SKVs ställningstaganden

Skattetillägg vid ändrade uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration

Områden: Skattetillägg

Datum: 2021-03-25

Dnr: 8-841366

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration inte utgör en avstämningsuppgift i förhållande till uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats i arbetsgivardeklarationen för samma redovisningsperiod.

Om en skattskyldig har lämnat oriktig uppgift i en arbetsgivardeklaration och därefter kompletterar med nya uppgifter om betalningsmottagare ska därför skattetillägg tas ut om det inte är fråga om en rättelse på eget initiativ. Motsvarande gäller om grunden för uttag av skattetillägg är skönsbeskattning.

En uppgift om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration utgör dock en avstämningsuppgift i förhållande till den som angivits som betalningsmottagare. Betalningsmottagaren får därför inte påföras skattetillägg på grund av oriktigt uppgift eller skönsbeskattning om övriga förutsättningar i 49 kap. 10 § första stycket 1 eller 15 § första stycket 1 b skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, är uppfyllda.

Det här ställningstagandet ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämning” (dnr 131 125611-14/111) i den del det blivit inaktuellt på grund av införandet av uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer.

2 Frågeställning

Uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag lämnades tidigare enbart i årliga kontrolluppgifter. Kontrolluppgifterna utgör avstämningsuppgifter enligt 49 kap. 10 d § 1 SFL. Skattetillägg får därför inte tas ut om en oriktig uppgift framgår vid en avstämning mellan lämnade kontrolluppgifter och de arbetsgivardeklarationer som lämnats under det beskattningsår som kontrolluppgifterna avser (49 kap. 10 § första stycket 1 SFL). Detta gäller även om kontrolluppgiften lämnas först efter det att Skatteverket uppmärksammat den oriktiga uppgiften (se Skatteverkets ställningstagande ”Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämning”).

De individuppgifter som tidigare enbart lämnades i årliga kontrolluppgifter ska fr.o.m. beskattningsåret 2019 som huvudregel lämnas löpande i arbetsgivardeklarationer. Av 49 kap. 10 d § 1 SFL följer att även uppgifter om betalningsmottagare utgör avstämningsuppgifter.

Fråga har uppkommit om en skattskyldig som lämnat oriktig uppgift i en arbetsgivardeklaration inte får påföras skattetillägg på grund av att senare lämnade uppgifter om betalningsmottagare utgör avstämningsuppgifter enligt 49 kap. 10 d § 1 SFL.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen

En skattedeklaration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det (26 kap. 2 § 1 SFL). Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder. En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om bl.a. sammanlagda skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för den aktuella perioden (26 kap. 19 § SFL).

En arbetsgivardeklaration ska även för varje betalningsmottagare innehålla uppgifter om bl.a. skatteavdragets belopp och den ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för (26 kap. 19 a § första stycket 3 och 4 SFL). För varje betalningsmottagare ska bl.a. bruttolöner och förmåner redovisas (6 kap. 3 § första stycket skatteförfarandeförordningen [2011:1261]).

Uppgifterna om betalningsmottagare avser ersättningen på individnivå och utgör en del av arbetsgivardeklarationen (prop. 2016/17:58 s. 55 ff.).

3.2 Skattetillägg

Skattetillägg ska tas ut vid oriktig uppgift och skönsbeskattning (49 kap. 4 och 6 §§ SFL).

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret eller om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte har gjorts (49 kap. 10 § första stycket 1 och 2 SFL). Vidare ska vid skönsbeskattning skattetillägg inte beräknas på skatt som annars skulle ha bestämts enligt de avstämningsuppgifter som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ovan nämnda tid (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL).

Med avstämningsuppgifter avses bl.a. kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande, uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och underrättelser om lagfart som lämnas med stöd av författning (49 kap. 10 d § 1 SFL).

4 Bedömning

4.1 Skatteverkets ställningstagande om kontrolluppgifter och avstämningen mot skattedeklarationer

Om arbetsgivaren lämnar kontrolluppgifter och inte uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen, redovisar arbetsgivaren totalsumman av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag i de månatliga arbetsgivardeklarationerna. Efter utgången av beskattningsåret lämnar arbetsgivare kontrolluppgifter som möjliggör kontroll av betalningsmottagarens inkomstdeklaration och hur skatteavdragen ska fördelas. Kontrolluppgifterna har inte någon koppling till en viss arbetsgivardeklaration, eftersom arbetsgivardeklarationerna avser förhållanden under en viss månad, medan kontrolluppgifterna avser förhållanden under hela beskattningsåret.

Trots att kontrolluppgifter lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv kontrolleras även arbetsgivardeklarationer regelmässigt mot senare lämnade kontrolluppgifter, dvs. kontrolluppgifterna används även för att kontrollera uppgiftslämnarens egen beskattning. Denna kontroll minskar risken för slutligt skatteundandragande, varför det har ansetts motiverat att låta kontrolluppgifterna få betydelse för uttag av skattetillägg även i förhållande till arbetsgivardeklarationen (prop. 1991/92:43 s. 66). Efter införandet av skatteförfarandelagen innebär detta att något skattetillägg inte får tas ut om en oriktig uppgift i arbetsgivardeklarationen framgår av kontrolluppgifter som lämnats inom viss tid efter beskattningsårets utgång. Detta finns beskrivet i Skatteverkets ställningstagande ”Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämning”.

4.2 Innebär införandet av uppgifter om betalningsmottagare någon skillnad i förhållande till vad som gäller för kontrolluppgifter?

Genom införandet av uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer behöver arbetsgivare endast i undantagsfall lämna kontrolluppgifter om utbetald ersättning. De uppgifter Skatteverket behöver för att kontrollera mottagarna av ersättningen lämnas i stället löpande under året i de månadsvisa arbetsgivardeklarationerna. Till den del den tidigare kontrolluppgiftsskyldigheten ersatts av uppgifter om betalningsmottagare kan därför ingen avstämning ske mellan kontrollmaterial och arbetsgivardeklarationer på det sätt som avses i prop. 1991/92:43 s. 66.

Även om uppgifter lämnas i en arbetsgivardeklaration kommer de att användas som kontrolluppgifter (prop. 2016/17:58 s. 99 och 192). Det innebär att en betalningsmottagare inte heller fortsättningsvis får påföras skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av en avstämningsuppgift. Motsvarande gäller vid skönsbeskattning om skatten annars skulle ha kunnat bestämmas enligt en avstämningsuppgift. Till skillnad från kontrolluppgifter utgör dock uppgifter om betalningsmottagare en del av arbetsgivardeklarationen. Enligt Skatteverkets mening kan en uppgift om betalningsmottagare för en skattskyldig inte utgöra både en deklarationsuppgift och en avstämningsuppgift för samma redovisningsperiod. Uppgiften om betalningsmottagare tas inte fram och jämförs med arbetsgivardeklarationen eftersom den är en del av deklarationen.

Detta innebär att uppgifter om betalningsmottagare inte utgör avstämningsuppgifter i förhållande till uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats i arbetsgivardeklaration för samma redovisningsperiod. Skattetillägg får dock inte tas ut om lämnandet av sådana nya uppgifter om betalningsmottagare utgör en rättelse på eget initiativ enligt 49 kap. 10 § första stycket 2 SFL.

Det här ställningstagandet ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämning” i den del det blivit inaktuellt på grund av införandet av uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer.

5 Exempel

5.1 Exempel: Nya uppgifter om betalningsmottagare lämnas före utgången av året efter beskattningsåret (rättelse på eget initiativ)

A AB, som tidigare har lämnat arbetsgivardeklarationer för vissa redovisningsperioder, lämnar i augusti året efter beskattningsåret nya uppgifter om betalningsmottagare med ytterligare lönesumma på 300 000 kr avseende personen X. A AB:s komplettering utgör en begäran om omprövning rörande arbetsgivaravgifter.

X har inte redovisat ersättningen i sin inkomstdeklaration.

Kompletteringen utgör inte avstämningsuppgifter gentemot A AB:s arbetsgivardeklarationer. Eftersom Skatteverket inte har meddelat A AB om någon pågående utredning i frågan utgör kompletteringen dock en rättelse på eget initiativ som innebär att skattetillägg inte får tas ut (49 kap. 10 § första stycket 2 SFL).

Kompletteringen utgör dock avstämningsuppgifter gentemot X:s inkomstdeklaration. Eftersom avstämningsuppgifterna inkommit före utgången av året efter beskattningsåret, dvs. inom tidsgränsen i 49 kap. 10 § första stycket 1 SFL, får skattetillägg inte tas ut trots att X har lämnat en oriktig uppgift i sin inkomstdeklaration.

5.2 Exempel: Nya uppgifter om betalningsmottagare lämnas före utgången av året efter beskattningsåret (inte rättelse på eget initiativ)

Skatteverket påbörjar i september året efter beskattningsåret en utredning av B AB:s arbetsgivaravgifter för vissa redovisningsperioder under beskattningsåret. Efter förfrågan lämnar B AB samma månad nya uppgifter om betalningsmottagare med ytterligare lönesumma på 300 000 kr avseende personen Y.

Y har inte redovisat ersättningen i sin inkomstdeklaration.

Kompletteringen utgör inte avstämningsuppgifter gentemot B AB:s arbetsgivardeklarationer. Eftersom B AB lämnat kompletteringen som en följd av Skatteverkets förfrågan utgör kompletteringen inte heller en rättelse på eget initiativ. Förutsättningar föreligger därför för att ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift.

Kompletteringen utgör dock avstämningsuppgifter gentemot Y:s inkomstdeklaration. Eftersom avstämningsuppgifterna inkommit före utgången av året efter beskattningsåret, dvs. inom tidsgränsen i 49 kap. 10 § första stycket 1 SFL, får skattetillägg inte tas ut trots att Y har lämnat en oriktig uppgift i sin inkomstdeklaration.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...