Omsättningsbegreppet (dnr 21-15/I)

Bakgrund

X AB har en kanal på en hemsida från vilken video strömmas, s.k. streaming. Aktierna i X AB innehas av A, som även är verksam i bolaget. De videor som strömmas visar när A spelar och kommenterar olika dataspel.

Plattformen med hemsidan, som ägs av Z, sänder eller ”streamar” och låter användare ta del av inspelade videor av spel och kommentarer till olika spel. Tjänsten erbjuds kostnadsfritt. Användare kan, mot ersättning, prenumerera och på så sätt lättare följa videofilmer på plattformen. X AB får ersättning från Z för tv-kanalen i form av prenumerations- och reklamintäkter. Bolagets ersättning är beroende av antal tittare per månad.

På hemsidan finns också en donationsknapp, där såväl fysiska som juridiska personer kan donera pengar. Donationerna är frivilliga och tillfaller A personligen. (...) Donationerna varierar mellan 2 och 5 USD. X AB driver kanalen på hemsidan och lägger upp videofilmer oberoende av donationerna. För att titta på kanalen krävs ingen donation. Användarna kan således nyttja X ABs tjänst oberoende av om de donerar pengar och de får inte någon motprestation för sin donation.

Frågorna och parternas inställning

X AB och A vill veta om donationerna utgör ersättning för tillhandahållande av tjänster enligt ML. Om tillhandahållandet av tjänster mot ersättning i form av donationer är skattepliktigt, vill sökandena veta i vilket land omsättningen ska anses äga rum.

Sökandenas inställning vad avser den första frågan är att det inte rör sig om sådan omsättning som är skattepliktig enligt ML. Vad avser den andra frågan anser de att det inte är möjligt att slutgiltigt fastställa i vilket land omsättning sker för det fall donationerna skulle anses utgöra ersättning för en tillhandahållen tjänst. De anför bl.a. följande. För att mervärdesskatt ska utgå på utgiven ersättning krävs att ersättningen avser ett skattepliktigt tillhandahållande av tjänst. De tjänster X AB erbjuder kan användas gratis. Den ersättning som erhålls för tillhandahållna tjänster i form av prenumerationer och reklam redovisas särskilt. Donationerna är frivilliga. För att titta på kanalen krävs inte någon donation och de användare som donerat pengar får inte någon motprestation.

Skatteverket anser att någon mervärdesskattepliktig omsättning inte föreligger när bidrag ges via donationsknappen på hemsidan, då bidragen är inte kopplade till några specifika tjänster

Rättsligt

Mervärdesskatt ska enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML betalas vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap.

Med omsättning av en tjänst förstås, såvitt nu är i fråga, att en tjänst utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon mot ersättning (2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML).

De svenska bestämmelserna ska tolkas i ljuset av motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) så som dessa tolkats av EU-domstolen.

Enligt artikel 2.1 c i mervärdesskattedirektivet är tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person, när denne agerar i denna egenskap, en transaktion som ska vara föremål för mervärdesskatt.

En tjänst kan enligt EU-domstolens praxis anses utförd mot ersättning endast om det finns ett rättsförhållande mellan den som tillhandahåller tjänsten och mottagaren, enligt vilket det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer så att den ersättning som den som tillhandahåller tjänsten erhåller utgörs av det faktiska motvärdet av den tillhandahållna tjänsten (se t.ex. punkt 14 i mål nr C-16/93 Tolsma, EU:C:1994:80). Det måste således finnas en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahålls och det motvärde som erhålls för att skattskyldighet ska uppstå (se punkt 12 i mål nr 154/80 Coöperative Aardappelenbewaarplaats, EU:C:1981:38).

I mål nr C-16/93, Tolsma, fann EU-domstolen att en aktivitet som bestod i att spela musik på allmän plats utan några garantier för ersättning, inte kunde anses såsom utförande av en tjänst mot ersättning i direktivets mening. Detta trots att gatumusikanten försökte få och kunde förvänta sig pengar (punkt 20). Domstolen ansåg för det första att det inte fanns någon överenskommelse parterna emellan eftersom de förbipasserande frivilligt donerade en summa pengar, vilket belopp de själva bestämde. För det andra fanns det inte något nödvändigt samband mellan tjänsten och betalningarna den resulterade i. De förbipasserande begärde inte att musik skulle spelas för dem, vissa betalade utan att lyssna och andra lyssnade utan att lämna några pengar (punkt 17).