Väsentlig anknytning (29-22/D)

Omständigheterna i ärendet

A, som är svensk medborgare, är sedan 2009 bosatt i [landet X]. Fram till flytten från Sverige var hon sambo med B. Sedan utflyttningen har A och B en särborelation. De har aldrig varit gifta med varandra men har (…) gemensamma vuxna barn. B bor i en hyreslägenhet om (…) kvm i Sverige.

A och B bildade [år] bolaget Y AB som bedriver verksamhet i huvudsak i utlandet via utländska dotterbolag och representationskontor, men även i Sverige. Bolaget har ett svenskt dotterbolag, Z AB. A har aldrig ägt aktier i Y AB. B ägde fram till [år] majoriteten av aktierna i bolaget. Under [år] förvärvade A:s och B:s dotter C majoriteten av aktierna. C, som är VD i koncernen, äger [en majoritet] av aktierna motsvarande [en majoritet] av rösterna i Y AB. B äger mindre än [en procent] av aktierna. Han utför visst arbete för koncernen. A arbetar i koncernens bolag i [landet X].

Sedan 2014 har A vistats i Sverige mindre än en månad per år. När hon är här bor hon hos sin son.

Enligt ansökan är avsikten att följande åtgärder ska vidtas.

1. B ska flytta permanent till [ett annat land än landet X]. I samband med flytten kommer han att göra sig av med sin hyresrätt i Sverige.

2. En omstrukturering ska ske av verksamheten i Y AB-koncernen. Verksamheten i koncernen ska överföras till en nybildad koncern med det [utländska] bolaget Å som moderbolag. Efter omstruktureringen kommer det att finnas två koncerner. Y AB-koncernen kommer att bestå av Y AB och [ett antal] utländska dotterbolag. Samtliga bolag kommer att vara vilande. Å-koncernen kommer att bestå av Å, ett antal utländska dotterbolag och Z AB. Ägandet i Å ska vara identiskt med ägandet i Y AB med undantag för att A ska äga de aktier i Å som i annat fall hade ägts av C, dvs. [en majoritet] av aktierna motsvarande [en majoritet] av rösterna. Anledningen till att A ska äga aktierna är ett kommande generationsskifte.

Frågan och parternas inställning

A vill veta om hon kommer att anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, efter att de ovan nämnda åtgärderna har vidtagits.

A anser att frågan ska besvaras nekande. Som skäl för att ett förhandsbesked bör lämnas – trots att praxis ger starkt stöd för att hon inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige – anför hon att det finns underrättsdomar som tycks avvika från praxis (t.ex. Kammarrättens i Stockholm dom den 18 juni 2021, mål nr 921–925-21) och att Skatteverket i en process anser att praxis inte är prejudicerande i någon större utsträckning.

Skatteverket delar sökandens uppfattning att frågan ska besvaras nekande.

Rättsligt

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 IL är den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Enligt 7 § första stycket ska vid bedömningen av om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här och liknande förhållanden.

Av förarbetena (prop. 1984/85:175 s. 13 f.) framgår att syftet med regleringen i 7 § var att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Skatterättsnämndens bedömning

Det indirekta innehavet av aktier i Å:s svenska dotterbolag innebär att A kommer att ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska emellertid avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se prop. 1984/85:175 s. 13, se även prop. 1966:127 s. 49). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (jfr RÅ 2002 ref. 70 och HFD 2019 ref. 12).

A flyttade ut från Sverige 2009. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan dess kan det ekonomiska engagemanget här inte ensamt medföra att hon ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (jfr HFD 2019 ref. 12). Vid bedömningen bör också beaktas att hon kommer att erhålla det indirekta innehavet i det svenska bolaget först efter att ca 13 år har förflutit sedan hon flyttade ut från Sverige.

Vidare kan A:s svenska medborgarskap inte tillmätas någon större betydelse.

Vid den samlade bedömning som ska göras finner Skatterättsnämnden att A inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter att de i ansökan nämnda åtgärderna har vidtagits.