Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), FTF, följande.

Åkermark

1 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande.

Klass 1:

Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 2:

Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 3:

Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 4:

Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala.

Klass 5:

Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för värdeområdet normala.

Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1 eller 2.

Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.

2 §Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasserna 1–3 gälla följande.

Klass 1:

Åkermark som är tillfredsställande dränerad genom plantäckdikning.

Klass 2:

Annan åkermark än sådan som tillhör klass 1, om den är tillfredställande dränerad eller självdränerande.

Klass 3:

Åkermark som är otillfredsställande dränerad.

Om befintligt huvudavlopp inte medger tillfredställande avrinning, ska dräneringsklassen sänkas ett steg.

Betesmark

3 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande.

Klass 1:

Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum.

Klass 2:

Betesmark som är bättre (har mer än 30 procent högre avkastning och kvalitet) än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum.

Klass 3:

Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent från vad som är genomsnittligt) inom värdeområdet.

Klass 4:

Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Klass 5:

Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid.

Produktiv skogsmark

4 §Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.

5 §Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.

Länsgrupp

Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år)

E

D

C

B

A

1.

BD län

1,0–1,7

1,8–2,2

2,3–3,2

3,3–4,4

4,5–

2.

AC och Z län

1,0–1,9

2,0–2,8

2,9–4,0

4,1–5,0

5,1–

3.

Y län

1,0–2,8

2,9–3,7

3,8–5,0

5,1–6,0

6,1–

4.

X län

1,0–3,1

3,2–4,5

4,6–5,8

5,9–6,7

6,8–

5.

W län

1,0–2,5

2,6–3,7

3,8–5,8

5,9–7,7

7,8–

6.

S län

1,0–3,1

3,2–4,9

5,0–7,2

7,3–8,7

8,8–

7.

AB, C, T och U län

1,0–4,2

4,3–5,9

6,0–7,8

7,9–9,4

9,5–

8.

D, E och H län

1,0–4,2

4,3–5,9

6,0–8,4

8,5–10,5

10,6–

9.

I län

1,0–1,9

2,0–2,8

2,9–4,1

4,2–5,8

5,9–

10.

F, G, M och O län

1,0–4,5

4,6–6,8

6,9–9,3

9,4–11,2

11,3–

11.

K och N län

1,0–5,0

5,1–7,3

7,4–9,9

10,0–11,9

12,0–

6 §Värdefaktorn kostnad ska indelas i nio kostnadsklasser varav klass fem ska svara mot genomsnittlig kostnadsklass för värdeområdet. Indelningen i kostnadsklasser ska bestämmas med hänsyn till föryngrings- och röjningskostnader, avverkningskostnader, terrängtransportkostnader samt timmerutfall och kvalitet.

För kostnadsklasserna ska följande relationer gälla.

Kostnadsklass

Kostnadsrelation

1

0,700

2

0,775

3

0,850

4

0,925

5

1,000

6

1,075

7

1,150

8

1,225

9

1,300

7 §Indelningen i kostnadsklass ska göras med ledning av poäng. Det poängantal som ska gälla för kostnadsklasserna 1–9 samt indelningen av kostnads- och kvalitetsfaktorer till grund för poängberäkningen framgår av bilaga 1.

Poängen för en kostnadsfaktor eller en kvalitetsfaktor utgör delsumma för sådan faktor. De sammanlagda delsummorna för en värderingsenhet utgör det totala antalet poäng för enheten. Dessa totala antal poäng ska ligga till grund för indelningen i kostnadsklass om inte annat följer av 9 §.

8 §Antalet poäng för indelning i kostnadsklass för en värderingsenhet ska påföras på sätt som anges i bilaga 2 (skogsbeskrivning). Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden framgår av bilaga 3.

9 §Sedan delsummorna för de olika kostnads- och kvalitetsfaktorerna har beräknats enligt 7 och 8 §§ kan varje delsumma för sig jämkas. Detta gäller om sådana kostnads- och kvalitetsförhållanden som anges i skogsbeskrivningen medför särskilt höga eller särskilt låga kostnader.

Om poängsumman för en kostnadsfaktor eller för en kvalitetsfaktor uppenbarligen ger en felaktig bild av de förhållanden som faktorn avser kan andra förhållanden än de som anges i skogsbeskrivningen också medföra jämkning

10 §Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.

Varje skogskubikmeter per hektar ska utgöra en klass.

11 §För skogsinnehav under 30 ha ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § FTF (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.

Område

Klass för totalt virkesförråd

1

2

3

4

5

6

7

8

9

I

Del av Z, AC och BD län

(5)–24

25–39

40–54

55–69

70–84

85–99

100–114

115–129

130–

II

Del av Z, AC och BD län samt I län

(5)–29

30–49

50–69

70–89

90–109

110–129

130–149

150–169

170–

III

W, X och Y län

(10)–54

55–79

80–99

100–119

120–139

140–159

160–179

180–199

200–

IV

AB, C, D, E, O, S, T och U län

(20)–69

70–99

100–124

125–149

150–174

175–199

200–224

225–249

250–

V

F, G och H län

(25)–74

75–104

105–129

130–154

155–179

180–204

205–229

230–254

255–

VI

K, M och N län

(25)–84

85–119

120–154

155–179

180–204

205–229

230–254

255–279

280–

Tomtmark

12 §Vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2011:4) om värderingen av småhusenheter vid 2012 och senare års fastighetstaxeringar ska tillämpas även ifråga om tomtmark ingående i lantbruksenhet. Dock ska vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden följande beaktas. Värderingsenhet på vilken det finns småhus, som enligt 8 kap. 3 § FTL (1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § FTL ska jämställas med självständig fastighet, ska indelas i klass 1.

Småhus

13 §Vad som sägs i 8–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2011:4) om värderingen av småhusenheter vid 2012 och senare års fastighetstaxeringar ska tillämpas även ifråga om småhus ingående i lantbruksenhet. Dock ska, vid klassindelningen av fastighetsrättsliga förhållanden, småhus, som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet enligt 8 kap. 3 § FTL (1979:1152), indelas i klass 1.

Ekonomibyggnader

14 §Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värdringsenhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt SS 21054:2009.

15 §Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år.

Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.

16 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 4 gälla.

Storlekskorrektion

17 §Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde utgör 1 200 000 kronor.

Indelning i värdeområden och provvärderingsområden

18 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 51.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

19 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 62.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

20 §Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 73.

Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på www.skatteverket.se.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SKVFS 2013:9

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2013 och tillämpas första gången vid förenklad fastighetstaxering 2014 och därefter vid särskilda fastighetstaxeringar till och med 2016.

Bilaga 1 Produktiv Skogsmark

Antalet poäng för olika kostnadsklasser samt indelning av kostnads- och kvalitetsfaktorer

Kostnadsklass

Poäng

1

(8)–12

2

13–17

3

18–22

4

23–27

5

28–32

6

33–37

7

38–42

8

43–47

9

48–(52)

Föryngrings- och röjningskostnader

Genom antalet poäng för föryngrings- och röjningskostnader ska anges om kostnaderna är

  • mycket lägre

  • lägre

  • ungefär lika

  • högre

  • mycket högre

än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Avverkningskostnader

Genom antalet poäng för avverkningskostnader ska anges om kostnaderna är

  • mycket lägre

  • lägre

  • ungefär lika

  • högre

  • mycket högre

än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Timmerutfall och kvalitet

Genom antalet poäng för timmerutfall och kvalitet ska anges om timmerutfall och kvalitet är

  • högre

  • ungefär lika

  • lägre

än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet.

Terrängtransportkostnader

Antalet poäng ska anges för olika terrängtransportavstånd. Avstånden ska anges i hela 100-tal meter.

Bilaga 2 Skogsbeskrivning

Antalet poäng för indelning i kostnadsklass för värderingsenhet

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län AB

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

11

13

15

18

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län C

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

11

13

15

18

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län D

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

10

13

16

18

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län E

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

5

8

10

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län F

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

9

11

13

15

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län G

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

5

7

10

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län H

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

5

8

10

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län I

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

6

9

12

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

17

22

27

32

37

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län K

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

9

11

13

15

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län M

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

11

13

15

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län N

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

1

3

5

6

9

12

14

16

19

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

19

24

29

34

39

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län O

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

9

11

13

15

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län S

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

11

13

15

18

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län T

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

5

6

10

7

10

12

14

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län U

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

8

11

13

15

18

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län W

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

5

8

10

6

9

11

13

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län X

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

4

6

8

7

10

12

14

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län Y

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

2

5

8

10

6

9

11

13

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

18

23

28

33

38

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län Z

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

6

9

12

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

13

18

23

28

33

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län AC

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

6

9

12

8

10

12

14

16

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

13

18

23

28

33

Antalet poäng för samtliga värdeområden i län BD

Föryngrings- och röjningskostnader

Avverkningskostnader

Timmerutfall och kvalitet

Mkt lägre

Lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

Mkt lägre

lägre

Ung. lika

högre

Mkt högre

högre

Ung. lika

lägre

0

3

4

7

10

9

11

13

15

17

2

5

8

Poäng för terrängtransportkostnader

Avstånd i 100-tal meter:

–1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11–15

16–20

21–25

26–30

31–

Poäng

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

13

18

23

28

33

Bilaga 3 Genomsnittlig kostnadsklass för samtliga värdeområden

Län

Värdeområden

Kostnadsklass

Samtliga utom Z, AC och BD

Samtliga

5

Z

2304, 2308–12, 2314, 2317–20, 2323 och 2325–26

4

2302–03, 2305–06, 2315–16, 2322, 2324 och 2327–28

5

2301, 2307, 2313 och 2321

6

AC

2405–06, 2410–13 och 2417–21

4

2401, 2403–04, 2408–09, 2415–16,

5

2407 och 2414

6

2402

7

BD

2503–04, 2508–17 och 2519–20

5

2507 och 2518

6

2502 och 2506

7

2501 och 2505

8

Bilaga 4 Ekonomibyggnader

Byggnadskategoriklass

Beskaffenhetsklass

Beskrivning

11. Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande byggnader med värdeår före 1980

1

Byggnad med påtagligt bättre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader.

2

Byggnad med godtagbar utformning och godtagbart skick för äldre byggnader.

3

Byggnad med påtagligt sämre utformning och skick än som är normalt för äldre byggnader.

21. Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

22. Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern köttdjursproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

23. Djurstall för grisar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern grisproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för grisproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

24. Djurstall för värphöns, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern äggproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för äggproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

25. Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

26. Djurstall för hästar, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning samt byggnad i mindre gott skick.

27. Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980–

Klassindelas ej.

28. Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modern köttproduktion och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modern köttproduktion och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för köttproduktion samt byggnad i mindre gott skick.

31. Loge, lada och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

32. Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk med värmeisolerad gårdsverkstad och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

33. Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår 1980–

1

Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

42. Spannmålslager

1

Spannmålslager i särskild byggnad med såväl tork som lagringsfickor med god utformning för modern spannmålshantering i gott skick.

2

Spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick.

3

Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande samt spannmålslager i mindre gott skick.

44. Ensilagesilo

1

Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.

2

Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.

3

Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anläggningar.

51. Växthus, typ friliggande

1

Friliggande växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

52. Växthus, typ blockhus

1

Blockhus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Blockhus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Blockhus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

53. Enklare växthus

1

Enklare växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick.

2

Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick.

3

Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick.

60. Övriga ekonomibyggnader

Klassindelas ej.