Datum: 2017-07-05

Områden: Mervärdesskatt

Dnr: 202 259743-17/111

Kammarrätten i Sundsvalls dom 2017-06-02, mål nr 1803-16.

Sammanfattning

Kammarrätten anser att det följer av EU-domstolens avgörande C-622/11, Pactor Vastgoed, att jämkningsskyldigheten inte kan åläggas någon annan skattskyldig person än den som har gjort avdraget för ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärv av en investeringsvara. EU-domstolens uttalanden är så entydiga och generellt formulerade att det saknar betydelse om det är frågan om verksamhetsöverlåtelse eller ett rent fastighetsförvärv. De bestämmelser i mervärdesskattelagen (ML) som innebär att jämkningsskyldigheten kan överföras till en annan person måste därmed anses oförenliga med EU-rätten. Skatteverket har mot denna bakgrund inte haft rätt att överföra jämkningsskyldigheten på bolaget för de avdrag som den tidigare fastighetsägaren har gjort.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och kommer att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Verket anser att bestämmelserna i ML om övertagande av rättighet och skyldighet att jämka avdrag hänförlig till investeringsvara är förenliga med EU-rätten i ett sådant fall som är aktuellt i målet.

Referat

Bolaget förvärvade under 2012 tre fastigheter som då omfattades av frivillig skattskyldighet. Vid tillträdet fortsatte bolaget uthyrningen med frivillig skattskyldighet och inträdde då i den tidigare ägarens rättigheter och skyldigheter enligt ML. I samband med förvärven övertog bolaget den tidigare ägarens rättigheter och skyldigheter att jämka avdrag för ingående skatt som hänförde sig till ombyggnation av fastigheterna.

Under 2013 överlät bolaget en av fastigheterna till två privatpersoner. Den frivilliga skattskyldigheten upphörde vid överlåtelsen. Skyldighet att jämka den tidigare ägarens avdrag för ingående skatt uppkom därmed enligt bestämmelserna i ML.

Bolaget åberopade EU-domstolens mål C-622/11, Pactor Vastgoed, som stöd för att bolaget inte kunde åläggas jämkningsskyldighet för avdrag som den tidigare ägarens gjort i samband med ombyggnation av fastigheten. Det är endast den som har gjort avdragen hänförlig till investeringsvara som kan åläggas skyldighet att jämka avdragen.

Skatteverket beslutade i enlighet med bestämmelserna i ML att bolaget är jämkningsskyldigt för den tidigare ägarens avdrag för ingående skatt.

Förvaltningsrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket. Förvaltningsrätten anförde därvid att den åberopade domen från EU-domstolen inte innebär att jämkning är omöjlig när en fastighet har överlåtits. I det aktuella fallet får bolaget anses ha inträtt i den tidigare ägarens rättigheter och skyldigheter enligt mervärdesskattelagen. Bolaget får därmed anses vara den skattskyldiga person som gjorde det ursprungliga avdraget och ska betala tillbaka skatt till följd av den uppkomna jämkningsskyldigheten.

Kammarrätten gjorde en annan bedömning. Kammarrätten anser att det följer av EU-domstolens avgörande C-622/11, Pactor Vastgoed, att jämkningsskyldigheten inte kan åläggas någon annan skattskyldig person än den som har gjort avdraget för ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärv av en investeringsvara. EU-domstolens uttalanden är så entydiga och generellt formulerade att det saknar betydelse om det är frågan om verksamhetsöverlåtelse eller ett rent fastighetsförvärv. De bestämmelser i mervärdesskattelagen som innebär att jämkningsskyldigheten kan överföras till en annan person måste därmed anses oförenliga med EU-rätten. Skatteverket har mot denna bakgrund inte haft rätt att överföra jämkningsskyldigheten på bolaget för de avdrag som den tidigare fastighetsägaren har gjort.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och kommer att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Enligt Skatteverkets uppfattning är kammarrättens tolkning av EU-domstolens avgörande C-622/11, Pactor Vastgoed, alltför långtgående. EU-domstolens uttalanden ska ses mot bakgrund av den nationella lagstiftning och de särskilda omständigheterna som var aktuella i målet.

Skatteverket anser att bestämmelserna i ML om övertagande av rättighet och skyldighet att jämka avdrag hänförlig till investeringsvara är förenliga med EU-rätten i ett sådant fall som är aktuellt i målet.

Referenser

8 a kap. och 9 kap. 9–13 §§ ML

C-622/11, Pactor Vastgoed.