Regeringsrätten
Inkomstskatt – Internationell beskattning, Inkomstskatt – Näring
Dnr/målnr/löpnr: 4788-05
Upplåtelse av varumärken har inte ansetts utgöra sådan finansiell verksamhet som omfattas av den s.k. CFC-lagstiftningen
Taxeringsåren 2005–2008
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 8 juli 2005 i ärende nr 127-04/D har refererats i rättsfallsammanställning nr 19 år 2005.
AB X överklagade och yrkade att frågorna 1 och 2 skulle besvaras med att hanteringen av varumärkena, oavsett om de är kvar hos det schweiziska dotterbolaget eller överförs till ett särskilt bolag, inte utgör finansiell verksamhet.
Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.
Skälen för Regeringsrättens avgörande
Frågan i målet är i första hand om hanteringen av varumärken ska anses som finansiell verksamhet enligt bilaga 39 a till IL.
I det ursprungliga förslaget till lagstiftning (SOU 2001:11) knöts CFC-beskattningen till förekomsten av intäkter av passiv verksamhet i det utländska företaget. Med sådana intäkter avsågs bl.a. ersättning på grund av upplåtelse av nyttjanderätt till materiella eller immateriella tillgångar. I det fortsatta lagstiftningsarbetet gjordes väsentliga ändringar av utredningsförslaget. Dessa innebar bl.a. att begreppet passiv verksamhet försvann och att begreppet finansiell verksamhet togs in i lagtexten, dock utan att definieras.
I propositionen med förslag till CFC-regler sägs att det i stor utsträckning är fråga om samma typ av inkomster som omfattades av utredningsförslaget. Det anges att det i första hand rör sig om avkastning på kapital, t.ex. räntor, utdelningar, kapitalvinster, royalty och leasinginkomster (prop. 2003/04:10 s. 74). I den fortsatta texten berörs särskilt leasing (a. prop. s. 75). Vid bedömning av vilken leasingverksamhet som kan bli föremål för CFC-beskattning anses ledning kunna hämtas från förslaget till lag om bank- och finansieringsrörelse (jfr prop. 2002/03:149). Det framgår att den skattemässiga prövningen förutsätts avse om ”det finansiella inslaget dominerar så att fråga är om finansiell verksamhet”.
En förutsättning för att en verksamhet ska kunna anses utgöra eller ingå i en finansiell verksamhet bör därför vara att det förekommer finansiella inslag av mer påtagligt slag. Enligt de uppgifter som lämnats i målet och som förhandsbeskedet grundas på saknas sådana inslag.
Av det anförda följer att frågorna om verksamheten är finansiell ska besvaras nekande och att – som en konsekvens av detta – någon prövning mot artikel 56 i EG-fördraget inte behöver göras.
Regeringsrättens avgörande
Regeringsrätten ändrar förhandsbeskedet och förklarar att den ifrågavarande verksamheten, oavsett i vilket av de båda bolagen den bedrivs, inte är finansiell verksamhet enligt bilaga 39 a till IL.