SKVs ställningstaganden

Uppskovsbelopp vid bodelning mellan sambor som flyttat isär

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2022-03-08

Dnr: 8-1250272

1 Sammanfattning

Ett uppskovsbelopp ska inte återföras till beskattning, när en ersättningsbostad övergår genom bodelning från en sambo till den andra sambon med anledning av att deras förhållande har upphört. Uppskovsbeloppet ska då i stället tas över av den sambo som ersättningsbostaden övergår till. Det är bara om ersättningsbostaden är en s.k. samboegendom, som den kan övergå genom bodelning.

Bodelning mellan sambor kräver att samboförhållandet upphört. Om förhållandet har upphört genom att samborna flyttat isär gäller följande: En sambo måste framställa en begäran om att en bodelning ska ske senast ett år efter det att förhållandet har upphört för att hen mot den andra sambons vilja ska ha rätt att kräva en bodelning. Den bodelning som efter en sådan begäran sker enligt reglerna i sambolagen anses vara en bodelning med anledning av att samboförhållandet har upphört. Detta gäller även om det har gått flera år efter det att framställan har gjorts, innan bodelningsavtalet har undertecknats och bodelningen därmed har genomförts. Parterna kan frivilligt enas om att reglera sitt rättsförhållande genom bodelning, även när ettårsgränsen har passerats. Det finns inte heller i detta fall en viss angiven tidpunkt när en bodelning senast ska vara genomförd för att den ska anses ha skett med anledning av att ett samboförhållande har upphört.

2 Frågeställning

När en privatbostad säljs med vinst och en ersättningsbostad anskaffas kan under vissa förutsättningar uppskov med beskattningen av kapitalvinsten ske genom att ett s.k. uppskovsbelopp får dras av (47 kap. inkomstskattelagen [1999:1229], IL).

Ett sådant uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras eller när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Det finns dock undantag till denna regel. Bland annat ska uppskovsbeloppet inte återföras till beskattning när bodelning sker med anledning av att ett samboförhållande upphör. Uppskovsbeloppet ska då i stället tas över av den som förvärvar bostaden genom en sådan bodelning (47 kap. 11 § IL och 44 kap. 21 § IL).

Frågan är vad som avses med att ägarövergången har skett genom en bodelning med anledning av att ett samboförhållande har upphört. Kan en bostad som övergår flera år efter det att samboförhållandet har upphört anses ha övergått genom en sådan bodelning? Ställningstagandet avgränsas till att avse de förhållanden som har upphört för att parterna flyttat isär.

3 Gällande rätt m.m.

Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 § IL).

En person får under vissa förutsättningar göra avdrag för ett uppskovsbelopp om hen tar upp en kapitalvinst på grund av avyttring av ursprungsbostad och har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad (47 kap. 2 § IL).

Vid avyttring av ersättningsbostaden ska den del av uppskovsbeloppet som avser den avyttrade delen återföras till beskattning (47 kap. 11 § första stycket IL).

Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf arv, testamente, gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av att ett samboförhållande upphör, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död (47 kap. 11 § tredje stycket IL).

Med sambor menas enligt sambolagen (2003:376) två ogifta personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Det som sägs om äktenskap i sambolagen gäller även registrerat partnerskap (1 § sambolagen).

Med samboegendom menas den gemensamma bostaden och bohaget om egendomen förvärvats för gemensam användning om inte annat följer av 4 eller 9 § (3 § sambolagen).

Avgörande för att egendomen ska anses vara samboegendom är avsikten vid förvärvet, inte vem av parterna som har förvärvat egendomen.

När ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas dem emellan genom bodelning, om någon av samborna begär det (8 § sambolagen). Detta gäller om de inte tidigare kommit överens om annat i ett skriftligt avtal undertecknat av båda parter (9 § sambolagen).

Samboförhållandet upphör bland annat om samborna flyttar isär (2 § sambolagen). Varje sambo ska redovisa sin egendom till dess bodelningen är genomförd (11 § sambolagen).

När ett samboförhållande upphör genom att samborna flyttar isär ska begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen).

Bestämmelserna i 9 kap. 5,7,9 och 10 §§ äktenskapsbalken gäller även vid bodelning enligt sambolagen. Vad som sägs om makar ska därmed också gälla sambor. I stället för den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcks skall gälla den dag då samboförhållandet upphör (20 § sambolagen).

Bodelning förrättas av makarna tillsammans. Det ska upprättas en handling som skrivs under av dem båda (9 kap 5 § äktenskapsbalken).

Högsta domstolen har i NJA 2008 s. 49 kommenterat bestämmelserna i 8 § sambolagen att en sambo måste framställa begäran om bodelning inom viss tid på följande sätt: ”Följden av att en begäran om bodelning inte framställs i rätt tid är enligt sambolagens motiv att någon bodelning inte kommer till stånd, vilket kan innebära att den ena parten förlorar sin rätt (prop. 2002/03:80 s. 35). Motivuttalandet synes närmast få så förstås att en part som inte iakttar ettårsfristen förlorar sin rätt att ensidigt genomdriva en bodelning. De skäl som ligger bakom fristen - alltså en tidigare sambos intresse av att inom rimlig tid kunna överblicka sin ekonomiska situation - hindrar däremot inte att parterna frivilligt enas om att reglera sitt rättsförhållande genom bodelning, också då ettårsfristen har överskridits. Av detta får anses följa att en sambo med rättsliga verkningar kan avstå från att åberopa att fristen inte har iakttagits och att ett sådant avstående kan ske också konkludent genom ett visst uppträdande eller handlande från sambons sida. I linje med det tidigare anförda måste dock även i denna situation höga krav på tydlighet upprätthållas för att syftet med ettårsfristen inte skall gå förlorat på detta sätt. En sambo kan anses ha avstått från att åberopa ett överskridande av fristen bara om det står klart att den sambo som begär bodelning har haft fog för att uppfatta situationen så.”

4 Bedömning

När en ersättningsbostad övergår genom bodelning med anledning av att ett samboförhållande har upphört ska uppskovsbeloppet inte återföras till beskattning (47 kap. 11 § IL). En ersättningsbostad ska vara en samboegendom för att den ska kunna övergå genom bodelning (3 och 8 §§ sambolagen). En bodelning mellan sambor förutsätter vidare att förhållandet har upphört (8 § sambolagen). En övergång som sker under ett bestående samboförhållande kan därmed inte ses som en bodelning oavsett hur den betecknas.

Frågan är om det finns någon bortre tidsgräns när en ersättningsbostad kan anses ha övergått genom bodelning med anledning av att ett samboförhållande har upphört för att parterna har flyttat isär. När ett samboförhållande upphör på detta sätt, ska begäran om bodelning framställas senast ett år efter att förhållandet har upphört (8 § sambolagen). Tidsgränsen infördes för att det annars skulle kunna vara svårt för sambor att bedöma sin ekonomiska situation och planera för framtiden efter det att deras samboförhållande upplösts. Det framgår av NJA 2008 s. 49 att den tidsgränsen inte gäller om parterna är överens om att bodela samboegendomen. Enligt Högsta domstolen står det en sambo fritt att välja att avstå från att åberopa att begäran har skett för sent.

Det finns inte någon tidsgräns i lagtexten när bodelningen senast ska vara genomförd. Det är därmed inte reglerat hur lång tid som kan passera efter det att samborna flyttat isär, innan ett bodelningsavtal ska vara undertecknat. Skatteverket anser därför att en bodelning har skett med anledning av att ett samboförhållande har upphört om bodelningsavtalet undertecknas efter det att en sambo har framställt en begäran om bodelning. Begäran ska vara framställd senast ett år efter att samborna flyttat isär. Om båda parter är överens kan bodelning dock ske utan att begäran om bodelning framställts inom tidsgränsen. Detta givet att de andra reglerna för bodelning mellan sambor i sambolagen har följts. Det innebär att uppskovsbeloppet inte ska återföras till beskattning om sådan bodelning sker av en ersättningsbostad som utgör samboegendom och bodelningen har föregåtts av att samboförhållandet har upphört. Uppskovsbeloppet ska i stället tas över av den sambo som bostaden övergår till (47 kap. 11 § IL och 44 kap. 21 § IL).

4.1 Exempel: bostaden förvärvades innan paret träffades

Lars och Inge är sambor. De bor i den bostadsrätt som Lars ägde innan de träffades. De ska nu flytta isär. Bostadsrätten kan inte ingå i en bodelning eftersom den inte utgör samboegendom. Den har inte förvärvats för gemensam användning. Därmed kan äganderätten inte övergå genom bodelning. Om Lars vill överföra äganderätten till bostaden får detta ske på annat sätt exempelvis genom försäljning eller gåva. I båda dessa fall ska Lars ta upp uppskovsbeloppet till beskattning.

4.2 Exempel: bostaden har förvärvats av den ena sambon för gemensam användning

Anders och Jasmine är sambor. När de träffades bodde de i olika städer. Anders sålde sin villa för att i stället kunna köpa en bostadsrätt i den stad där Jasmine bodde för att kunna flytta ihop. De har bott tillsammans i bostadsrätten under fem år. Anders fick uppskov med skatten när han sålde sin villa. Bostadsrätten är därför en ersättningsbostad.

Anders och Jasmine ska nu flytta isär. Jasmine begär en månad efter det att de flyttar isär att en bodelning ska göras. Hon menar att bostadsrätten har förvärvats för gemensam användning och att hon har störst behov av den. Anders motsätter sig detta eftersom det är han som har betalt och äger hela bostadsrätten. Bostadsrätten utgör inte enskild egendom. Anders och Jasmine har inte heller ingått något avtal om att sambolagen inte ska gälla för deras samboförhållande. Bostadsrätten som har förvärvats för gemensam användning är därför samboegendom.

Tre år efter det att samboförhållandet avslutats får Jasmine slutligen hela bostadsrätten i en bodelning. Denna har därmed övergått genom bodelning med anledning av att samboförhållandet har upphört. Jasmine tar därför över Anders uppskovsbelopp. När Jasmine säljer bostadsrätten i framtiden ska hon utöver kapitalvinsten även beskattas för uppskovsbeloppet.