Intervju med Carolina Lindholm, statssekreterare hos Finansminister Elisabeth Svantesson.
Det är årets fattigaste dag, den 24 januari 2023, och regndimman gör inte att kvarteren kring Finansdepartementets lokaler ståtar med hopp om snar ljusning. Efter att ha lotsats genom olika säkerhetsdörrar når vi statssekreteraren Carolina Lindholms hörnrum. Från de stora fönsterpartierna syns tydligt Stockholms ständigt pågående byggnationer, men i en riktning breder Riddarholmen ut sig.
Carolina tar vänligt emot oss representanter för SkatteNytts redaktionskommitté. Orden flyter lätt när hon tar oss igenom karriären så här långt. Redan som 16-åring hade Carolina, som är uppvuxen i Stockholm, siktat in sig på tre alternativ för sin framtida karriär; ekonomi, juridik eller ingenjör som sin pappa. Valet föll senare på Handelshögskolan i Stockholm och nationalekonomi. Att det blev nationalekonomi berodde på hennes intresse för handelspolitik och frågor med en moralisk dimension, som hur EU:s jordbrukssubventioner påverkar bönder i Afrika och hur reglerna för prissättning av läkemedel bör se ut för att balansera incitament för forskning med tillgång till behövande.
Till Finansdepartementet kom hon närmast från posten som budgetchef i Moderaternas riksdagskansli och en forskarutbildning i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet med en delvis färdigställd doktorsavhandling. När hon fick frågan att bli statssekreterare hos Elisabeth Svantesson var svaret ett snabbt ja. Att vara statssekreterare är enligt Carolina ”världens roligaste uppdrag!”.
Att bli just statssekreterare på Finansdepartementet var ett mål som utkristalliserades redan under en tidigare tjänstgöring vid departementet då Carolina var politiskt sakkunnig i Anders Borgs stab. Hon kom då från en roll som opolitisk tjänsteman på departementet. Politiken gav mersmak.
Att det politiska arbetet inom Finansdepartementet är så spännande och intressant att den som en gång fått pröva på det gärna kommer tillbaka, visar sig då de staber statsråden Svantesson och Wykman nu byggt upp har blivit lite av en återträff för flera av de som ingick i Anders Borgs och Peter Normans staber; Jesper Ahlgren, Johanna Lybeck Lilja, Johan Almenberg och Victoria Ericsson är även de tillbaka.
Carolina menar att “alla” statssekreterare kring Anders Borg hade forskat inom nationalekonomi och att det också var en av anledningarna att hon själv lockades till forskningsstudier. Carolina berättar vidare att hon under forskningsstudierna höll fortsatt kontakt med politiken och när pandemin gjorde att hennes forskningsutbyte vid Stanford inte blev riktigt som hon hade hoppats på och hon fick frågan om att ta ett vikariat som budgetchef på Moderaternas riksdagskansli tackade hon ja, och lärde då känna Elisabeth Svantesson. Carolina har även arbetat med frågor kring prissättnings- och subventionssystem för läkemedel hos Pfizer, samt som opolitisk tjänsteman på Finansdepartementets budgetavdelning med ansvar för bl.a. läkemedelsfrågor. Statssekreteraren har således en bred och mångfacetterad bakgrund.
Vad är statssekreterarens roll?
”Att hålla ihop och hålla riktning. Som ansvarig statssekreterare för skatte- och tullfrågor arbetar man nära den avdelningen. Det handlar både om att hantera det löpande arbetet och styra verksamheten mot det Elisabeth och vi vill åstadkomma.” Men det är inte bara Moderaternas skattepolitik hon ska styra mot och verka för utan det handlar till stor del om att genomföra samarbetspartiernas överenskomna skattepolitik. Nu närmast det som återfinns i det s.k. Tidöavtalet, där Carolina ansvarar för den del som rör tillväxt och hushållsekonomi.
Gränslandet ekonomi, politik och juridik – hur hanteras det i rollen som statssekreterare för Finansministern?
Både ekonomi och juridik behövs för att nå de politiska målen. Samtidigt finns det restriktioner att förhålla sig till. Det ekonomiska läget, men också den politiska spelplanen samt det juridiska regelverket. Det handlar om avvägningar menar Carolina, som dock inte upplever att hon har svårt att skifta perspektiv. Det gäller att hitta skärningen i alla de delar som behöver beaktas. Vad hon själv tycker i enskilda frågor är inte det styrande. ”Det vi gör på Finansdepartementet har stor betydelse för svensk ekonomi och våra beslut påverkar människor i deras vardag. Jämte det perspektivet väger egna åsikter lätt.” Carolina reflekterar dock över att hon emellertid inte har behövt ställas inför så motsatta perspektiv. Vare sig som politisk tjänsteman eller i sin tidigare roll som opolitisk tjänsteman, då finansministern hette Anders Borg.
Post pandemi, pågående krig, inflation, räntehöjningar och elkris – vad kan vi vänta oss på det nationella skatteområdet kopplat till detta?
”Elisabeth Svantesson och vi har varit tydliga med att vi har ett stort ansvar att ej undergräva penningpolitiken. Vi har en lågkonjunktur med hög inflation och det måste vi förhålla oss till. Därmed blir det naturligen restriktioner för finanspolitiken, när reformer behöver finansieras i större utsträckning för att vi inte ska elda på inflationen. Det går inte att ha en agenda som är bortkopplad från det ekonomiska läget. Inom de ramar som ges får man ”gno på” för att citera Ingves” säger Carolina med bibehållet positivt humör. Samtidigt är inriktningen naturligtvis att få på plats så mycket bra reformer som möjligt, med utgångspunkt i bland annat Tidöavtalet.
Skatter, med bortseende från vissa indirekta skatter, omfattas inte i sig av EU-lagstiftningen, men samtidigt kommer det EU-relaterad skattelagstiftning i en allt stridare ström, jfr de nya lagförslagen kring el såsom tillfällig skatt på extraordinära vinster och tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter. Båda en följd av Rådets förordning 2022/1854. Hur ser du på denna utveckling? Är den bra utifrån ett svenskt perspektiv?
”En samordning för den inre marknaden är i grunden bra och av stor vikt. Det blir sämre när alla länder har helt olika regelverk. Samtidigt har Sverige en tydlig linje att följa den nationella befogenhet vi har vad gäller skatter. Den håller vi fast vid och ser kravet på enhällighet i dessa frågor som viktigt. Precis som under pandemin blir det snabba beslut, påskyndade processer och avsteg från vissa principer när kriser kräver handlingskraft. Vi behöver dock följa de krav som ställs på skattelagberedningsprocessen. En annan jämförelse är de forcerade beredningsprocesserna för de under pandemin olika stöden, bl.a. skatteanstånden. Vi ser gärna att det kan återgå till en mer sedvanlig lagstiftningsprocess, inte minst utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv” klargör Carolina.
Sverige har inför ordförandeskapet fört fram behovet av att prioritera att näringslivet inom EU ges ökad konkurrenskraft. Har du tankar kring vilka åtgärder inom skatteområdet som här kan vara goda kandidater? Några frågor som kommer att få ett särskilt utrymme under Sveriges ordförandeskap?
Carolina plockar upp att frågan i viss mån är en kritik mot ökad administrativ börda för företagen, men påtalar att man ser en vikt vid att hantera de rättsakter som nu ligger. Hon nämner att någon del i momsförslaget kan underlätta den inre marknaden. När det gäller skattefrågor att hantera under det svenska ordförandeskapet nämner Carolina direktivet om skalbolag och krav på substans liksom DAC8 och vissa energiskattefrågor kopplade till EU:s miljöpaket Fit for 55.
Sannolikt kommer icke skatterelaterade frågor att dominera under våren, såsom kriget i Ukraina, energifrågorna, frågor kring strategiskt oberoende och den s.k. transatlantiska länken. På Carolinas bord finns även tullfrågorna, som prioriteras högt under ordförandeskapet.
Tror du att det är större förändringar att vänta i det svenska skattesystemet, för individer, företag eller branscher, inom mandatperioden?
Här är Carolina tydlig. ”Ingen stor skattereform i korten. Man får börja gräva där man står” säger hon. Med det sagt har Tidöavtalet en del viktiga punkter avseende ISK, personaloptioner, 3:12 och att det ska löna sig att arbeta. Om det senare innebär en lättnad i spänningen mellan inkomst av kapital och tjänst får vi dock inte svar på. Tiden går fort och vårt intressanta samtal går mot sitt slut. En sista fråga.
Är det nuvarande ekonomiska lite mer utmanande läget eller det politiska förhandlingsutrymmet som främst sätter restriktioner för möjligheterna till förändrade skatteregler?
”Det ekonomiska läget” svarar Carolina som inte verkar se att Tidöavtalet innebär så stora kompromisser i den delen.
Vi tackar för vänligheten att ta sig tid till intervjun. Innan vi går noterar vi att rummets möblering vittnar om att Carolina inte har huserat där så länge ännu. En designad röd bokhylla är fortfarande tom och det finns ingen tydlig personlig prägel i form av fotografier. Att Carolina trivs i sin nya roll och ser positivt på möjligheten att påverka råder det dock inget tvivel om. Inte ens på årets fattigaste dag.
Karin Attorps är advokat och delägare verksam på Advokatfirma DLA Piper Sweden och Richard Hellenius skatteexpert på Svenskt Näringsliv.