SKVs ställningstaganden

Omsättningsgränsen för redovisning av mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden

Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2022-04-20

Dnr: 8-1620351

1 Sammanfattning

Den som har en sammanlagd årlig omsättning här i landet som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får redovisa mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden. Med begreppet årlig omsättning här i landet avses enligt Skatteverkets uppfattning inte bara värdet av den skattepliktiga och den från skatteplikt undantagna omsättningen utan också värdet av exportomsättningen.

2 Frågeställning

Av 13 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, framgår att den så kallade bokslutsmetoden får tillämpas om den sammanlagda årliga omsättningen här i landet normalt uppgår till högst tre miljoner kronor. Fråga har uppkommit om hur man ska tolka bestämmelsens begrepp ”årlig omsättning här i landet” och specifikt om exportomsättning ska ingå vid beräkningen av omsättningsgränsen.

I detta ställningstagande redogör Skatteverket för sin uppfattning om vilka omsättningar som ska ingå i bokslutsmetodens omsättningsgräns.

3 Gällande rätt m.m.

Under det löpande beskattningsåret får den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldiga tillgodo, om värdet av den skattskyldigas sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst tre miljoner kronor (13 kap. 8 § första stycket ML). Jämför artikel 66 första stycket b i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet.

Den som redovisar utgående skatt enligt denna bestämmelse ska dra av den ingående skatten först för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut eller under vilken betalning dessförinnan har gjorts (13 kap. 18 § ML). Jämför artikel 167a i mervärdesskattedirektivet.

Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor och tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet (1 kap. 10 § ML).

Genom att välja begreppet den skattskyldigas sammanlagda omsättning i ML blir det en överensstämmelse med begreppet nettoomsättningen som reglerar vilka personer som får tillämpa kontantmetoden enligt bokföringslagen (1999:1078), BFL. Syftet är att anpassa reglerna till BFL:s regler och uppnå förenklingseffekter för de mindre företagen. Samma avgränsning bör därför gälla så att regelsystemen blir så likartade som möjligt (prop. 2005/06:174 s. 30–31).

Med nettoomsättning menas intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i den fysiska eller juridiska personens normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen (1 kap. 2 § första stycket 1 och 10 BFL).

Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras (5 kap. 2 § tredje stycket BFL).

Enligt förarbetena till bestämmelsen i 5 kap. 2 § tredje stycket BFL är det önskvärt att gränsvärdet för företagets årliga nettoomsättning samordnas med de regler som gäller i fråga om redovisning av mervärdesskatt, så att förslaget även får betydelse för när kontantmetoden kan användas vid redovisningen av mervärdesskatt (prop. 2005/06:116 s. 67).

Av förarbetena till bestämmelsen i 13 kap. 8 § ML framgår att flera remissinstanser kritiserade förslaget i Finansdepartementets promemoria. Förslaget innebar att den skattskyldigas årliga intäkter skulle ligga till grund för avgränsningen för vilka som kan få tillämpa en kontantregel för redovisning av den utgående skatten. Regeringen delade remissinstansernas uppfattning att det i mervärdesskattesammanhang är lämpligare att välja ett begrepp som har en tydligare koppling till mervärdesskattesystemet. Regeringen föreslog därför att det avgörande för tillämpligheten av kontantmetoden vid redovisning av mervärdesskatt bör vara värdet av den skattskyldigas sammanlagda omsättning. Detta belopp får inte normalt överstiga 3 miljoner kronor. Genom att välja detta begrepp uppnås överensstämmelse med det begrepp som regeringen efter remisskritik har valt i proposition 2005/06:116 Förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:174 s. 29–30).

4 Bedömning

För att få redovisa mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden får den sammanlagda årliga omsättningen här i landet normalt uppgå till högst tre miljoner kronor. Denna omsättningsgräns infördes i syfte att samordna mervärdesskattereglerna med reglerna om kontantredovisning (kontantmetoden) i BFL. Genom att redovisningsreglerna i ML och BFL är samordnade kan de mindre företagen bokföra sina affärshändelser och redovisa mervärdesskatt enligt samma principer. Det innebär att bara den som får bokföra sina affärshändelser enligt kontantmetoden får tillämpa bokslutsmetoden vid sin redovisning av mervärdesskatt. På så sätt uppnås lagstiftarens syfte att förenkla redovisningsreglerna för de mindre företagen.

Vad som närmare avses med begreppet omsättning här i landet framgår inte av ML. Men mot bakgrund av den nära kopplingen och samordningen med redovisningsreglerna måste det ha samma innebörd som begreppet nettoomsättning i BFL. Av förarbetena framgår dessutom att avsikten var att ett och samma begrepp – intäkter – skulle införas i såväl BFL som i ML. Flera remissinstanser framförde dock invändningar mot begreppet ”intäkter”, varför ”nettoomsättning” i stället kom att användas i BFL. För bestämmelsen i ML valdes sedan ”omsättning här i landet”, eftersom det begreppet dels har en tydligare koppling till mervärdesskattesystemet, dels överensstämmer med det begrepp som används i motsvarande bestämmelse i BFL.

Skatteverket anser därför att det i begreppet omsättning här i landet inte bara ska ingå omsättningar som det ska beräknas utgående skatt på. Precis som vid beräkningen av nettoomsättningen enligt BFL ska man alltså inte ta hänsyn till om omsättningen är mervärdesskattepliktig eller inte. Både värdet av den skattepliktiga omsättningen exklusive mervärdesskatt och den från skatteplikt undantagna omsättningen ska därmed ingå.

Värdet av exportomsättning ingår vid beräkningen av nettoomsättningen enligt BFL. Skatteverket anser därför att värdet av exportomsättningen också ska ingå vid beräkningen av omsättningsgränsen enligt ML. Export är dessutom enligt definitionen i ML en omsättning av varor eller tjänster i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet. Den omständigheten att uttrycket ”här i landet” förekommer i ML:s bestämmelse om bokslutsmetoden får ses mot den bakgrunden, d.v.s. att det ska vara fråga om en omsättning som görs från en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet. Om verksamheten bedrivs här i Sverige ska exportomsättningen därmed ingå i omsättningsgränsen trots att själva omsättningen har skett utomlands enligt bestämmelserna om omsättningsland i 5 kap. ML. En beskattningsbar person som bara omsätter varor eller tjänster genom export till ett värde som normalt årligen överstiger tre miljoner kronor har därmed inte rätt att redovisa mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden. Det gäller även om den enda mervärdesskatt som personen ska redovisa är ingående skatt för förvärv i verksamheten.