Områden: Förvaltningsrätt & förfarande, Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2021-06-29

Dnr: 8-1081997

1 Sammanfattning

Ett företag som förmedlar lån mellan privatpersoner och tar emot ränta från låntagaren för att därefter utbetala den till långivaren, ska lämna kontrolluppgift om inkomstränta och göra skatteavdrag med 30 procent.

Långivaren kan betala en s.k. serviceavgift till företaget som förmedlar och administrerar utlåningen, vilken får dras av som en kostnad (HFD 2021 ref. 27). Kontrolluppgiften ska vid sådant fall ange det beskattningsbara nettobeloppet (räntan minus avgiften), som företaget tillgodoför långivaren. Skatteavdrag ska göras med 30 procent av nettobeloppet.

Företaget ska också lämna kontrolluppgift om utgiftsränta för den ränta som låntagaren har inbetalat till företaget.

Det här ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”Kontrolluppgift för ränta vid utlåning mellan privatpersoner via en digital plattform”, 2020-02-26, dnr 8-90525, som därmed upphör att gälla.

2 Frågeställning

Penninglån kan lämnas mellan privatpersoner via en digital marknadsplats (s.k. plattform), som tillhandahålls av en s.k. plattformsoperatör. Sådana lån benämns ofta som peer-to-peer-lån eller p2p-lån. Företaget som driver plattformen (i fortsättningen benämnt ”företaget”) förmedlar lånen och agerar således endast som en mellanhand. Företaget bedriver ingen egen in- eller utlåningsverksamhet, utan det är privatpersonerna som är långivare respektive låntagare enligt låneavtalet. Utlåning som förmedlas genom en plattformsoperatör behandlas bl.a. i den statliga utredningen ”Gräsrotsfinansiering” (SOU 2018:20).

Utöver att förmedla lån mellan privatpersoner, ansvarar företaget vanligtvis för att upprätta låneavtal, hantera alla betalningsflöden mellan parterna, bedöma låntagarens kreditvärdighet, vid behov driva in betalning från låntagaren, m.m. För dessa tjänster betalas vanligtvis en s.k. serviceavgift till företaget. Högsta förvaltningsdomstolen anser att en sådan avgift, som avräknas mot långivarens ränteinkomst, är en kostnad som långivaren ska dra av.

Frågan är om företaget ska lämna kontrolluppgift om inkomst- och utgiftsränta, samt därmed också göra skatteavdrag från inkomstränta, och i så fall med vilket belopp.

3 Gällande rätt m.m.

Kontrolluppgift ska lämnas till ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL (14 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL).

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster för fysiska personer och dödsbon (17 kap. 1-2 §§ SFL).

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon och kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta (17 kap. 3 § SFL).

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter för fysiska personer och dödsbon (18 kap. 1-2 §§ SFL).

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon och kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot räntan (18 kap. 3 § SFL).

Med ränta avses vanligtvis en förutsebar ersättning för en kredit, som beräknas med hänsyn till kreditens löptid och belopp (se bl.a. Högsta förvaltningsdomstolens dom den 2 juni 2021, mål nr 6072-20).

Skatteavdrag ska göras från inkomstränta med 30 procent om kontrolluppgift ska lämnas för obegränsad skattskyldig person enligt 17 kap. SFL (10 kap. 15 § och 11 kap. 25 § SFL). Skatteavdrag ska däremot inte göras för en person, som inte är skattskyldig i Sverige för inkomsträntan.

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inget annat anges (42 kap. 1 § IL). Förvaltningsutgifter får dock inte dras av och är alltså ett undantag från principen att avdrag ska göras för utgifter för att förvärva en inkomst (42 kap. 6 § IL).

En s.k. serviceavgift som långivaren betalar till företaget för att det förmedlar utlåningen och administrerar innehavet av fordringar, är inte en förvaltningsutgift och ska därför dras av som en utgift för att förvärva en skattepliktig ränteinkomst (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 10 maj 2021, mål nr 3195-20, HFD 2021 ref. 27).

4 Bedömning

4.1 Kontrolluppgift

Låntagaren ska enligt låneavtalet betala ränta på lånet till företaget. Det är vanligt att lånet härrör från flera långivare för att sprida kreditrisken. Företaget ansvarar för att inbetald ränta sedan tillgodoförs och utbetalas till rätt långivare med hänsyn till dennes andel av utlånat belopp. Företaget har alltså mot en avgift åtagit sig administrationen m.m. för att ta emot räntebetalningar från låntagaren och sedan tillgodoföra långivaren räntan.

4.1.1 Inkomstränta

I förarbetena till lagstiftningen om kontrolluppgifter anges bl.a. att ”I de fall utbetalningen sker genom förmedling av någon annan, t.ex. då löner betalas genom en banks försorg, är det den som har lämnat förmedlingsuppdraget som skall lämna kontrolluppgiften.” (prop. 2001/02:25 s. 175).

Arbetsgivaren har gett banken i uppdrag att verkställa utbetalning av lön till respektive anställd med angett belopp. Banken uppträder alltså enbart som uppdragstagare för en betalningstjänst i sin bankverksamhet och ska därför inte lämna kontrolluppgift för löneutbetalningen. Skatteverket uppfattar att innebörden av uttalandet i propositionen är att det är arbetsgivaren och inte banken, som anses ha betalat ut lönen till den anställde.

Utbetalning av utdelning i ett avstämningsbolag hanteras av en värdepapperscentral, t.ex. Euroclear, som bl.a. för register över ägarna till bolaget i en aktiebok. Vid en aktieutdelning överför bolaget beslutad utdelning till värdepapperscentralen, som sedan ansvarar för att utdelningen utbetalas till respektive aktieägare i förhållande till deras aktieinnehav. Värdepapperscentralen anses ha betalat ut utdelningen och är därför skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 19 kap. 3 § SFL (prop. 2001/02:25 s. 101). Skatteverket anser att företagets verksamhet kan liknas vid en värdepapperscentral, som tar emot betalning för att sedan utbetala beloppet till rätt mottagare.

Skatteverket anser att ett företag ska lämna kontrolluppgift, om man har åtagit sig att utbetala ränta till rätt fordringsägare. Om t.ex. en bank har åtagit sig att utbetala ränta på en obligation till rätt fordringsägare, ska banken också lämna kontrolluppgift. Skyldigheten att lämna kontrolluppgift förutsätter alltså inte att företaget själv är långivare och slutlig mottagare av räntan.

Sammantaget anser Skatteverket att företaget har betalat ut ränta till långivaren i den bemärkelse som avses i 17 kap. 3 § SFL och ska därför lämna kontrolluppgift om ränteinkomst.

Syftet med kontrolluppgiften är att den ska vara till ledning för att bestämma ett korrekt underlag för att ta ut skatt (14 kap. 1 § SFL). I specifikationen till inkomstdeklarationen anges de kontrolluppgifter som har lämnats till Skatteverket och uppgift om bl.a. ränteinkomst är förifylld på inkomstdeklarationen (31 kap. 4 § SFL och 6 kap. 6 § skatteförfarandeförordningen). Ett väsentligt syfte med kontrolluppgiften för ränta är att Skatteverket ska förifylla beloppet på inkomstdeklarationen (se bl.a. prop. 1992/93:86 s. 37 ff). Uppgiften ska därmed direkt kunna läggas till grund för att bestämma en korrekt beskattning, utan ytterligare uppgift från skattebetalaren.

Skatteverket anser därför att kontrolluppgiften ska ange den beskattningsbara ränteinkomsten som har tillgodoförts långivaren, dvs. med beaktande av att avdrag får göras för den avgift som låntagaren har betalat till företaget för att förvärva ränteinkomsten (HFD 2021 ref. 27).

Exempel

Anna har via Plattform AB lånat ut 100.000 kr och låntagarna har sammantaget betalat ränta med 10.000 kr. Plattform AB har mottagit dessa räntebetalningar för Annas räkning och debiterar henne en s.k. serviceavgift med 4.000 kr. Plattform AB har därmed utbetalt 6.000 kr (10.000 – 4.000) till Anna, som är hennes beskattningsbara nettoinkomst. Plattform AB ska därför lämna en kontrolluppgift för Anna avseende ränteinkomst med 6.000 kr.

4.1.2 Utgiftsränta

Företaget åtar sig enligt avtal att administrera låntagarens räntebetalning till långivaren. Låntagaren betalar alltså sin ränta till företaget, som därefter utbetalar den till långivaren.

Skatteverket anser att företaget i sådant fall har tagit emot ränta från låntagaren i den bemärkelse som avses i 18 kap. 3 § SFL och ska därmed lämna kontrolluppgift om utgiftsränta. Uppgiften ska endast avse ränta och således inte inkludera eventuell avgift som låntagaren utöver ränta betalar till företaget.

4.2 Skatteavdrag

Skatteavdrag ska göras från inkomstränta om kontrolluppgift ska lämnas enligt 17 kap. SFL (10 kap. 15 § SFL).

Skatteverket anser att företaget är skyldig att lämna kontrolluppgift om tillgodoräknad eller utbetald inkomstränta och ska därför också göra skatteavdrag med 30 procent. Underlaget för skatteavdrag är samma räntebelopp som ska anges i en kontrolluppgift (se ovan i avsnitt 4.1.1).