2025-12-19 Möjlighet att utöva idrottslig verksamhet och tillträde till idrottsligt evenemang, mervärdesskatt

Områden: Mervärdesskatt (Skatteplikt och undantag)

Datum: 2025-12-19

Dnr: 8-410752-2025

1 Sammanfattning

Tillhandahållande av en tjänst som innebär att en person ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Med idrottslig verksamhet avses en aktivitet i form av idrott eller fysisk träning. Tjänsten ska innebära att en person ges möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning genom utnyttjande av en särskild lokal eller anläggning avsedd för en sådan aktivitet, eller genom ett direkt ledande, utbildande, instruerande eller tränande av personen i en sådan aktivitet.

Det finns inte något krav på att tjänsten tillhandahålls direkt till utövaren. Köparen kan exempelvis vara en arbetsgivare som betalar för att de anställda ska få möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning.

Det huvudsakliga syftet med aktiviteten ska vara att utöva idrott eller fysisk träning. Det är den genomsnittlige utövarens syfte med aktiviteten som har betydelse och inte den enskilda utövarens syfte. En grundläggande förutsättning är att aktiviteten kräver en fysisk ansträngning som inte är försumbar. Utövaren av aktiviteten måste vara en människa.

Skatteverket anser att aktiviteter som ingår i något av Riksidrottsförbundets medlemsförbund ska presumeras avse idrott eller fysisk träning. Presumtionen gäller under förutsättning att aktiviteten innebär en fysisk ansträngning som inte är försumbar. Vidare krävs att aktiviteten utövas av en människa på det sätt som medlemsförbundet i fråga har angett för den specifika idrottsgrenen. Om aktiviteten inte utövas på det sätt som medlemsförbundet har angett men uppvisar likheter med en sådan idrott, ska en bedömning av det huvudsakliga syftet med aktiviteten göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

En tjänst som avser tillträde till ett idrottsligt evenemang omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Med idrottsligt evenemang avses ett särskilt arrangemang med utövande av idrott eller fysisk träning som äger rum vid en viss tidpunkt och som pågår under en begränsad tid på en viss plats. Skatteverket anser att begreppet tillträde innebär att en person ges rätt att närvara på platsen för ett sådant evenemang som publik eller som deltagare i utbyte mot t.ex. en biljett eller en tävlingsavgift.

Även tillträde till visning av en utsändning av sådana evenemang kan omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Så är fallet om visningen sker inför publik direkt när evenemanget äger rum. Det saknar betydelse om utsändningen är fördröjd av något skäl, t.ex. om den av rättighetsskäl inte får sändas samtidigt som evenemanget genomförs.

Om visningen sker inför publik efter att evenemanget har ägt rum krävs att den inspelade filmen av utsändningen av evenemanget inte har bearbetats, redigerats eller klippts. Om filmen har bearbetats, redigerats eller klippts omfattas tillhandahållandet inte av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Tillfälle att utöva idrottslig verksamhet och tillträde till idrottsligt evenemang” daterat den 21 december 2021, 8-2056195. Ställningstagandet har omarbetats för att se till att laghänvisningar och begrepp är i överensstämmelse med ML som trädde i kraft den 1 juli 2023. I det omarbetade ställningstagandet har hänsyn tagits till rättsutvecklingen som skett efter att ställningstagandet publicerades. Det nya ställningstagandet innebär ingen ändring i sak men förtydligar vad som krävs för att kunna tillhandahålla en tjänst som ger någon möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning genom utnyttjande av en idrottsanläggning. Exempel på tjänster som inte ”ger någon möjlighet att utöva” idrottslig verksamhet och ett exempel på en aktivitet som inte är ”idrottslig” verksamhet har tagits bort eftersom de kan framgå direkt av Skatteverkets vägledning.

2 Frågeställning

I ML finns bestämmelser om undantag från skatteplikt och om skattesatsen 6 procent för tillhandahållanden av tjänster som ger någon möjlighet att utöva idrottslig verksamhet eller ger någon tillträde till idrottsligt evenemang (9 kap. 18 § ML och 10 kap. 28 § första stycket och 10 kap. 29 § ML)

Skatteverket ger i ställningstagandet sin syn på följande frågor som avser tolkningen av dessa bestämmelser:

Vilka tillhandahållanden av tjänster innebär att ”någon ges möjlighet att utöva” idrottslig verksamhet?
Hur avgör man om en aktivitet är en ”idrottslig” verksamhet?
Vad är ett idrottsligt ”evenemang” och vad menas med ”tillträde till” ett sådant evenemang?

Detta ställningstagande behandlar inte sådana tjänster som har omedelbart samband med utövande av idrottslig verksamhet som avses i 10 kap. 28 § andra stycket ML.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 ML och mervärdesskattedirektivet

Tillhandahållanden av tjänster varigenom någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet eller ges tillträde till idrottsligt evenemang är undantagna från skatteplikt. Undantagen inom idrottsområdet gäller bara om tjänsterna tillhandahålls av staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening vars verksamhet inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 6 § mervärdesskattelagen (2023:200), ML (10 kap. 28 § första stycket och 29 § ML, jfr artikel 132.1 m och artikel 380 samt del B i bilaga X till rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster inom idrottsområdet som anges i 10 kap. 28 § och som inte undantas från skatteplikt enligt 10 kap. 29 § (9 kap. 18 § ML).

Medlemsstaterna får ha en lägre skattesats för tillträde till sportevenemang eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller både och, utnyttjande av sportanläggningar och tillhandahållande av lektioner inom sport eller fysisk träning, inklusive när lektionerna direktströmmas (artikel 98.2 jämförd med punkt 13 i bilaga III i mervärdesskattedirektivet)

3.2 Förarbeten

Utnyttjande av en simhall för simning får anses som sport eller idrott medan ett besök på ett äventyrsbad måste ses som rekreation. Att köra gokart på t.ex. tivoli kan inte heller anses som sport eller idrott. Av nämnda fall framgår således att aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en här för avsedd anläggning är viktig vid bedömningen av om det är fråga om en idrottstjänst eller inte. Den enskilda besökarens syfte med aktiviteten kan således inte tillmätas någon betydelse. Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte enbart praktiskt utövande av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som, förutom det huvudsakliga praktiska momentet, till mindre delar består av ett teoretiskt moment med instruktion eller handledning av ledare kan undantas från skatteplikt. Som skattebefriad idrottsutövning avses inte verksamhet som enbart består av uthyrning av redskap o.d. för idrottsutövning. Skatteplikt föreligger således för uthyrning av idrottsredskap som sker i sportaffärer eller genom särskilda uthyrare (prop. 1996/97:10 s. 61–62).

3.3 Rättspraxis

3.3.1 EU-domstolen

Undantaget från skatteplikt i artikel 132.1 m i mervärdesskattedirektivet kan bara omfatta de tjänster som tillhandahålls av en organisation utan vinstsyfte och som är nära kopplade till idrottslig träning och som är väsentliga för denna då de som faktiskt kommer i åtnjutande av tjänsterna är de personer som ägnar sig åt idrott. Vem som är mottagare av tjänsten i formellt hänseende och dennes rättsliga form saknar betydelse vid bedömningen av om tjänsterna ska omfattas av undantaget (C-253/07, Canterbury Hockey Club och Canterbury Ladies Hockey Club, punkterna 31–32).

Artikel 132.1 m i mervärdesskattedirektivet omfattar idrottslig och fysisk träning i allmänhet. Med beaktande av denna ordalydelse är inte syftet med bestämmelsen att endast vissa slag av idrott ska omfattas av undantaget. På samma sätt krävs inte heller att idrottsverksamheten ska utövas på en bestämd nivå, till exempel på professionell nivå. Inte heller krävs det att idrottsverksamheten i fråga utövas på ett bestämt sätt, d.v.s. regelbundet eller organiserat, eller i syfte att delta i idrottstävlingar, under förutsättning att utövandet av denna verksamhet inte är att beteckna som ren rekreation eller nöje (C-18/12 Žamberk punkterna 21–22, C-495/12 Bridport and West Dorset Golf Club Limited punkt 19 och C-90/16 The English Bridge Union punkterna 24–25).

Om det är fråga om en idrottstjänst som tillhandahålls eller om det snarare är fråga om rent nöje och rekreation ska bedömas utifrån genomsnittskonsumentens uppfattning, vilken ska fastställas genom en helhetsbedömning av objektiva omständigheter. Vid den bedömningen ska särskilt utformningen av den aktuella anläggningen beaktas. Av betydelse är om anläggningen lämpar sig för idrottslig träning eller om den tvärtom är inrättad på ett sådant sätt att den väsentligen lämpar sig för lek (C-18/12, Žamberk, punkterna 33–34).

Begreppet utnyttjande av sportanläggningar har samband med sport- eller idrottsutövning och ska i görligaste mån kvalificeras utifrån en samlad bedömning. Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats syftar i huvudsak till att främja utövandet av sportaktiviteter och göra dessa mer tillgängliga för enskilda. Begreppet ska förstås så att det omfattar rätten att använda anläggningar avsedda för att bedriva idrottslig eller fysisk träning, och anläggningarnas användning i detta syfte (C-432/15 Baštová punkterna 63–65, C-330/21 The Escape Center punkterna 21 och 23).

Den omständigheten att det tävlas i en viss aktivitet är inte tillräckligt för att denna aktivitet ska anses utgöra en idrott, när ett icke försumbart fysiskt element saknas hos denna aktivitet. En aktivitet som utmärks av ett fysiskt element som är försumbart, omfattas inte av begreppet idrott i den mening som avses i artikel 132.1 m (C-90/16, The English Bridge Union, punkterna 25 och 27–29).

3.3.2 Högsta förvaltningsdomstolen

Entréavgift till sportanläggning

Anläggningar för lek, sport och rörelse som endast riktar sig till barn och ungdomar (s.k. lekland eller lek- och multisportanläggningar) har prövats i två mål. Anläggningarna hade ett stort antal stationer där olika fysiska aktiviteter kunde utövas. Enbart det förhållandet att besökarna på anläggningen ägnar sig åt fysisk aktivitet är inte tillräckligt för att den reducerade skattesatsen för idrottstjänster ska vara tillämplig. De aktiviteter som anläggningarna var inrättade för kunde huvudsakligen karaktäriseras som nöje, förströelse och lek snarare än som idrottslig eller fysisk träning. Entréavgiften ansågs därför inte utgöra ersättning för att besökaren gavs möjlighet att utöva idrottslig verksamhet (RÅ 2009 not. 145 och HFD 2019 not. 32).

Entréavgift till en s.k. trampolinanläggning ansågs utgöra ersättning för att besökaren gavs möjlighet att utöva idrottslig verksamhet. Det var fråga om en anläggning med olika stationer där det vid samtliga bedrevs fysisk träning eller andra fysiska aktiviteter och i stort sett samtliga stationer var bemannande med en instruktör. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att anläggningen till sin karaktär huvudsakligen präglades av att ge besökarna möjlighet att använda anläggningen för att utöva sport och fysisk träning (HFD 2017 not. 9).

Ett bolags paintballanläggning ansågs huvudsakligen präglad av att ge besökarna möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning. Paintball är en fysisk aktivitet med ett uttalat prestations- och tävlingsmoment. Den omständigheten att det kunde förekomma att anläggningen också besöktes i nöjessyfte saknade betydelse (HFD 2018 not. 34).

Ett tillhandahållande av dressincykling omfattades inte av den reducerade skattesatsen idrottstjänster. Den fysiska aktivitet som en kund ägnade sig åt var att framföra en cykel genom att trampa på pedalerna. Aktiviteten, som saknade prestations-och tävlingsmoment, kunde visserligen vara ansträngande men kunde inte anses utgöra idrottslig eller fysisk träning. Den kunde därför karaktäriseras som nöje och rekreation snarare än idrottslig eller fysisk träning (HFD 2023 not. 44).

En aktivitet benämnd questing utövades på en särskild anläggning. Aktiviteten bestod i att deltagare i lag skulle klara av olika banor, s.k. questar, genom att klara intellektuella och fysiska utmaningar i de rum som ingick i varje quest. Det fysiska inslaget i aktiviteten var bland annat klättring, styrketräning, cykling, löpning och balansövningar. Den intellektuella delen av aktiviteten handlade om att deltagarna inom en begränsad tid skulle komma underfund med vad de skulle göra för att klara de fysiska utmaningarna. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg vid en helhetsbedömning att aktiviteten, utifrån en genomsnittlig konsuments uppfattning, huvudsakligen kunde karaktäriseras som nöje snarare än idrottslig eller fysisk träning (HFD 2024 not. 64).

Aktiviteter i form av virtuella verklighetsspel (äventyrsspel eller skjutspel) utövades med hjälp av en teknik som simulerade en fysisk närvaro där användarna interagerade med den digitala miljön i realtid. Aktiviteterna utövades i särskilda anläggningar. Visserligen förekom ett visst mått av fysisk aktivitet, men den framstod som försumbar i förhållande till upplevelsen i den digitala miljön. Inte heller var anläggningarna särskilt anpassade för att göra det möjligt att utöva fysisk aktivitet. Vid en samlad bedömning ansåg högsta förvaltningsdomstolen att aktiviteterna snarare fick anses har karaktär av nöje än idrott eller fysisk träning (HFD 2025-11-21, mål nr 3024-25).

Undervisning, träning och instruktion m.m.

Ett bolag tillhandahöll ett åtagande att genom en viss anställd golfinstruktör vid behov tillhandahålla golflektioner till bland annat en golfklubb. Golfklubben tillhandahöll i sin tur med självständig prissättning golflektioner, som utfördes av aktiebolagets golfinstruktör, till klubbens medlemmar och till icke-medlemmar. Bolagets tillhandahållande till golfklubben ansågs inte avse en tjänst som gav någon möjlighet att utöva idrottslig verksamhet (RÅ 2005 ref. 11).

Det förhållandet att idrottstjänster tillhandahölls till en arbetsgivare för att användas av de anställda medförde inte att någon annan skattesats än 6 procent skulle tas ut på tillhandahållandet. De aktuella tjänsterna gav de anställda rätt att få personlig fysisk träning vid ett visst antal tillfällen (RÅ 2007 ref. 39).

Övningar för barn i åldrarna tre månader till fyra år i simbassäng bedömdes inte som idrott. Det huvudsakliga syftet med övningarna var att barnen skulle få olika slags vattenvana och utveckla sina motoriska förutsättningar för att lära sig simma (HFD 2012 ref. 71).

Simundervisning för funktionshindrade barn upp till tolv års ålder bedömdes som idrott. Det huvudsakliga syftet med kursen var att lära deltagarna att simma självständigt (HFD 2014 not. 71).

Övningar enligt Feldenkraismetoden omfattades inte av den lägre skattesatsen för idrott. Huvudsyftet med behandlingen var att deltagarna ska öva upp sin förmåga att mentalt kunna påverka sina rörelsemönster. Övningarna bedrevs inte på någon sportanläggning. Trots att rörelserna kunde innebära träning av kroppen kunde det inte anses utgöra idrottslig verksamhet (HFD 2015 not. 43).

En internetbaserad tränartjänst utgjorde inte en tjänst inom idrottsområdet. Tjänsten tillhandahölls i huvudsak före och efter själva träningstillfällena och kunderna kunde utföra träningen där de så önskade (HFD 2019 ref. 37).

ML:s bestämmelser om skattesats för tjänster varigenom någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet är allmänt hållna och bestämmelserna ska inte ges en vidare tolkning än mervärdesskattedirektivet ger utrymme för. När det är fråga om en tjänst som tillhandahålls en kund på elektronisk väg följer det direkt av direktivets ordalydelse att endast sådana lektioner inom sport och fysisk träning som direktströmmas omfattas av den reducerade skattesatsen. Begreppet ”direktströmma” kan inte förstås på något annat sätt än att mottagaren ska kunna ta del av utsändningen samtidigt som lektionen äger rum. En abonnemangstjänst som ger tillgång till förinspelade instruktörledda träningsfilmer omfattas därför inte av den reducerade skattesatsen för idrottslig verksamhet (HFD 2025 ref. 22).

Tillträde till idrottsligt evenemang

Tillträde till visning i efterhand av oredigerade inspelningar av föreställningar, t.ex. konserter, teater- eller operaföreställningar, omfattades av skattesatsen 6 procent. Av bestämmelsens ordalydelse kunde inte utläsas något om i vilken form eller på vilken plats som publiken skulle ta del av en föreställning för att den skulle omfattas av den reducerade skattesatsen. Av de förarbetsuttalanden som gjordes i samband med att biografföreställningar togs bort från tillämpningsområdet (se prop. 2015/16:1, s. 321 f.), framgick att avsikten varit att vissa föreställningar skulle omfattas av den reducerade skattesatsen oavsett om publiken tog del av dem på den plats där de äger rum eller på en annan plats genom projicering på en bioduk. Avgörande skulle i stället vara föreställningens innehåll (HFD 2018 ref. 77).

4 Bedömning

4.1 Vilka tjänster innebär att ”någon ges möjlighet att utöva” idrottslig verksamhet?

Tillhandahållande av en tjänst som innebär att en person ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet omfattas antingen av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Med idrottslig verksamhet avses en aktivitet i form av idrott eller fysisk träning. Tjänsten ska innebära att en person ges möjlighet utöva idrott eller fysisk träning genom utnyttjande av en särskild lokal eller anläggning avsedd för en sådan aktivitet (idrottsanläggning), eller genom ett direkt ledande, utbildande, instruerande eller tränande (direkt ledande) av personen i en sådan aktivitet. Vem som är köpare av tjänsten saknar betydelse. Det finns inte något krav på att en tjänst ska tillhandahållas direkt till utövaren för att den ska kunna omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Köparen kan till exempel vara en arbetsgivare som betalar för att de anställda ska ges möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning.

En idrottsanläggning har särskilda anordningar eller särskild inredning som är avsedd för utövande av idrott eller fysisk träning. Skatteverket anser att särskilda lokaler eller anläggningar med simulatorer kan utgöra idrottsanläggningar. Det gäller under förutsättning att den fysiska aktivitet som utövas med hjälp av simulatorn kan anses motsvara någon tränings- eller tävlingsaktivitet som utövas utan simulator och som utgör idrott eller fysisk träning. Det innebär aktiviteten med simulatorn ska ge en motsvarande fysisk ansträngning genom motsvarande prestationsmoment. Aktiviteten kan bestå av användning av verkliga redskap eller utrustning i en verklighetstrogen simulerad miljö.

För att kunna tillhandahålla en tjänst som ger någon möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning genom utnyttjande av en idrottsanläggning krävs att den som tillhandahåller tjänsten har rätt att disponera idrottsanläggningen för det ändamålet. Det innebär att tillhandahållaren ska ha rätt att, när hen disponerar anläggningen för det ändamålet, avgöra vem som ska ges möjlighet att använda anläggningen för idrott eller fysisk träning.

Tjänster som innebär ett direkt ledande av en eller flera personer i en idrott eller i fysisk träning omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent oavsett var aktiviteten äger rum. Skatteverket anser att det krävs att tillhandahållandet innebär att en ledare, tränare, lärare eller instruktör (ledare) fortlöpande bidrar till utövarens fysiska prestation i direkt samband med utövandet av aktiviteten. Sådana tjänster kan även tillhandahållas genom realtidskommunikation mellan arrangören och utövare via internet, vilket inkluderar tjänster som direktströmmas från arrangör till utövare. Exempel på sådana aktiviteter är olika former av träningspass där arrangören leder och lämnar instruktioner till en eller flera utövare i realtid via internet. Utövarna kan i sådant fall finnas var som helst.

4.2 Hur avgör man om en aktivitet är ”idrottslig” verksamhet?

En aktivitet är idrottslig verksamhet om det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utöva idrott eller fysisk träning. Det är den genomsnittlige utövarens syfte med en aktivitet som har betydelse och inte den enskilda utövarens syfte.

En grundläggande förutsättning är att aktiviteten kräver en fysisk ansträngning som inte är försumbar. Skatteverket anser att brädspel, kortspel, tärningsspel, tv-spel, arkadspel, flipperspel, och spel på en dator inkluderat så kallad e-sport är exempel på aktiviteter där den fysiska ansträngningen för den genomsnittlige utövaren är försumbar.

Utövaren av aktiviteten måste vara en människa, men utövandet kan ske tillsammans med ett djur, som ett ekipage. Agility är ett exempel på idrott eller fysisk träning där en hund och en människa utövar aktiviteten tillsammans som ett ekipage.

En helhetsbedömning måste göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet för att avgöra om det huvudsakliga syftet med en viss aktivitet för den genomsnittlige utövaren är att få utöva idrott eller fysisk träning.

Följande är exempel på omständigheter som talar för att det är fråga om en aktivitet där det huvudsakliga syftet är att utöva idrott eller fysisk träning.

Aktiviteten innebär för en genomsnittlig utövare en tydlig fysisk ansträngning som tränar kroppens styrka, kondition eller smidighet (rörlighet, balans eller koordination) eller en kombination av dessa förmågor.
Aktiviteten har tydliga fysiska prestationsmoment.

Exempel på aktiviteter som har tydliga fysiska prestationsmoment är olika former av tränande och tävlande där fysiska prestationsmoment poängsätts, mäts eller bedöms utifrån särskilda regler. Anordningar, inredning eller utrustning på en särskild anläggning kan vara utformade så att de innebär olika nivåer av fysisk ansträngning för en utövare och på det sättet kan aktiviteten ha tydliga prestationsmoment. Tydliga fysiska prestationsmoment förekommer normalt också vid fysiska aktiviteter som utövas med fortlöpande hjälp av en ledares instruktioner som utgår från ett program, schema eller liknande.

Det finns inte något krav på att den enskilda aktiviteten ska utövas på en bestämd nivå, t.ex. på professionell nivå, för att den ska kunna utgöra idrott eller fysisk träning. Det krävs inte heller att den utövas på ett bestämt sätt, dvs. regelbundet eller organiserat, eller i syfte att delta i idrottstävlingar. Även oorganiserad och osystematisk verksamhet och aktiviteter som inte syftar till deltagande i tävlingar kan alltså utgöra idrott eller fysisk träning. Att det överhuvudtaget är möjligt att utöva en viss sorts fysisk aktivitet på professionell nivå, regelbundet och i organiserad form och i syfte att delta i tävlingar, är visserligen omständigheter som talar för att en enskild aktivitet ska bedömas som idrott eller fysisk träning, men är alltså inte avgörande för bedömningen av aktiviteten.

4.2.1 Är aktiviteter som ingår i ett medlemsförbund i Riksidrottsförbundet ”idrottslig” verksamhet?

Riksidrottsförbundet består av ett antal medlemsförbund som huvudsakligen är organiserade utifrån olika idrotter. Dessa aktiviteter kräver normalt en tydlig fysisk ansträngning som tränar utövarens styrka, kondition, smidighet, eller en kombination av dessa förmågor. Aktiviteterna har normalt tydliga prestationsmoment. De kan vanligen utövas på många olika nivåer. De utövas som regel i särskilda lokaler eller på särskilda anläggningar som är avsedda för aktiviteterna eller med ledare som bidrar till utövarens fysiska prestation.

Skatteverket anser mot den bakgrunden att sådana aktiviteter som ingår i ett medlemsförbund ska presumeras utgöra idrott eller fysisk träning. Presumtionen gäller under förutsättning att aktiviteten innebär en fysisk ansträngning som inte är försumbar. Vidare krävs att den utövas av en människa på det sätt som medlemsförbundet i fråga har angett för den specifika idrottsgrenen. Detsamma gäller för aktiviteter som ingår i ett förbund som varit medlem i Riksidrottsförbundet, om det uteslutits enbart på grund av att förbundet inte längre uppfyller kraven på antal föreningar eller medlemmar.

Om aktiviteten inte utövas på det sätt som medlemsförbundet har angett men uppvisar likheter med en sådan idrott, ska en bedömning av det huvudsakliga syftet med aktiviteten göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

4.2.2 När är en aktivitet inte en ”idrottslig” verksamhet?

Även om det finns omständigheter som talar för att det huvudsakliga syftet med en aktivitet är idrott eller fysisk träning kan det finnas andra omständigheter som medför att aktiviteten snarare ska karaktäriseras som t.ex. nöje, lek, eller avkoppling snarare än idrott eller fysisk träning. Fysiska aktiviteter kan också ha helt andra huvudsakliga syften.

Vidare kan en viss sorts fysisk aktivitet som under vissa omständigheter anses utgöra idrott eller fysisk träning, under andra omständigheter huvudsakligen präglas av t.ex. lek, nöje eller avkoppling eller ha något annat huvudsakligt syfte än att utöva idrott eller fysisk träning.

Nedan ges exempel på fysiska aktiviteter som Skatteverket anser har ett annat huvudsakligt syfte än att utöva idrott eller fysisk träning.

Det förekommer att olika fysiska aktiviteter utövas i eller på lokaler eller anläggningar som huvudsakligen är inrättade för nöjen och avkoppling, t.ex. barer, restauranger, spelhallar och andra liknande inrättningar. Aktiviteterna utövas fritt utan ledare som fortlöpande bidrar till utövarens fysiska prestation i direkt samband med utövandet. Ytor med anordningar, inredning eller utrustning för aktiviteterna är integrerade med de övriga ytorna som är inrättade för t.ex. servering, avkoppling, tv-tittande, hasardspel eller dataspel. Även de besökare som t.ex. endast blir serverade har därför normalt tillgång till samma ytor som de som utövar aktiviteten. Aktiviteterna kan bara utövas då även servering, avkoppling eller nöjen erbjuds i lokalerna eller på anläggningarna.

Skatteverket anser att fysiska aktiviteter som utövas i eller på lokaler eller anläggningar som huvudsakligen är inrättade för nöje och avkoppling, har karaktär av nöje. Det gäller även om aktiviteten skulle kunna utövas i enlighet med regler som ett idrottsförbund har angett för aktiviteten. Exempel på sådana aktiviteter är dart, biljard, shuffleboard, eller bordtennis på t.ex. en restaurang eller en bar, användande av idrottssimulatorer på spelhallar, gokart eller femkamp på nöjesparker och dans på diskotek, nattklubbar, dansrestauranger eller folkparker.

Det finns fysiska aktiviteter som leds av en arrangör och som innebär att deltagaren transporterar sig genom att t.ex. promenera, cykla, paddla, eller rida. Aktiviteten sker inte på någon idrottsanläggning och den som leder aktiviteten bidrar inte fortlöpande till deltagarnas fysiska prestation. Sådana aktiviteter består vanligtvis av att ledaren huvudsakligen visar vilken väg deltagarna ska ta och visar eller informerar om kultur eller natur. Exempel på sådana aktiviteter kan vara arrangerade naturvandringar, stadsvandringar, ridturer, cykelturer och kanotturer. Skatteverket anser att sådana aktiviteter huvudsakligen har karaktär av avkoppling eller nöje.

Lärarledda kurser och utbildningar i utövandet av idrott eller fysisk träning inkluderar ofta helt teoretiska moment för deltagaren. Om en sådan kurs eller utbildning syftar till att deltagaren ska lära sig att eller bli bättre på att utöva en idrott eller fysisk träning ska de teoretiska momenten anses underordnade de fysiska momenten. De teoretiska momenten utgör då bara ett medel för att deltagaren på bästa sätt ska få utöva idrotten eller den fysiska träningen. Det huvudsakliga syftet med kursen eller utbildningen är att utöva idrott eller fysisk träning. Olika moment som syftar till att deltagaren ska bli t.ex. instruktör eller tränare i aktiviteten kan däremot inte bara anses vara ett medel för att deltagaren på bästa sätt ska få utöva idrotten eller den fysiska träningen. Det huvudsakliga syftet med en kurs eller utbildning som innehåller sådana moment är därför inte att utöva idrott eller fysisk träning. Inte heller kurser och utbildningar som syftar till att deltagaren ska få ett certifikat eller intyg för att hantera en farkost på ett säkert sätt i allmänt luftrum eller i farvatten, har ett sådant huvudsakligt syfte. Detsamma gäller för körkortsutbildningar för t.ex. personbil. Det saknar betydelse att ett sådant certifikat, intyg eller körkort, kan vara en grundläggande förutsättning för att få utöva en viss idrott.

4.3 Vad är ett idrottsligt ”evenemang” och vad menas med ”tillträde till” ett sådant evenemang?

En tjänst som avser tillträde till ett idrottsligt evenemang omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Med begreppet idrottsligt evenemang avses ett särskilt arrangemang med utövande av idrott eller fysisk träning som äger rum vid en viss tidpunkt och som pågår under en begränsad tid på en viss plats.

Skatteverket anser att begreppet tillträde innebär att en person ges rätt att närvara på platsen för ett evenemang som publik eller som deltagare i utbyte mot t.ex. en biljett eller en tävlingsavgift.

Även tillträde till visning av en utsändning från sådana evenemang kan omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent. Så är fallet om visningen sker inför publik direkt när evenemanget äger rum. Det saknar betydelse om utsändningen är fördröjd av något skäl, t.ex. om den av rättighetsskäl inte får sändas samtidigt som evenemanget genomförs.

På vilket sätt ersättningen lämnas till säljaren har inte någon betydelse för bedömningen av om det är ett tillträde till ett idrottsligt evenemang.