publiceras, som ett resultat av workshopen. Antologin kommer (preliminärt) att ha samma titel som workshopen och den ges ut av Edward Elgar Publishing vintern 2019/våren 2020. Totalt tio av de bidrag som anmälts och presenterats på workshopen (inklusive två keynote speakers) har av redaktörerna valts ut för publicering i nämnda antologi.

Slutligen vill jag även lyfta upp de individer som aktivt bidrog till att vi kunde genomföra workshopen: Neil H. Buchanan för hans villighet att komma till Högskolan som gästprofessor och medarrangör. Hans breda erfarenhet, kunskap och engagemang gynnade inte enbart deltagarna vid workshopen utan även kollegor och allmänheten då han tog sig tid att hålla i flertalet seminarier och öppna föreläsningar under sin vistelse. Mats Landström, ämnesföreträdare för nationalekonomin vid högskolan, gjorde ett hästjobb med all planering kring de uppskattade sociala aktiviteterna som bland annat inkluderade en rundtur med whiskeyprovning på Mackmyra whiskeyfabrik. Även Catherine Lions vid Umeå Universitet var vänlig nog att agera chair i flertalet sessioner och bidra med sin kunskap inom ekonomisk teori och redovisning. Vidare har Catarina Carlsson, kommunikatör vid högskolan i vanlig ordning assisterat med såväl marknadsföring som praktiska råd. Även Sara Perttunen Sundberg och Sonny Jakobsson, båda vid högskolan, avlastade oss arrangörer administrativt och rent praktiskt under de två dagarna. Sist men inte minst har Jaana Kurvinen, avdelningschef för avdelningen för ekonomi vid högskolan, inte bara stöttat oss arrangörer ekonomiskt utan även praktiskt och moraliskt.

Yvette Lind är jur.dr och affilierad forskare vid Högskolan i Gävle samt scholarship holder vid Max Planck Institute for Tax Law and Public Finance i München.