Skattenytt nr 3 2021 s. 115

Coronastöden motverkar koncernbidraget?

Peter Nilsson & Gustaf Hylén

Under senaste året har det på grund av coronavirusets framfart införts flera olika stöd till företagen. Stöden påverkar beskattningen på olika sätt. I denna artikel diskuterar vi hur stödreglerna påverkar möjligheten till värdeöverföringar och hur detta i sin tur begränsar möjligheten för företagen att lämna koncernbidrag.

1 Inledning

Vi har nu lagt ett mycket annorlunda år med fokus på minskad smittspridning, men även på att begränsa de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset bakom oss. Under våren togs beslut om många olika åtgärder, exempelvis nedsättning av socialavgifter och anstånd med inbetalning av skatt och avgifter, men även ändrade skatteregler för vissa förmåner. Till detta kommer olika direkta ekonomiska stöd till företagen. Dessa stöd påverkar naturligtvis det skattepliktiga resultatet i näringsverksamheten.

Två av stöden, stödet vid korttidsarbete och omställningsstödet, har många likheter. Exempelvis påverkar stödet inte enbart det skattepliktiga resultatet utan också möjligheten till utdelning och koncernbidrag.

I denna artikel diskuterar vi hur dessa två stöd påverkar möjligheten att lämna koncernbidrag eller kanske närmare i vilken utsträckning koncernbidrag begränsar möjligheten till stöd. I detta ligger även att diskutera det associationsrättsliga värdeöverföringsbegreppet.

2 Sambandet mellan stöd och koncernbidrag

Målsättningen med koncernbidragsreglerna är att skattebelastningen för en koncern inte ska vara större än om verksamheten hade bedrivits av ett enda företag. Koncernbidragsrätten gäller under den tid som givande och mottagande företag utgör en ekonomisk enhet. För att avdrag ska medges för koncernbidrag krävs att värden motsvarande koncernbidraget förs över från givaren till mottagaren. Det finns dock inget särskilt krav på att värdeöverföringen ska redovisas på visst sätt i resultat- och balansräkning. Vad gäller såväl stöd vid korttidsarbete som omställningsstöd begränsas rätten till stöd vid vissa värdeöverföringar. Nedan diskuterar vi hur stödreglerna och koncernbidragsreglerna förhåller sig till varandra.

2.1 Kraven enligt stödreglerna

2.2.1 Ursprungliga regler om korttidsarbete

Redan när reglerna om korttidsarbete infördes diskuterades i vilken mån utdelning ska påverka rätten till stöd. Det lämnades även ett förslag på lagtext där frågan skulle regleras. Efter Lagrådets yttrande infördes dock inte någon särskild reglering. Skälet var bl.a. att lagstiftaren ansåg att ett företag som trots en kris gör en utbetalning till sina delägare innebär en tydlig indikation på att företaget självt inte anser sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter.1

Detta har skapat stor diskussion, men framför allt gett upphov till synnerligen stora tillämpningsproblem när det ska avgöras inte bara om utdelning är möjlig utan även vad som gäller andra värdeöverföringar. Särskilt har dt handlat om vilka värdeöverföringar som anses påverkar exempelvis stöden och när i tiden gäller ”värdeöverföringsförbudet”? En annan fråga som, inte oväntat, uppkommit är hur och i vilken utsträckning koncernbidrag ska påverka rätt till stöd vid korttidsarbete.

Tillväxtverkets inställning är att värdeöverföringar under stödperioden och viss tid före och viss tid efter denna period innebär att företaget inte har rätt till stöd vid korttidsarbete.2 Begränsningen gäller endast stödsökande företag. Således är det inget som hindrar att ett ägarbolag eller ett systerföretag till stödsökande bolag lämnar utdelning under stödperioden.

Någon begränsning av vilka värdeöverföringar som avses finns inte vilket innebär att såväl koncernbidrag som andra formlösa värdeöverföringar omfattas av begränsningen.3 Förenklat anser Tillväxtverket att om koncernbidrag lämnas visar detta att företaget inte har allvarliga ekonomiska svårigheter. Viktigt i detta sammanhang är att tillämpningen kräver en bedömning avseende det enskilda företaget om hur koncernbidraget påverkar företagets ställning. Det kan vid en första anblick ses som klart att ett företag som lämnat ett koncernbidrag inte befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter. Det finns dock flera olika bedömningssvårigheter; har det exempelvis betydelse hur stort koncernbidrag som lämnas, när koncernbidraget lämnas och hur det redovisas?

Se 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete.

https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/information-och-stod-kring-coronakrisen/korttidsarbete/aktuellt-om-korttidsarbete/korttidsnyheter/2020-11-30-fortydligande-om-vardeoverforingar-under-nuvarande-stodperiod.html (13 januari 2021).

17 kap. 1 § aktiebolagslagen.

2.2.2 Omställningsstöd

Efter att reglerna om korttidsarbete införts beslutades, som ovan nämnt, om att införa ett omställningsstöd. Sannolikt vis av erfarenhet har det i denna lagstiftning införts särskilda regler om effekterna av att företaget beslutar om och genomför värdeöverföringar.4 Det är särskilt reglerat vilka värdeöverföringar som omfattas och även under vilken tidsperiod som en värdeöverföring inte är möjlig att genomföra med bibehållet stöd.5 Ett företag får inte, avseende stödperioderna mars och april 2020, verkställa eller fatta ett beslut om vinstutdelning under perioden mars 2020–juni 2021.6

Till skillnad mot stöd för korttidsarbete finns det i detta fall ett absolut förbud mot utdelning under en särskilt angiven period. En överföring av även ett ringa belopp synes vara tillräckligt. I denna del kan det diskuteras om ett sådant synsätt är proportionerligt.7 Noterbart är att i den särskilda uppräkningen av otillåtna värdeöverföringar nämns inte koncernbidrag. I författningskommentaren anges i förtydligande syfte att formlösa värdeöverföringar8 inte omfattas vilket innebär att till exempel koncernbidrag och underprisöverlåtelser är möjliga att genomföra samtidigt som företaget mottar omställningsstöd. Att koncernbidrag och vissa underprisöverlåtelser inte bör påverka rätten till stöd inom en koncern kan anses motiverat av att koncernens förmögenhetsmassa inte påverkas. Lagstiftaren kommenterar dock inte andra formlösa värdeöverföringar, såsom utbetalningar till bolagets ägare som inte genomförs i enlighet med reglerna för vinstutdelning, närmare.9 Det kan med andra ord diskuteras huruvida även icke affärsmässiga transaktioner som minskar koncernens förmögenhetsmassa begränsar rätten till stöd eller inte.

Genom att tillåta koncernbidrag skulle utdelningsbegränsningen kunna kringgås om ägarföretaget ges möjlighet att först lämna koncernbidrag uppåt i strukturen varefter ett moderföretag lämnar utdelning. Om stödsökande företag ingår i en koncern av sådant slag som avses i 1 kap. 4 § ÅRL gäller utdelningsbegränsningen även moderföretag i koncernen. Således omfattas såväl moder-moder-företag som utländska moderföretag av begränsningen. Detta innebär att i större koncerner kan utdelningsbegränsningen träffa ägarföretag i flera olika länder, något som förefaller vara synnerligen problematiskt att kontrollera för administrerande myndighet. Det torde till och med vara svårt för stödsökande företag att reda ut ägarförhållanden långt upp i ägarstrukturen.

När det gäller korttidsarbete gäller ”förbudet” mot värdeöverföringar endast stödsökande företag medan när det gäller omställningsstödet gäller det även moderföretag till det stödsökande företaget.

I detta finns många tolkningsfrågor, exempelvis vad händer om utdelningen återbetalas, ett beslut om utdelning återkallas m.m. Dessa intressanta frågor får behandlas i annat sammanhang.

För stödperioderna maj 2020 samt juni och juli 2020 gäller utdelningsbegränsningen under perioden april 2020–juni 2020.

Omställningsstödet och proportionalitetsprincipen får dock diskuteras i annat sammanhang.

17 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen.

Se 18 kap. aktiebolagslagen.

2.2.3 Förändrade regler om stöd vid korttidsarbete

Reglerna om stöd vid korttidsarbete har förlängts och för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet ska de nya reglerna tillämpas. Utgångspunkten är alltjämt att stöd kan beviljas endast om företaget har allvarliga ekonomiska svårigheter.10 För att öka förutsebarheten införs en särskild regel som anger när en värdeöverföring inte får lämnas. Regeln ska tillämpas på beslut som fattas efter ikraftträdandet och utdelningsbegränsningen gäller två månader före och sex månader efter stödperioden.11

Vilka värdeöverföringar som omfattas är i princip identiskt med vad som gäller för omställningsstödet, det vill säga att formlösa värdeöverföringar inte omfattas.

Se 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete.

Lagen träder ikraft den 15 februari 2020.

2.3 Värdeöverföringsproblematiken enligt IL

Som nämndes ovan krävs att värden motsvarande koncernbidraget förs över från givaren till mottagaren för att avdrag för koncernbidrag ska medges. Beträffande redovisning av koncernbidragen uttalades när reglerna infördes bl.a. att det är av underordnad betydelse från fiskal synpunkt hur överföringen av tillgångar skett i företagens räkenskaper.12 Avsikten synes redan när reglerna infördes ha varit att koncernbidraget ska avse ett bestämt belopp som i lika mån påverkar givarens och mottagarens inkomstberäkning. Utredningen om koncernbidrag ansåg vidare, vartill departementschefen anslöt sig, att det ur skatterättslig synvinkel inte krävs att bidraget redovisas öppet i räkenskaperna i den meningen att det framgår av den officiella resultat- eller balansräkningen eller att det där betecknas som koncernbidrag.13 Fråga är nämligen om en skatterättslig disposition som saknar motsvarighet ur ett redovisningsrättsligt perspektiv.

Under årens lopp har sättet att redovisa koncernbidrag förändrats. Numera finns anvisningar i normgivningen hur koncernbidrag ska redovisas. Företag som tillämpar K3 eller RFR ska normalt redovisa ett koncernbidrag som en bokslutsdisposition (kostnad och skuld respektive intäkt och fordran).14 Detsamma gäller företag som tillämpar K2.

Ur skatterättslig synvinkel är det inget som hindrar att stämman beslutar om utdelning, men att givande och mottagande företag ur skatterättslig synvinkel väljer att klassificera utdelningen som koncernbidrag. I detta fall måste särskild justering göras i inkomstdeklarationen, jfr RÅ 1998 ref. 6.15

Att skattereglerna endast ställer krav på att det sker en förmögenhetsöverföring, inte i vilken form, innebär att en konflikt kan uppstå mellan stödreglerna och koncernbidraget. I det fall det beslutas om utdelning på ett dotterbolags stämma samtidigt som såväl givande som mottagande företag väljer att i deklarationen klassificera utdelningen som koncernbidrag föreligger inte rätt till varken stöd vid korttidsarbete eller omställningsstödet.

Väljer företagen att redovisa koncernbidraget som en bokslutsdisposition respektive skuld/fordran har kravet på förmögenhetsöverföring uppfyllts. Något krav på fysisk överföring av pengar eller tillgångar finns således inte ur ett koncernbidragsperspektiv. Det finns inte heller något krav att värdeöverföringen behandlas på visst sätt redovisningsmässigt. Ett koncernbidrag som redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen behandlas enligt aktiebolagslagen som en formlös värdeöverföring.

En sådan formlös värdeöverföring begränsar inte rätten till omställningsstöd. Här synes föreligga en skillnad vad gäller de ursprungliga reglerna om stöd vid korttidsarbete. Det regelverket gör ingen skillnad på om det är en formell utdelning eller en formlös värdeöverföring. De förändrade reglerna om korttidsstöd tillåter däremot koncernbidrag. Väljer ett stödsökande företag att lämna ett koncernbidrag kan detta beroende på vilket regelverk som tillämpas få olika effekt. En brist i lagstiftningen som är otillfredsställande. Det finns egentligen inget skäl till denna olikbehandling.

Den fråga som blivit särskilt viktig vad gäller rätten till stöd vid korttidsarbete behandlades i RÅ 1999 ref. 74. I målet skulle ett lämnat koncernbidrag följas av att 7216 (alternativt 75) procent av bidraget återfördes till givaren. De överförda beloppen skulle inte redovisas var för sig i företagens bokföring utan endast som en nettopost under rubriken ”intern skatt”. Detta innebar också att de företagna koncernbidragsdispositionerna inte skulle framgå av företagens räkenskaper utan endast av deras inkomstdeklarationer. Förfaringssättet godtogs av HFD som dock uttalade att en förutsättning för avdrag är att en värdeöverföring motsvarande koncernbidraget sker och att det företag som yrkar avdrag i sin deklaration kan visa detta. Bruttobeloppen torde åtminstone behöva framgå av den löpande bokföringen, eftersom värdeöverföringen är en affärshändelse som ska bokföras.17

SOU 1964:29, s. 99.

Prop. 1965:126, s. 529.

Mot bakgrund av koncernbidragets syfte och hur reglerna är utformade kan det diskuteras om det är ändamålsenligt att kräva att bidraget redovisas som en bokslutsdisposition.

Det kan dock ifrågasättas hur detta förhåller sig till redovisningsreglerna, såväl BFNAR 2012:1 (K3) som BFNAR 2016:10 (K2) anger att ett koncernbidrag ska redovisas som en bokslutsdisposition (ett undantag finns genom att enligt K3 får ett koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ett tillskott).

Vid denna tidpunkt var bolagsskattesatsen 28 procent.

Av redovisningsnormgivningen framgår att ett koncernbidrag som grund ska redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Diskussion om hur 1999 års avgörande förhåller sig till detta ligger utanför denna artikel.

2.4 Värdeöverföringsproblematiken enligt ABL

Koncernbidragen diskuterades särskilt i förarbetena till ABL.18 Lagstiftaren uttalar att ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till moderföretaget bör vara underkastat samma regler som andra värdeöverföringar till aktieägarna.19 Några särskilda bestämmelser för dessa situationer är således inte påkallade.

När ett moderföretag lämnar bidrag till dotterföretag i form av aktieägartillskott stiger värdet på aktierna i dotterföretaget i motsvarande mån. Någon värdeöverföring anses då inte ha skett. Om dotterföretagets ekonomiska ställning däremot är sådan att tillskottet helt eller delvis inte påverkar värdet på dotterföretagsaktierna kan transaktionen vara att betrakta som en värdeöverföring.

Detta innebär således att ett koncernbidrag som lämnas från ett dotterföretag till dess moderföretag är en värdeöverföring enligt ABL. En värdeöverföring medför att företagets förmögenhet, direkt eller indirekt, minskar.

Med värdeöverföring avses enligt 17 kap. 1 § 4 ABL annan affärshändelse20 än utdelning m.m. som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för företaget. Av förarbetena framgår att när det ska avgöras vad som i det enskilda fallet utgör en värdeöverföring tas hänsyn till främst värdediskrepansens storlek, men även transaktionens karaktär, mottagarens relation till företaget och övriga omständigheter, dvs. i huvudsak objektiva kriterier.21

Det är inte ovanligt att ett moderföretag som mottar ett koncernbidrag från ett dotterföretag neutraliserar värdeöverföringen genom att det i samband med koncernbidraget gör motsatt tillskott. Föreligger ingen diskrepans mellan beloppen innebär detta att det inte skett någon värdeöverföring. Samtidigt har skattskyldigheten förts över till ett annat företag vilket kan innebära att värdeöverföringen blir omvänd, i detta fall från moderföretaget till dotterföretaget. Om det är det stödsökande företaget som lämnar koncernbidrag är det också detta företag som blir överkompenserat med ett belopp motsvararande skatten på koncernbidraget. Detta är således inget problem ur ett stödperspektiv.

För att det inte ska uppstå en värdediskrepans bör den neutraliserande överföringen motsvara nettot, dvs. koncernbidraget minskat med bolagsskatten hänförlig till koncernbidraget.

Om ett dotterföretag har en vinst på 100 kommer eget kapital minska med skatten på årets vinst med 21,422. Fritt eget kapital uppgår efter skatt till 78,6. Om dotterföretaget istället lämnar ett koncernbidrag på 100 överförs skattskyldigheten till moderföretaget. När detta gör ett omedelbart tillskott till dotterföretaget med 78,6 har det inte skett någon värdeöverföring. Moderföretaget har i denna situation övertagit skyldigheten att betala skatt på den vinst som genererats i dotterföretaget.

Naturligtvis kan även den motsatta situationen uppstå, dvs. att det stödsökande dotterföretaget mottar ett koncernbidrag. Stannar man där är det inget problem ur stödsynvinkel. Däremot är frågan vilka effekter som uppstår om stödsökande företag som mottar ett koncernbidrag väljer att neutralisera detta värdetillskott med en utdelning (eller 78,6 procent av det mottagna tillskottet). Görs den neutraliserande överföringen som en formlös värdeöverföring kan det på goda grunder hävdas att den är tillåten oberoende av om det är fråga om stöd vid korttidsarbete eller omställningsstödet. Inte heller i detta fall har det ur ekonomisk synvinkel skett en minskning av företagets eget kapital.23 Ur neutralitetssynpunkt bör inte heller en neutralisering av koncernbidraget som görs genom en formellt beslutad utdelning behandlas annorlunda. Utifrån reglernas närmare utformning föreligger dock stor osäkerhet i detta fall.24 Om koncernbidraget och utdelningen ses var för sig, som separata transaktioner, finns stor risk att utdelningen diskvalificerar stödmöjligheter trots att transaktionerna neutraliserar varandra. Detta kan dock inte ha varit avsikten från lagstiftarens sida.

Prop. 2004/05:85 s. 385 ff. Se också NJA 2015 s. 359 som behandlar koncernbidragets karaktär och vilken formalia som måste vara uppfylld.

Även koncernbidrag till ej helägda moderföretag omfattas, men då tillkommer problematik med likabehandling m.m.

Med affärshändelse avses enligt 1 kap. 2 § första stycket 7 Bokföringslagen alla förändringar i storleken och sammansättningen av bolagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomsten av fordringar eller skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat.

Prop. 2004/05:85 s. 372.

Dvs. med bolagsskatten som idag är 21,4 procent men är 20,6 procent som för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2020.

Detsamma torde gälla även om stödsökande företag före koncernbidraget har redovisat ett underskott.

Osäkerheten är särskilt stor när det gäller omställningsstödet och de förändrade reglerna om korttidsarbete.

2.5 Slutsats

Koncernbidraget har tillkommit i syfte att möjliggöra skattemässig neutralitet mellan att all verksamhet bedrivs i ett företag och då verksamheten är uppdelad i flera helägda dotterföretag. Detta synsätt är också förenligt med reglerna om omställningsstöd, i vart fall om koncernbidraget redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det är också förenligt med det förändrade stödet vid korttidsarbete. Tillåter inte stödreglerna att koncernbidragsrätt lämnas brister det i neutraliteten då det kan leda till överbeskattning under enskilda år om vinster inte kan kvittas mot underskott.

Här finns en skillnad när det gäller stöd vid korttidsarbete enligt första upplagan av reglerna. I det fallet synes det sakna betydelse hur koncernbidraget redovisas. Som framgår föreligger det enligt ABL emellertid inte någon värdeöverföring om koncernbidraget möts av ett kapitaltillskott (eller utdelning) motsvarande 78,6 procent av koncernbidraget. Detta ska ses mot bakgrund av syftet med koncernbidragsreglerna.25

Sett till värdeöverföringsbegreppet är det vår uppfattning att ett koncernbidrag som neutraliseras med ett tillskott som grund inte begränsar rätten till stöd vid korttidsarbete. Det kan inte ses som ett tecken på att företaget har allvarliga ekonomiska svårigheter. Eget kapital är oförändrat i förhållande till om transaktionerna inte har gjorts. Det är inte heller ett tecken på att företaget inte har gjort allt vad som står i dess makt för att begränsa den ekonomiska skadan.

Inom ramen för det förändrade systemet är koncernbidrag inget hinder medan det är ett absolut hinder om utdelning lämnas inom en viss period. Detta kan innebära att ett koncernbidrag som neutraliseras med en utdelning är förenligt med reglerna om stöd vid korttidsarbete som gäller 2020, men inte i varken det förändrade systemet för stöd vid korttidsarbete eller enligt reglerna om omställningsstödet. Samtidigt måste man se till syftet med utdelningsbegränsningen – att det inte ska ske en minskning av stödsökande företags resurser, dvs. eget kapital. Koncernbidrag kombinerat med ett tillskott eller utdelning innebär ingen sådan minskning och bör utifrån syftet med båda regelsystemen vara förenligt med respektive system. Genom neutraliseringen har det inte gjorts en ”diskvalificerande värdeöverföring”.26 Rättsläget är osäkert, men risken är att den neutraliserande utdelningen blir ett hinder för stödet. Däremot om koncernbidraget neutraliseras med en ”tillåten” formlös värdeöverföring torde rätten till stöd inte gå förlorad. Här finns således en inkonsekvens i regelsystemen som är otillfredsställande. Det slutliga svaret på vilka värdeöverföringar som inte begränsar rätten till stöd är osäkert och torde få sin lösning i den framtida rättstillämpningen.

Se NJA 2015 s. 359 och NJA 1995 s. 742. Tillväxtverket synes numera vara av samma uppfattning och anger att ett koncernbidrag som neutraliseras med ett tillskott kan vara förenligt med stöd vid korttidsarbete, https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/information-och-stod-kringcoronakrisen/ korttidsarbete/sa-fungerar-korttidsarbete.html (4 januari 2021).

Författningskommentaren till förordningen om omställningsstöd.

3 Avslutande synpunkter

Vi kan konstatera att i vissa delar föregicks införandet av stöden av politiska diskussioner om bl.a. möjligheten till värdeöverföringar från stödsökande företag. Utan att ha åsikter om de politiska övervägandena vad gäller om begränsningarna i värdeöverföring i sig är motiverade eller inte kan vi konstatera att regelverken gett upphov till stora tillämpningsproblem. Detta försvårar klart företagens skattesituation med bibehållna stödmöjligheter och det hade varit önskvärt med mer tydlighet från lagstiftarens sida. I denna artikel har vi valt att lyfta just möjligheten att lämna koncernbidrag närmare, samtidigt som det funnits olika former av förbud mot värdeöverföringar.

Vi kan slå fast att det finns flera inkonsekvenser mellan regelverken som blir särskilt tydliga när företagen ska tillämpa olika regelverk som hanterar värdeöverföringsproblematiken på skilda sätt. Detta gäller till exempel huruvida neutraliserande transaktioner (koncernbidrag som möter utdelning) inom en koncern kan diskvalificera rätten till stöd eller inte. Dessutom har reglerna förändrats under året vad gäller stöd vid korttidsarbete, vilket inneburit att koncerner har haft svårt att veta hur de ska hantera sin skattesituation när ett koncernbolag har erhållit stöd. Regelverket har innehållit flera otydligheter som också har gjort det svårt för tillämpande myndigheter, Tillväxtverket och Skatteverket, att kunna hantera frågorna.

Stödreglerna har tillkommit under stark tidspress, särskilt de första reglerna om stöd för korttidsarbete, vilket kan vara en förklaring till de brister som har uppstått. Samtidigt kan man konstatera att trots bristerna har lagstiftaren valt att inte ändra reglerna som trätt ikraft utan valt att anlägga en annan grund för de nya reglerna vilket skapat än mer förvirring och gjort systemet svårtillämpat.

Intressekonflikten mellan koncernbidragsreglerna och stödreglerna har sin egentliga grund i kravet enligt 35 kap. IL på förmögenhetsöverföring. En harmonisering av de svenska konerbidragsreglerna till ett slags konsolideringssystem, bl.a. utan krav på värdeöverföringar, hade undvikit denna slags problematik. Kravet på värdeöverföring som varit omdiskuterat tidigare, till exempel i samband med införandet av de nya ränteavdragsreglerna, har ännu en gång visat sig försvåra koncernutjämning ur ett skattemässigt perspektiv. Kanske är det dags att fundera på om kravet på värdeöverföring vid koncernbidrag skapar mer problem än det löser!

Peter Nilsson, adjungerad professor i skatterätt vid Lunds universitet och director vid KPMGs skatteavdelning. Gustaf Hylén, Senior tax associate vid KPMGs skatteavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...