Utomståenderegeln har ansetts tillämplig när det sedan 2014 funnits ett utomstående ägande i betydande omfattning i bolaget. Att sökandenas företag under denna tid avyttrat sina innehav för att i nära anslutning på nytt investera medel så att företagen åter blivit indirekta ägare till bolaget har inte ändrat bedömningen.
DIARIENUMMER | 60-20/D |
MEDDELANDEDATUM | 2021-07-19 |
LAGRUM | 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) |
SÖKANDE | A, B, C och D |
MOTPART | Skatteverket |
HAR ÖVERKLAGATS? | Ja |
Förhandsbesked
Utomståenderegeln är tillämplig på andelarna i AB 1, AB 3, AB 5 och AB 6 men inte på andelarna i AB 2 och AB 4.
Bakgrund
Omständigheterna i ärendet
A, B, C och D samt ytterligare en person grundade 2001 X AB. Sökandena har varit verksamma i betydande omfattning i bolaget sedan 2001 och från 2016 i det bolag som X AB fusionerades upp i och som i samband med fusionen bytte namn till X AB.
Samtliga ägare av X AB överförde under 2011 sina respektive innehav i bolaget till ett gemensamt ägt holdingbolag, Y AB. Under 2014 omstrukturerade ägarna av Y AB sina indirekta aktieinnehav i X AB till ägande genom egna helägda bolag. Två av sökandena kom att äga aktier i X AB genom två olika bolag; B genom AB 1 och AB 2 och D genom AB 3 och AB 4. För de övriga sökandena var det de helägda bolagen AB 5 och AB 6 som förvärvade aktierna i X AB.
I juni 2014 såldes samtliga aktier i X AB till en riskkapitalfond förvaltad av Fonden 1. Fonden 1 förvärvade X AB genom ett svenskt bolag som var ett helägt dotterbolag till Z AB. I samband med försäljningen av X AB investerade sökandenas bolag, förutom AB 2 och AB 4, medel genom att mot kontant betalning för marknadspris förvärva aktier i Z AB. Efter återinvesteringen ägde Fonden 1 47,3 procent av kapitalet, motsvarande 56,3 procent av rösterna, i Z AB. Ägandet kom därefter under fondens resterande innehavstid inte att understiga de nivåerna.
Under 2016 avyttrade Fonden 1 och samtliga minoritetsägare sina innehav i Z AB till en riskkapitalfond förvaltad av Fonden 2. Fonden 2 förvärvade aktierna i Z AB genom ett svenskt bolag som indirekt ägdes av Å AB. I samband med försäljningen av Z AB återinvesterade sökandenas bolag, genom kontant betalning för marknadspris, i några få procent av aktierna i Å AB. Efter återinvesteringen kontrollerade Fonden 2 knappt 75 procent av kapitalet och rösterna i Å AB. Ägandet kom därefter under fondens resterande innehavstid inte att understiga de nivåerna. Under 2019 genomfördes en refinansiering av strukturen i Fonden 2 där sökandenas ägarbolag erhöll utdelning av upplupen ränta på preferensaktier och viss del av bolagens aktier i Å AB återköptes.
Under sommaren 2020 sålde Fonden 2 och samtliga minoritetsägare sina aktier i Å AB till en annan riskkapitalfond, förvaltad av Fonden 3. Fonden 3 förvärvade samtliga aktier i Å AB genom ett svenskt bolag som indirekt ägs av Ä AB. I september 2020 återinvesterade sökandenas ägarbolag medel från försäljningen av Å AB genom att köpa aktier i Ä AB för marknadspris.
I ansökan om förhandsbesked anges bl.a. följande förutsättningar:
att ingen av sökandena eller till dem närstående personer har varit verksamma i betydande omfattning i Y AB eller något av ägarbolagen,
att sökandena varit verksamma i betydande omfattning i X AB under den senaste femårsperioden,
att varken Y AB eller något av ägarbolagen har ägt aktier i andra bolag än de som ingår i X AB -strukturen och att inga tillgångar har överförts till eller från bolag i andra strukturer i vilka ägarna och deras närstående äger andelar eller är verksamma,
att fysiska personer indirekt kontrollerat så stor andel av fonderna att antingen Z AB, Å AB eller Ä AB någon gång sedan 2015 och framåt utgjort fåmansföretag, men inte nödvändigtvis under hela perioden,
att respektive fond ska ses som utomstående ägare enligt 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, samt
att samtliga delägare i Z AB, Å AB och Ä AB har haft rätt till utdelning, där vissa aktier varit förenade med preferenser, som dock ingen av sökandena har gynnats av.
Frågan och parternas inställning
Sökandena vill veta om utomståenderegeln i 57 kap. 5 § IL är tillämplig avseende aktierna i något av de helägda bolagen.
Sökandena anser att så är fallet och att andelarna i samtliga bolag omfattas av utomståenderegeln från och med år 2020. Aktierna är kvalificerade på grund av den verksamhet som sökande bedrivit och bedriver i X AB men utomstående i form av fondinnehavare har ägt minst 30 procent av aktierna i Z AB, Å AB och Ä AB som i sin tur indirekt ägt aktier i X AB sedan juni 2014. Att sökandenas bolag gjort återinvesteringar genom kontant betalning kan inte utgöra hinder mot att tillämpa utomståenderegeln. Det har vidare inte funnits några optionsavtal, korsvisa äganden, resultatfördelningsöverenskommelser eller liknande som enligt uttalanden i förarbetena medför att särskilda skäl föreligger att inte tillämpa utomståenderegeln. Det finns vidare stöd i Skatterättsnämndens tidigare avgöranden att acceptera den nu aktuella transaktionsmodellen med försäljning av aktierna i X AB och de andra bolagen på sätt som skett.
Skatteverket anser att övervägande skäl talar för att utomståenderegeln inte är tillämplig. Särskilda skäl inom karensperioden mot att tillämpa utomståenderegeln föreligger eftersom obeskattade kapitalvinster finns i de ägarbolag där återinvesteringar har gjorts. Vidare har förvärv gjorts genom fonder i riskkapitalstrukturer där det finns andra incitament och hänsyn att beakta jämfört med förvärv i andra fall. Inte heller andelarna i de bolag som inte har gjort återinvesteringar, AB 2 och AB 4, omfattas av utomståenderegeln och dessa andelar är därmed kvalificerade givet att ägarna är verksamma i betydande omfattning i X AB.
Skälen för avgörandet
Rättsligt
Bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag finns i 57 kap. IL.
Enligt 2 § ska utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i viss omfattning tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital.
Av 4 § första stycket 1 framgår att en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Detsamma gäller enligt första stycket 2 om företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren under den tidsperioden har varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller enligt första stycket 3 om andelsägaren under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett fåmansföretag som avses i 1 eller 2.
Av praxis framgår att jämförelsen med ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag har överförts till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (se RÅ 1999 ref. 28 och RÅ 2010 ref. 11 I-V). Det är tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (se bl.a. HFD 2011 ref. 75).
Syftet med bestämmelserna om kvalificerade andelar är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller kapitalvinst i samband med försäljning av aktier (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 467).
I 57 kap. 5 § anges att om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska enligt första stycket förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Vad som avses med utomstående framgår av tredje stycket.
Av praxis framgår att den omständigheten att det utomstående ägandet avser ett indirekt ägt bolag där delägaren är verksam, och inte ägarbolaget, inte hindrar en tillämpning av utomståenderegeln (se RÅ 2007 not. 1). Av praxis framgår vidare att utomståenderegeln förutsätter att de personer som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i ett fåmansföretag och någon utomstående samtidigt, direkt eller indirekt, måste äga del i det fåmansföretag som är föremål för bedömningen (HFD 2015 ref. 13).
Motivet till utomståenderegeln är att risken för omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster är mindre om utomstående äger en betydande del av andelarna i ett fåmansföretag eftersom utdelning och kapitalvinster tillfaller också dessa ägare. För att det utomstående ägandet ska anses vara av betydande omfattning krävs att det uppgår till minst 30 procent av samtliga andelar i företaget.
Vad gäller särskilda skäl framhålls i förarbetena att den skattskyldige måste redovisa omständigheter som skulle kunna leda till obehöriga skatteförmåner trots att ägarförhållandena talar emot det. Som exempel på sådana omständigheter nämns successiv utförsäljning av aktier, inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet, korsvisa äganden och avtal om framtida förvärv (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 468 och 704). Praxis ger uttryck för att möjligheten att med hänvisning till särskilda skäl låta aktier förbli kvalificerade andelar bör utnyttjas restriktivt (RÅ 2009 ref. 53).
Syftet med att beakta tidigare års förhållanden, som bl.a. avser ägarförhållandena, är att hindra att successiva utförsäljningar som syftar till att ta ut ackumulerad utdelning eller kapitalvinst efter en försäljning av en minoritetspost av aktier leder till icke avsedda skatteförmåner (se prop. 1989/90:110 del 1 s. 704).
I praxis har ställts som ett närmast absolut krav att ett betydande utomstående ägande bestått under hela den föregående femårsperioden eller den kortare tid under vilket företaget varit verksamt (jfr RÅ 2001 ref. 37 I, RÅ 2008 ref. 58, RÅ 2007 not. 2, RÅ 2010 ref. 4, HFD 2012 not. 52 och HFD 2013 ref. 84). Vidare framgår att det för undantag från ägarkravet måste föreligga mycket speciella omständigheter. I det rättsfall som det regelmässigt hänvisas till i detta sammanhang hade den skattskyldige ägt aktier i ett och samma bolag i två olika omgångar (RÅ 2001 ref. 37 II). Vid avyttring av de nyförvärvade aktierna beaktades inte ägarförhållandena under den tid då han tidigare ägt aktier i bolaget. Här hade det tidigare ägandet av aktierna i bolaget skattats av och det fanns enligt Högsta förvaltningsdomstolen med hänvisning till syftet med reglerna inte anledning att vid tillämpningen av regelverket innefatta tid som låg före avyttringen till utomstående.
Någon avskattning hade inte skett i HFD 2011 not. 88 utan medel hade placerats i ett holdingbolag. Utomståenderegeln ansågs då inte tillämplig trots utomstående ägande om 30 procent. Det utomstående ägandet hade dock inte funnits i 5 år.
Även i HFD 2012 not. 25 fanns en obeskattad kapitalvinst. Här ansågs utomståenderegeln emellertid tillämplig och den obeskattade kapitalvinsten ansågs inte utgöra särskilda skäl. Att utgången blev en annan i detta ärende jämfört med HFD 2011 not. 88 kan ha berott på att det i detta fall fanns ett utomstående ägande under den aktuella perioden om 5 år.
Skatterättsnämndens bedömning
Frågan i ärendet gäller om sökandenas andelar i respektive fåmansföretag omfattas av utomståenderegeln i 57 kap. 5 §. Utgångspunkten för frågan är att sökandenas andelar är kvalificerade enligt 4 §.
För två av sökandena, B och D, gäller att de äger andelar i två olika fåmansföretag och att endast det ena av deras företag har återinvesterat medel i bolag som indirekt har ägt eller äger del av X AB.
För andelarna i de företag som inte återinvesterat medel efter försäljningen av andelarna i X AB, dvs. AB 2 och AB 4 gäller att det där finns kapital som har genererats i och förts över från ett fåmansföretag där andelsägarna har varit verksamma och som enligt praxis medför att bolagen anses bedriva samma eller likartad verksamhet eftersom andelsägarna har varit och fortfarande är verksamma i det aktuella fåmansföretaget (se bl.a. HFD 2011 ref. 75). Andelarna i dessa fåmansföretag är därmed kvalificerade enligt 57 kap. 4 § första stycket 3.
För dessa företag gäller enligt förutsättningarna i ärendet att det inte har funnits något utomstående ägande och att förhållandena fortsatt är sådana. Av praxis följer att utomståenderegeln förutsätter att utomstående vid prövningstillfället äger del i det fåmansföretag som är föremål för bedömningen (HFD 2015 ref. 13). Detta innebär att B:s andelar i AB 2 och D:s andelar i AB 4 inte omfattas av utomståenderegeln.
Beträffande andelarna i AB 1, AB 3, AB 5 och AB 6 gör Skatterättsnämnden följande bedömning.
Enligt givna förutsättningar har fysiska personer indirekt kontrollerat så stor andel av de aktuella fonderna att Z AB, Å AB och Ä AB någon gång sedan 2015 och framåt utgjort fåmansföretag. Eftersom bolagen indirekt ägt samtliga andelar av X AB innebär detta att också X AB har varit ett fåmansföretag någon gång under den för ärendet aktuella perioden. Något hinder för att tillämpa utomståenderegeln av den anledningen finns därmed inte.
Skatterättsnämnden kan vidare konstatera att det sedan juni 2014, i sådan omfattning som anges i förarbetena, funnits ett utomstående ägande i X AB där samtliga delägare haft rätt till utdelning. Den omständigheten att sökandenas företag under denna tid avyttrat sina innehav för att i nära anslutning på nytt investera medel så att företagen åter blivit indirekta ägare till X AB innebär enligt nämndens mening inte något annat än att detta ingår i prövningen av om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Det angivna förfarandet med försäljningar och återinvesteringar innebär att de aktuella företagen har gjort kapitalvinster som inte har beskattats hos sökandena. Omständigheterna liknar de i HFD 2012 not. 25 där det också fanns en obeskattad kapitalvinst och som inte ansågs utgöra särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Av utredningen i ärendet i övrigt framgår att de bolag som förvärvat aktier i X AB ingått i ägarstrukturer med så kallade riskkapitalfonder. Det är i dessa bolag som sökandenas fåmansföretag investerat medel. Enligt lämnade förutsättningar har dock sökandenas företag inte på något sätt förvärvat andelar på förmånligare villkor än de berörda fonderna. Det har heller inte funnits några optionsavtal, överenskommelser om resultatfördelningar eller annan avtalskonstruktion för sökandenas del som skulle kunna innebära att det utomstående ägandet inte motverkar att sökandena omvandlar sina arbetsinkomster till kapitalinkomster (jfr t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens dom den 24 juni 2021 i mål nr 6276–6278-19). Mot den bakgrunden och då det inte finns något annat som ger vid handen att sökandena genom sina äganden gynnas, eller har gynnats, vad gäller vinster i X AB jämfört med ej verksamma ägare kan inte heller detta utgöra särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.