Datum: 2013-01-23
Område: Inkomstskatt – Kapital
Dnr/målnr/löpnr: 61-12
Avdrag för kapitalförlust på ett skuldebrev har inte medgetts eftersom det inte har visats att utlåningen medförde ett förvärv av en verklig tillgång.
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 23 januari 2013, mål nr 61-12
Inkomsttaxering 2009
A överförde 800 000 kr till ett bankkonto tillhörande Escue Management Inc. under 1997 och fick i gengäld ett löpande skuldebrev som utlovade en årlig ränta med 18 procent. Under 2008 avyttrade A sin fordran för 100 kr och redovisade en kapitalförlust med 799 900 kr.
Skatteverket hävdade att A sannolikt varit utsatt för ett investeringsbedrägeri och att hon därför saknar rätt till avdrag för förlust. Kammarrätten menade att den omständigheten saknar betydelse för avdragsrätten och medgav således avdrag för kapitalförlust. Skatteverket överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
”I målet är ostridigt att A 1997 betalat 800 000 kr till Escue, ett i Florida registrerat bolag, och därvid erhållit ett skuldebrev på detta belopp. Det är också ostridigt att hon 2008 sålt skuldebrevet till B för 100 kr. Normalt ifrågasätts under sådana omständigheter inte förekomsten av en avdragsgill kapitalförlust. Skatteverket gör emellertid gällande att As fordran på Escue redan från början saknat värde.
Högsta förvaltningsdomstolen finner att omständigheterna kring skuldebrevets tillkomst och i övrigt är så oklara att det ankommit på A att presentera ytterligare utredning som visar att skuldebrevet vid förvärvet utgjort en verklig tillgång hos henne, motsvarande skuldebrevets innehåll. A har, trots Skatteverkets förfrågningar, inte presenterat något sådant material utan endast handlingar och viss brevväxling som i allmänna ordalag berör Escues verksamhet. A har inte förmått göra sannolikt att hon genom avyttringen av skuldebrevet till B realiserat en avdragsgill kapitalförlust. Skatteverkets överklagande ska därför bifallas.”
Kommentar
Finansinspektionen beskriver på sin webbsida (www.fi.se) hur ett investeringsbedrägeri vanligtvis genomförs och ett antal varningssignaler som indikerar att det kan vara fråga om ett bedrägeri. Finansinspektionen publicerar också en varningslista över företag som man inte bör göra affärer med.
Den typiska innebörden av ett investeringsbedrägeri är att det inte sker något förvärv av en verklig tillgång, som motsvarar det inbetalade beloppet. Förlusten uppkommer alltså redan vid betalningen. I fall omständigheterna motsvarar kännetecknen för ett investeringsbedrägeri, så anser Skatteverket att man kan förutsätta att det inte har skett ett förvärv av en verklig tillgång. Den skattskyldige måste då presentera ett tillförligt underlag som visar att betalningen ändå medförde förvärv av en verklig tillgång. Enligt Skatteverket saknar det betydelse att den skattskyldige avsåg att göra en kapitalinvestering eller att den skattskyldige inte haft anledning att misstänka några oegentligheter.