Områden: Inkomstskatt (Kapital)
Datum: 2025-11-21
Dnr: 8-2798013
1 Sammanfattning
Anläggningsavgift för en kommunal anläggning för vatten och avlopp är i sin helhet en sådan förbättringsutgift som ska ingå i fastighetens omkostnadsbelopp.
2 Frågeställning
En fastighetsägare måste under vissa förutsättningar betala en s.k. anläggningsavgift för en kommunal anläggning för vatten och avlopp (allmän va-anläggning). Den här avgiften kallas ibland också för anslutningsavgift.
Möjligheten att ansluta fastigheten till en allmän va-anläggning kan ses som en rättighet av bestående värde. Utgift för stämpelskatt vid inteckning av en fastighet kan också anses medföra en rättighet av bestående värde, se Skatteverkets ställningstagande ”Kapital – inteckningskostnader i fastighet”, 2004-09-24, dnr. 130 568631-04/113.
Frågan är om en anläggningsavgift för en allmän va-anläggning är en sådan förbättringsutgift som i likhet med utgift för stämpelskatt ska ingå i omkostnadsbeloppet för en privatbostadsfastighet? Frågan omfattar inte en avgift som tidigare har redovisats i inkomstslaget näringsverksamhet.
3 Gällande rätt m.m.
Bestämmelser om kommunala anläggningar för vatten och avlopp (allmän va-anläggning) finns i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen).
Anläggningsavgift är en engångsavgift för täckande av kostnader för att ordna en allmän va-anläggning (2 § vattentjänstlagen).
En fastighetsägare ska betala en anläggningsavgift för en allmän va-anläggning, om fastigheten
finns inom anläggningens verksamhetsområde, och
med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på anat sätt (24 § vattentjänstlagen).
Vattentjänstlagen infördes 2007 och ersatte lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Kapitalvinst beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade fastigheten och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffningen ökade med utgifter för förbättringar (44 kap. 13 och 14 §§ inkomstskattelagen [1999:1229], IL).
Utgifter för reparation och underhåll räknas som förbättringsutgifter, om de hänförs till försäljningsåret eller något av de fem föregående åren, till den del åtgärderna medför att fastigheten är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet. Sådana åtgärder kallas också för förbättrande reparation och underhåll (45 kap. 12 § IL).
4 Bedömning
Fastigheten kan utvidgas genom en ny- eller tillbyggnad eller på annat sätt förändras genom en s.k. ombyggnad. Sådana åtgärder avseende ny- till- eller ombyggnad kan benämnas som grundförbättringar. Fastigheten kan också förändras eller tillföras något utöver vad som kan betecknas som en ny- till- eller ombyggnad och sådana åtgärder kan benämnas som övriga grundförbättringar. Utgifter för ny- till- eller ombyggnad och övriga grundförbättringar räknas generellt som förbättringsutgifter och ska därmed ingå i omkostnadsbeloppet.
Det finns ingen klar definition av begreppet reparation och underhåll, men vanligtvis avses en åtgärd som syftar till att återställa skicket på en byggnad eller annat på fastigheten, t.ex. ommålning eller byte av fönster.
Den närmare frågan är om anläggningsavgiften kan jämställas med en utgift för reparation och underhåll av fastigheten, eller om fastigheten har tillförts en rättighet som kan jämställas med en övrig grundförbättring.
Fastigheten har vanligtvis redan tillgång till vatten och avlopp i form av en s.k. enskild anläggning. Möjligheten att ansluta fastigheten till en allmän va-anläggning medför alltså ingen väsentlig förändring av tillgång till vatten och avlopp på fastigheten. Behovet av vatten och avlopp tillgodoses endast på ett annat sätt än tidigare och utifrån den aspekten skulle anläggningsavgiften kunna jämställas med ett återställande av funktionen vatten och avlopp. Ett sådant synsätt innebär att anslutning till en allmän va-anläggning kan jämställas med en reparation av den befintliga enskilda anläggningen för tillgång till vatten och avlopp.
Anläggningsavgiften innebär dock en rätt att ansluta fastigheten till en allmän va-anläggning, som därigenom säkerställer och tryggar fastighetens framtida behov av vatten och avlopp. Anläggningsavgiften medför alltså att fastigheten tillförs en i tiden obegränsad rättighet av bestående värde och kan därför jämställas med utgift för en övrig grundförbättring.
Vid en samlad bedömning anser Skatteverket att anläggningsavgiften för en allmän va-anläggning i första hand ska bedömas som en övrig grundförbättring, eftersom avgiften medför att fastigheten tillförs en rättighet av bestående värde. Avgiften ska således inte till någon del anses vara en utgift för reparation och underhåll av funktionen vatten och avlopp. Anläggningsavgiften ska därmed i sin helhet ingå i fastighetens omkostnadsbelopp.