Datum: 2022-10-13

Områden: Skattebetalning & borgenärsarbete (Skuldsanering och nedsättning av fordran)

Dnr: 8-1950461

Högsta domstolens beslut den 25 februari 2021, mål nr Ö 5910-19

Sammanfattning

En näringsverksamhet kan ha drivits på ett seriöst sätt men trots detta faktum kan det ändå vara så att det inte är skäligt att medge F-skuldsanering.

Samma anmärkningar mot en näringsverksamhets bedrivande som inte ansetts som så allvarliga eller omfattande vid den oförsvarlighetsprövning som ska göras kan få avgörande betydelse vid den senare skälighetsbedömningen. Vid skälighetsbedömningen har det nämligen betydelse hur skulderna och de ekonomiska problemen har uppkommit.

Särskilt när det gäller anmärkningar som rör bestämmelser som har central betydelse för borgenärerna och det allmänna är det viktigt att vidta verksamma åtgärder för att komma tillrätta med ekonomiska svårigheter som man känt till en längre tid.

Referat

Bakgrund och omständigheter

B hade drivit enskild näringsverksamhet samt varit ägare till och styrelseledamot i ett aktiebolag. Aktiebolaget försattes i konkurs i februari 2014 efter egen ansökan. Kort tid före konkursen hade Skatteverket återkallat bolagets godkännande för F-skatt. Aktiebolaget hade ett dotterbolag som försattes i tvångslikvidation av Bolagsverket i juni 2014 och i samma månad försattes dotterbolaget i konkurs efter ansökan av likvidatorn.

I tre på varandra följande revisionsberättelser i moderbolaget hade revisorn påtalat att skatter och avgifter vid flera tillfällen inte hade betalats i rätt tid. I en av revisionsberättelserna påtalades även att den löpande bokföringen innehöll väsentliga brister, att B beviljats ett lån i strid med förbudet i 21 kap. aktiebolagslagen och att årsredovisningen inte upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla bolagsstämma inom den tid som anges i aktiebolagslagen. Även revisorn i dotterbolaget gjorde reservationer såsom att årsredovisningen för räkenskapsår 2012 inte gav en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning.

Kronofogden beviljade B F-skuldsanering. Skulderna uppgick till drygt 1 miljon kr, varav ca 450.000 kr i skatteskulder som i huvudsak uppkommit i den enskilda näringsverksamheten. En del av skuldbördan härrörde från ett borgensåtagande som B ingått för att betala moderbolagets skulder.

Skatteverket överklagade beslutet om F-skuldsanering men samtliga instanser avslog verkets överklagande.

Frågorna i målet

Frågorna i målet var dels om näringsverksamheten drevs eller hade drivits på ett oförsvarligt sätt enligt 9 § 1 lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare (F-skuldsaneringslagen), dels om F-skuldsaneringen skulle anses skälig enligt 10 § F-skuldsaneringslagen med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.

Oförsvarlighetsprövningen

Genom oförsvarlighetsprövningen ska det säkerställas att endast seriösa näringsidkare omfattas av möjligheterna till F-skuldsanering och företagaren får därför i sin verksamhet inte ha agerat på ett sätt som framstår som illojalt mot borgenärer eller det allmänna (prop. 2015/16:125 s. 120 f).

Skälighetsbedömningen

En ytterligare förutsättning för att beviljas F-skuldsanering är att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Frågan om skälighet ska avgöras genom en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter. Vid bedömningen ska sådana omständigheter som redan har vägts in vid en prövning enligt 9 § F-skuldsaneringslagen på nytt kunna beaktas tillsammans med övriga omständigheter (prop. 1993/94:123 s. 96 och prop. 2015/16:125 s. 247 f.). Vid bedömningen ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om F-skuldsanering. Även F-skuldsaneringens betydelse för gäldenärens framtida förvärvsförmåga är av betydelse.

Högsta domstolens bedömning

Högsta domstolen konstaterar att det flera gånger och i olika sammanhang har förts fram anmärkningar mot den verksamhet som B har haft ansvaret för. Anmärkningarna inger betänkligheter i ett mål om F-skuldsanering, särskilt som de har varit återkommande under flera år. Enligt domstolen är anmärkningarna dock inte så allvarliga eller omfattande. I bedömningen tas även hänsyn till att verksamheten har bedrivits under lång tid och med flera anställda samt att den inte har kännetecknats av bristande lojalitet mot borgenärer eller det allmänna. Verksamheten kan därmed inte betraktas som annat än seriös och näringsverksamheten har inte drivits på ett oförsvarligt sätt.

Den kvarstående frågan är om det är skäligt att bevilja en F-skuldsanering. Även här måste de återkommande anmärkningarna vägas in, trots att de inte innebär att näringsverksamheten har drivits på ett oförsvarligt sätt. Det får vid skälighetsbedömningen betydelse hur skulderna och de ekonomiska problemen har uppkommit. I detta fall är förklaringen inte i första hand någon yttre eller oväntad händelse utan den bristande lönsamheten har byggts upp under lång tid. Det ska också tas hänsyn till att anmärkningarna är av flera olika slag och att några av dem har återkommit under flera år. De avser skattebetalningar och deklarationer, bokföring och redovisning samt låneförbudet enligt 21 kap. aktiebolagslagen. De omständigheter som talar för F-skuldsanering är framförallt att B har tagit personliga banklån i syfte att rädda verksamheten samt att hen och hens sambo har haft allvarliga hälsoproblem. Hen har även försökt få kontroll över sin privatekonomi genom att anlita rådgivning samt att hen skött sina betalningar efter inledandebeslutet och numera har betalat större delen av skuldbeloppet enligt beslutet om F-skuldsanering. Högsta domstolen anser ändå inte att det vid en sammanvägning av omständigheterna kan anses skäligt att medge B F-skuldsanering. Vid bedömningen har då särskilt beaktats att anmärkningarna har förekommit under flera år och avsett regler som har central betydelse för borgenärerna och det allmänna samt att B gjorts uppmärksam på de ekonomiska svårigheterna utan att vidta verksamma åtgärder för att komma tillrätta med situationen.

Två av justitieråden är skiljaktiga och anser att F-skuldsanering ska medges. De anför bl.a. följande. Sambandet mellan oförsvarlighetsprövningen och skälighetsbedömningen måste förstås på det sättet att de omständigheter som har utgjort en del av bedömningsunderlaget men som inte ansetts medföra hinder enligt oförsvarlighetsprövningen i regel inte i sig bör kunna föranleda bedömningen att det inte är skäligt att bevilja F-skuldsanering. Det måste som utgångspunkt finnas åtminstone någon omständighet av betydelse, utöver sådana som är knutna till själva bedrivandet av näringsverksamheten, som talar emot en F-skuldsanering och som inte har kunnat beaktas vid oförsvarlighetsprövningen.

Skatteverkets kommentar

Högsta domstolen anser att en näringsverksamhet kan ha drivits på ett seriöst sätt men att man trots detta faktum ändå kan komma fram till slutsatsen att det inte är skäligt att medge F-skuldsanering. Detta är i sig inte särskilt anmärkningsvärt när det finns ytterligare omständigheter som talar emot F-skuldsanering och som inte har prövats vid den tidigare oförsvarlighetsprövningen. Men här har samma anmärkningar mot näringsverksamhetens bedrivande som inte ansetts som så allvarliga eller omfattande ändå fått en helt avgörande betydelse då de ansetts tillräckligt allvarliga för att medföra att det inte är skäligt med F-skuldsanering. Detta är i linje med vad som sägs i förarbetena att vid bedömningen ska sådana omständigheter som redan har vägts in vid en prövning enligt 9 § F-skuldsaneringslagen på nytt kunna beaktas tillsammans med övriga omständigheter (prop. 1993/94:123 s. 96 och prop. 2015/16:125 s. 247 f.)

Högsta domstolen lyfter här särskilt fram att anmärkningarna rör bestämmelser som har central betydelse för borgenärerna och det allmänna samt betonar hur viktigt det är att vidta verksamma åtgärder för att komma tillrätta med ekonomiska svårigheter som man känt till en längre tid. Vid skälighetsbedömningen har det nämligen betydelse hur skulderna och de ekonomiska problemen har uppkommit.

Referenser

9 § 1 och 10 § lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare