Innehåll

SVENSKA KYRKANS REDOVISNINGSKOMMITTÉ

KRED 2019:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans församlingar och pastorat – K3

2019 års branschanpassning

1 Inledning

Detta dokument är framtaget i syfte att utgöra ett stöd för församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

I det fortsatta dokumentet menas med församling såväl församling som pastorat. Pastorat har använts i ett fåtal fall där upplysningskraven är avvikande för de organisatoriska delarna.

Dokumentet behandlar enbart årsredovisningen i juridisk person. Branschanpassningen utgår från de vanligast förekommande posterna i församlingens årsredovisning vilket innebär att församlingen i vissa fall måste ta in andra poster än de som presenteras i publikationen.

Den anpassning av årsredovisningen till Svenska kyrkans särskilda verksamhet som presenteras i denna publikation ska följas av alla församlingar, se även KRED 2019:1 Redovisningsregler inom Svenska kyrkan.

Sedan 2017 omfattas alla ekonomiska enheter i Svenska kyrkan av K3 regelverket. K3 medger dock vissa lättnadsregler för enheter som definieras som mindre ekonomiska enheter enligt årsredovisningslagen. Den största skillnaden avser vilka noter som är obligatoriska. De som inte är obligatoriska för mindre enheter är märkta med ” Frivillig för mindre enheter”. Endast i en not, noten om Erhållna gåvor, har uppgiftsskyldigheten utökats utöver vad K3 för mindre enheter kräver. Svenska kyrkas verksamhet bygger till stora delar på ideella insatser och det är väsentligt att synliggöra betydelsen av dessa.

Mindre enheter är enheter som, de två sista åren, uppfyller mer än ett av följande villkor:

  1. Medelantalet anställda understiger 50 under vart och ett av de två sista räkenskapsåren

  2. Balansomslutningen har för vart och ett av åren understiget 40 miljoner kronor under vart och ett av de två sista räkenskapsåren.

  3. Nettoomsättningen har för vart och ett av åren understigit 80 miljoner kronor under vart och ett av de två sista räkenskapsåren.

Det ska vara samma villkor som uppfylls för vart och ett av de två senaste fastställda årsredovisningarna.

Nyheter i 2019 års branschanpassning

  • Utökade uppgifter i Verksamhetsinformation i förvaltningsberättelsen.

  • Uppgift om marknadsvärdet på stiftelsernas tillgångar.

  • Kassaflödesanalysen har anpassats till K3:s regler och utgår nu från Rörelsens resultat. Räntor och utdelningar specificeras på egna rader.

  • Text i not Begravningsverksamheten om överutbetalning av begravningsavgift.

  • Not 23 Värdepappersinnehav har ändrats. Kolumnen Anskaffningsvärde har tagits bort och rad för noterade räntefonder samt summeringsrader har tillkommit.

I övrigt har branschanpassning för 2019 endast genomgått redaktionella förändringar vilket innebär att belopp, år och begrepp har uppdaterats.

Förändringar, förutom års- och beloppsuppdateringar, är markerade med streck i kanten.

2 Årsredovisningen

I detta avsnitt redogörs för regelverket och formalia i och kring årsredovisningen för Svenska kyrkans församlingar.

2.1 Regelverket

Lagstiftning och kyrkoordningen

Svenska kyrkans församlingar ska följa bokföringslagens (1999:1078), BFL, och årsredovisningslagens (1995:1554), ÅRL, bestämmelser. Det innebär att Svenska kyrkan tillämpar samma redovisningsregler som flertalet övriga organisationer och företag i Sverige.

Allmänna råd och god redovisningssed i övrigt

Årsredovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed (2:2 ÅRL). BFN har enligt bokföringslagen ansvaret för att utveckla denna sed. Detta sker genom att de utfärdar allmänna råd och rekommendationer. Vid sidan av BFN finns även föreningen FAR som utfärdar olika typer av redovisningsrelaterade rekommendationer.

Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan (KRED) beskriver den goda redovisningsseden ur ett kyrkligt perspektiv. KRED ska informera om hur god redovisningssed ska tillämpas inom Svenska kyrkan. Rådets verksamhetsområde är redovisningsfrågor som är av allmänt intresse för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. Målsättningen är en enhetlig redovisning som beaktar ett brett intressentperspektiv. Rådet svarar under kyrkostyrelsen som också utser ledamöterna. Minst en ledamot ska vara eller ha varit auktoriserad revisor.

Information från KRED samt annan information med koppling till redovisningsområdet finns tillgänglig på webbplatsen Startsida – Svenska kyrkan – intranät – Verksamhetsstöd – Ekonomi och finans – Ekonomi.

2.2 Årsredovisningens syfte och målgrupp

Syftet med en årsredovisning är att ge en rättvisande bild av organisationens resultat och ställning. Med detta förstås att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder ska beskrivas så att läsaren får en god uppfattning om det gångna årets ekonomiska utfall, men även om de ekonomiska förutsättningarna för framtiden.

Årsredovisningen vänder sig till olika målgrupper, t.ex. anställda, massmedia, andra församlingar, begravningsombud och kreditgivare. Eftersom olika intressenter har olika kunskap om Svenska kyrkan är det viktigt att informationen presenteras på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig innehållet i årsredovisningen. Årsredovisningen har en viktig roll att informera intressenter om hur kyrkoavgiften och andra medel används i verksamheten.

2.3 Årsredovisningens delar enligt K3

Årsredovisningens form och innehåll regleras i ÅRL. Årsredovisningen består av:

  • Förvaltningsberättelse

  • Resultaträkning

  • Balansräkning

  • Kassaflödesanalys

  • Noter

I enlighet med K3 (p. 3.10) ska årsredovisningens delar komma i samma ordning som ovan.

Enligt ÅRL ska årsredovisningen vara överskådlig (2:2 ÅRL). Exempelvis bör posterna i resultaträkning och balansräkning avrundas till tusentals kronor så att läsaren lätt ska kunna se trender i materialet. Ett annat exempel på överskådlighet är att årsredovisningen inte ska innehålla allt för mycket ”bra att ha”-information. Det väsentliga ska framgå. I normalfallet bör därför inte mer information lämnas än vad som framgår av denna branschanpassning.

Av årsredovisningen ska församlingens namn, organisationsnummer och säte framgå. Det är även lämpligt att årsredovisningen har en innehållsförteckning.

2.4 Upprättande och undertecknande

Årsredovisningen är kyrkorådets ekonomiska beskrivning över det gångna året där de informerar kyrkofullmäktige och intressenter om hur ekonomi och verksamhet har utvecklats under året.

Samtliga ordinarie kyrkorådsledamöter ska underteckna årsredovisningen oavsett om de är närvarande vid sammanträdet när årsredovisningen behandlas eller inte. Om någon ledamot inte kan vara närvarande vid sammanträdet ska undertecknandet ske i nära anslutning till sammanträdet och senast 30 april.

En ledamot kan inte vägra att underteckna årsredovisningen. Ledamöter som ifrågasätter årsredovisningens riktighet har istället möjlighet att anmäla en avvikande mening. Utnyttjandet av denna rättighet ska ses som en extraordinär åtgärd. Den avvikande meningen utgör en del av årsredovisningsdokumentet (2:7 ÅRL).

Årsredovisningen ska överlämnas till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (8:2 ÅRL). Årsredovisningen ska därmed vara färdigbehandlad och undertecknad av kyrkorådet senast 30 april året efter räkenskapsåret. Uppgift ska lämnas om vilken dag årsredovisningen undertecknades (2:7 ÅRL).

2.5 Fastställande

Kyrkofullmäktige är det organ som fastställer resultat- och balansräkningen (KO 3:6). Detta ska ske senast 30 juni året efter räkenskapsåret (8:3 ÅRL). På kyrkofullmäktiges sammanträde är en god ordning att ärendena föredras i nedan angiven ordning:

  1. Behandling av verksamhetsuppföljningen

  2. Kyrkorådets genomgång av årsredovisningen

  3. Uppläsning av revisionsberättelsen

  4. Fastställelse av årsredovisningens resultat- och balansräkning

  5. Beslut om ansvarsfrihet

2.6 Publicering av årsredovisningen

När årsredovisningen publiceras ska det göras i den form och med det innehåll som legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen ska alltid bifogas årsredovisningen.

Om församlingen väljer att presentera årsredovisningen tillsammans med en verksamhetsuppföljning bör detta klart framgå genom att till exempel namnge dokumentet med ”Verksamhetsuppföljning med årsredovisning 2019”. Dispositionen av dokumentet bör också tydligt visa avgränsningen mellan verksamhetsuppföljning och årsredovisning.

Inrapportering till Bolagsverket

Större församlingar/pastorat ska utan uppmaning sända in årsredovisningen till Bolagsverket senast 30 juni året efter räkenskapsåret.

Mer information finns här:

http://www.bolagsverket.se/fo/foreningsformer/trossamfund/trossamfund-1.5894

2.7 Revision

Bestämmelser om revision inom Svenska kyrkans finns i revisionslagen (2001:1079) och i kyrkoordningens kapitel 48. Revisorernas uppgifter är att granska årsredovisning och bokföring samt ledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver (5 § revisionslagen).

Revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed vilket för den auktoriserade revisorn innebär att den ska utföras enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige.

Revisorerna ska lämna sin revisionsberättelse till kyrkofullmäktige. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med ÅRL samt ett uttalande huruvida resultat- och balansräkningarna bör fastställas. Revisionsberättelsen ska även innehålla ett uttalande angående ansvarsfrihet. Om revisorerna vid granskningen har funnit att en ledamot i kyrkorådet företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska detta anges i revisionsberättelsen (29 § revisionslagen). Revisorerna ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen.

Vid sidan av revisionsberättelsen är det vanligt att revisorerna lämnar en revisionsrapport till kyrkorådet där de presenterar iakttagelser som gjorts i samband med revisionen.

I de fall revisorerna lämnar en revisionsberättelse som innehåller anmärkning, ett modifierat uttalande eller upplysningar av särskild betydelse ska kopia av revisionsberättelsen överlämnas till stiftet (KO 48:6).

2.8 Verksamhetsuppföljning

Årsredovisningens innehåll regleras i lag och syftar primärt till att ge information till organisationens olika externa intressenter. Inom Svenska kyrkan finns behov av mer verksamhetsnära och detaljerad information än vad som framgår av årsredovisningen. Genom kyrkoordningens krav på att församlingar i budgeten ska upprätta en plan för verksamhet och ekonomi förutsätts även att planen följs upp, det vill säga att det sker en verksamhetsuppföljning. Den verksamhetsplanering som kommer till uttryck i budgeten och den uppföljning som sker under och efter budgetårets utgång, utgör kärnan i Svenska kyrkans verksamhetsstyrning. Verksamhetsuppföljningen är således ett självständigt dokument, vid sidan av årsredovisningen, med syfte att utvärdera det gångna året utifrån de intentioner som funnits i budgeten. KRED har i januari 2001 publicerat skriften KRED informerar: Årsredovisning och verksamhetsuppföljning där innehållen i de två dokumenten beskrivs.

2.9 Ekonomisk redogörelse

De sista stegen i den ekonomiska uppföljningen av föregående räkenskapsår är den årliga inrapporteringen av ekonomisk redogörelse till kyrkostyrelsen, via Statistiska Centralbyrån (SCB), samt inkomstdeklaration och eventuell mervärdesskattedeklaration till Skatteverket.

3 Branschanpassning av årsredovisningen

I detta avsnitt redogörs för innehållet i förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter.

3.1 Förvaltningsberättelsen (6:1–4 ÅRL, K3 3 kap.)

Förvaltningsberättelsen avges av kyrkorådet och ska utformas så att den kompletterar informationen i resultaträkning, balansräkning och i noter. Målet är att den ska spegla församlingens verkliga förhållanden och tillsammans med övrig information i årsredovisningen ge en så rättvisande och allsidig bild som möjligt. Nedan beskrivs de områden som ska behandlas i förvaltningsberättelsen.

K3 innehåller inga föreskrifter om förvaltningsberättelsens disposition, såsom rubriker, ordningsföljd eller liknande. Varje församling måste göra en egen bedömning av hur innehållet i förvaltningsberättelsen bör presenteras för att ge tydlig och överskådlig information till läsaren.

Samtliga rubriker i föreslagen förvaltningsberättelsen nedan ska kommenteras. Om exempelvis inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets utgång ska det anges under rubriken.

Särskilt om namnbyte

Vid namnbyte bör följande princip följas. Vid upprättandet av årsredovisningen benämns enheten med sitt nya namn med det gamla namnet inom parentes, t.ex. Z pastorat (f.d. X församling och Y församling). Samma sak gäller om ett pastorat ombildats till församling.

Information om verksamheten (K3 p. 3.7, 3.9, 37.2)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkning, balansräkning eller noter, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska t.ex. lämnas om verksamhetens art och inriktning. Det är även lämpligt att i inledning upplysa om att uppgifterna lämnas i tusentals kronor (tkr) där ej särskilt anges.

Här ska upplysningar lämnas om verksamheten och dess inriktning och förutsättningar samt om väsentliga förändringar i dessa avseenden. Församlingens organisationsnummer ska anges i förvaltningsberättelsen.

I punkterna nedan ges exempel på uppgifter som ska finnas med.

  • Organisationsnummer: Organisationsnummer ska alltid framgå – även för de församlingar som ingår i ett pastorat.

  • Uppgift och verksamhet: Beskrivning av församlingens säte, huvuduppgifter samt verksamhetens inriktning och förutsättningar.

Exempel
Uppgift och verksamhet

Exempel för församling: X församlings (xxxxx-xxxx) grundläggande uppgift är, enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan, att ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Förutom den grundläggande uppgiften ansvarar församlingen för begravningsverksamheten enligt begravningslagen.

Församlingen har sitt säte i XXX kommun.

I församlingens årsredovisning anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.

Exempel för pastorat: I X pastorat (xxxxxx-xxxx) samverkar Y församling (yyyyyy-yyyy) och Z församling (zzzzzz-zzzz) och utgör en kyrklig samfällighet enligt lag om Svenska kyrkan och kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Pastoratet ansvarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning, service samt begravningsverksamheten enligt begravningslagen. Församlingarnas grundläggande uppgift är ”fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission”. Syftet är att människor ska komma till tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Varje församling har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.

Pastoratet har sitt säte i XXX kommun.

I pastoratets årsredovisning anges belopp i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.

  • Den kyrkliga indelningen: I pastorat beskrivs t.ex. rollfördelning pastorat kontra församling samt en beskrivning av pastoratets respektive församlingens uppgifter enligt kyrkoordningen.

Exempel – särskilt för pastorat
Den kyrkliga indelningen

Pastoratet har som pastoralt område det övergripande lokala ansvaret för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift, och

  • har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter,

  • ska anställa och avlöna den personal som behövs,

  • anskaffar och underhåller den egendom som behövs,

  • får lämna bidrag till internationell diakoni och mission,

  • får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften, och

  • har ansvar för begravningsverksamheten i enlighet med begravningslagen.

  • Organisation: I församlingar beskrivs kyrkorådets arbetssätt och arbetsfördelning med eventuella utskott. I pastorat beskrivs både kyrkorådets och församlingsrådens arbetssätt samt arbetsfördelning. Här redovisas även kyrkospecifika styrdokument och andra verktyg väsentliga för styrning.

Exempel
Organisation

Exempel för församling: Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är församlingens verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förbereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder XX gånger per år.

Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar församlingen inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), KRED, församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar församlingen Svenska kyrkans kollektivavtal. Församlingen har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet, inköp och resor.

Exempel för pastorat: Kyrkofullmäktige är pastoratets högsta beslutande organ och sammanträder minst två gånger per år. Kyrkorådet är pastoratets verkställande organ (styrelse) som ansvarar för den löpande verksamheten och förvaltningen. Kyrkorådet har utsett ett arbetsutskott som förbereder kyrkorådets sammanträde och ärenden till kyrkorådet. Kyrkorådet sammanträder XX gånger per år. I respektive församling inom pastoratet finns ett församlingsråd vars huvudsakliga uppgifter avser gudstjänstlivet och församlingens kristna gemenskap.

Utöver gällande lagstiftning och förordningar etc., tillämpar pastoratet inomkyrkliga regelverk och dokument såsom kyrkoordningen (KO), Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB), KRED, församlingsinstruktion och medelsförvaltningspolicy. Inom personalområdet tillämpar pastoratet Svenska kyrkans kollektivavtal. Pastoratet har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet, inköp och resor.

  • Främjande av ändamål: I K3 ges inte någon närmare vägledning om hur man tänker sig att redovisningen av ”hur föreningens ändamål har främjats” ska se ut. Ett exempel är att församlingen beskriver sin verksamhet och sina prioriterade satsningar och utvecklingsområden eftersom detta generellt sett inte återspeglas i resultaträkningen.

    Observera att uppgifterna i förvaltningsberättelsen ska vara kortfattade och möjliga för revisorerna att kontrollera och revidera.

    Två frågor som kan vara en hjälp i sambandet med redovisningen av hur församlingens syfte uppfyllts:

    • Vad vill församlingen uppnå?

    • Vad har församlingen uppnått?

Exempel att fylla på med eget innehåll, relevanta nyckeltal och/eller exempel på verksamhet
Verksamhetsinformation

Ändamålet främjas genom att det i församlingen firas gudstjänst minst en gång i veckan. Därutöver bedrivs ett stort antal aktiviteter exempelvis konfirmandundervisning, barn- och ungdomsgrupper, leva vidare-grupper, besöksverksamhet och själavårdssamtal, för att uppfylla den grundläggande uppgiften. Begravningsverksamheten bedrivs enligt begravningslagen.

2019

2018

2017

2016

2015

Antal gudstjänstdeltagare (i samtliga gudstjänster)
– varav antal deltagare i kyrkliga handlingar
– varav antal nattvardsgäster (kommunikanter)

Antal döpta

Antal konfirmander

Antal begravningsgudstjänster

Antal vigselgudstjänster

Antal aktiva inträden

Antal aktiva utträden

Fasta grupper

Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet
– varav antal körmedlemmar

Antal deltagare i vuxenverksamhet
– varav antal körmedlemmar

Öppen verksamhet

Antal deltagare i barn- och ungdomsverksamhet

Antal deltagare i vuxenverksamhet

Antal personer som besökts i den diakonala verksamheten

Resultat och ställning (K3 p. 3.6)

För att ge läsaren en god inblick i församlingen och dess utveckling ska förvaltningsberättelsen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen. Behovet av hänvisningar och ytterligare upplysningar bedöms från fall till fall. Kompletterande uppgifter ska lämnas när det krävs för att innebörden av en beloppsuppgift som lämnas i räkningarna eller noterna ska kunna förstås fullt ut.

Även om tyngdpunkten läggs vid det gångna räkenskapsåret, bör det också finnas översiktsinformation som, i text och/eller med hjälp av nyckeltal, visar utvecklingen över en längre period, normalt fyra till fem år.

I kommentarerna om resultatet bör uppgift lämnas om hur årets resultat överensstämmer med det budgeterade och väsentliga avvikelser ska kommenteras. Exempelvis ska större avvikelser mellan budgeterade och faktiska kostnader för fastighetsunderhåll, personalkostnader etc. kommenteras. Även avvikelser mot ett eventuellt åtgärdsprogram, med syfte att uppnå målsatt kapital, bör kortfattat kommenteras.

Målkapital

Kyrkoordningen innehåller regler om målkapital (KO 47:5). Uppgift ska lämnas om fastställt mål för det egna kapitalets storlek och hur målet förhåller sig till eget kapital. Se exempel nedan.

Exempel
Målsatt kapital

Församlingens mål för det egna kapitalets storlek har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital överstiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr).

I de fall församlingens egna kapital understiger målsatt kapital ska uppgift lämnas om att fullmäktige har fastställt ett, av kyrkorådet utarbetat, åtgärdsprogram (KO 47:5). Åtgärdsprogrammet ska även innehålla en tidsplan. Se exempel nedan.

Exempel
Målsatt kapital

Församlingens mål för det egna kapitalet har fastställts till xx tkr (yy tkr). Eget kapital understiger fastställt målkapital med xx tkr (yy tkr). Fullmäktige har därför fastställt ett åtgärdsprogram som syftar till att målet ska vara uppnått 202X.

Flerårsöversikt

Beskrivningen över resultat och ställning ska även innehålla en ekonomisk flerårsöversikt. Följande exempel beskriver den information som ska ingå i den ekonomiska flerårsöversikten.

Den ekonomiska flerårsöversikten kan behöva kommenteras även i de delar som inte är direkt ekonomi, t.ex. uppgifterna om tillhöriga både i fasta tal och i procent av befolkningen.

Exempel

2019

2018

2017

2016

2015

Allmänna förutsättningar

Tillhöriga per den 31 december ­(antal)

92.861

93.642

93.353

93.024

93.205

Tillhöriga per den 31 december ­(andel av invånarna, %)

69,7

70,1

70,0

69,8

69,9

Kyrkoavgift exkl. stiftsavgift (%)

1,20

1,20

1,20

1,20

1,50

Medelantalet anställda

145

144

143

142

141

Resultat (tkr)

Verksamhetens intäkter

137.966

133.297

136.018

130.789

125.750

Verksamhetens resultat

1.680

939

8.768

7.857

3.276

Resultat från finansiella investe­ringar

766

2.105

1.104

303

212

Årets resultat

2.441

3.032

9.863

8.154

3.485

Kyrkoavgift exkl. stiftsavgift (tkr)

101.056

107.537

100.178

106.679

102.190

– varav slutavräkning (tkr)

5.860

− 3.141

1.232

− 2.583

1.794

Begravningsverksamhetens nettokostnader

28.536

27.393

26.023

24.722

23.486

Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%)

61,0

59,0

55,0

61,0

62,0

Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%)

11,3

10,0

11,7

11,3

11,0

Ekonomisk ställning

Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr)

100.000

120.000

120.000

120.000

120.000

Eget kapital (tkr)

153.743

151.804

148.775

139.516

131.367

Soliditet (%)

94,8

95,3

94,4

89,1

85,2

Värdesäkring av eget kapital (%)

1,3

2,0

6,6

6,2

3,0

Likviditet (%)

349,6

403,3

401,0

395,4

380,1

Definitioner
  • Kyrkoavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

  • Begravningsverksamhetens nettokostnader – Begravningsverksamhetens totala kostnader minus Övriga intäkter och Ränteintäkter.

  • Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.

  • Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.

  • Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).

  • Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.

  • Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret (K3 p. 3.7)

I förvaltningsberättelsen ska församlingen upplysa om sådana förhållanden som inte redovisas i resultaträkningen, balansräkningen eller noterna, men som är viktiga för att bedöma utvecklingen av församlingens verksamhet, ställning och resultat. Upplysningar ska lämnas om sådana händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under eller efter räkenskapsåret.

Förvaltningsberättelsen ska bl.a. innehålla upplysningar om:

  • Viktiga förändringar i verksamheten.

  • Speciella omständigheter som i särskild grad berör församlingen (t.ex. leasing av anläggningstillgångar och/eller offentliga bidrag).

Bedömning av vad som är ”väsentlig händelse” görs i huvudsak utifrån händelsernas betydelse för församlingens ekonomiska resultat och ställning. Det behöver dock inte vara fråga om direkta ekonomiska konsekvenser för att upplysning ska vara motiverad.

Beskrivning av väsentliga händelser är t.ex.:

  • Indelningsändringar.

  • Större verksamhetsförändringar (nya verksamheter, nedläggning av verksamheter).

  • Större genomförda eller beslutade organisationsförändringar.

  • Större genomförda eller beslutade investeringar eller försäljningar.

  • Större gåvor och bidrag.

  • Större samverkansprojekt med stift, andra församlingar, t.ex. gemensam IT-plattform (GIP) eller gemensamt administrativt stöd (GAS).

  • Andra viktiga händelser som intressenterna bör få kännedom om.

Finansiella instrument (6:1 ÅRL, K3 p. 3.9)

Om det är väsentligt för bedömningen av församlingens ställning och resultat ska följande upplysningar om användningen av finansiella instrument lämnas i förvaltningsberättelsen:

  1. Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning.

  2. Tillämpade principer för säkring, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används.

  3. Exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

I församlingar är det i huvudsak punkt 1 som är aktuell. Punkterna 2 och 3 är i de flesta fall inte av väsentlig betydelse då dessa delar avser en liten del av församlingens resultat och ställning.

Enligt kyrkoordningen (KO 47:2) ska fullmäktige utfärda bestämmelser om hur församlingens medel ska förvaltas i ett så kallat medelsförvaltningsreglemente. Uppgift om detta lämnas för att uppfylla punkt 1.

Exempel
Finansiella instrument

Församlingens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av kyrkofullmäktige fastställt medelsförvaltningsreglemente. Gällande reglemente antogs under år xx och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Vid utgången av 2019 hade församlingens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om xx tkr (yy tkr) och marknadsvärdet på de kortfristiga placeringarna uppgick till xx tkr (yy tkr), totalt xx tkr (yy tkr). Församlingen gör regelbundet en översyn av sina riktlinjer för finansiella instrument.

Framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer (6:1 ÅRL, K3 p. 3.8)

Upplysningarna ska beskriva både sådant som är faktiskt känt om framtiden och de förväntningar som finns och som är baserade på konkreta, kända förhållanden som berör församlingen direkt eller indirekt.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som församlingen står inför ska beskrivas.

Ett exempel på information som, vid tiden för upprättandet av årsredovisningen, är känd är den huvudsakliga intäkten, kyrkoavgiften samt den ekonomiska utjämningen för kommande år. Dessa uppgifter ska därför lämnas under denna rubrik. Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer kan vara stora framtida kostnader enligt upprättade vård- och underhållsplaner eller minskande framtida intäkter på grund av en negativ utveckling av avgiftsunderlaget eller kraftig ökning/minskning av medlemsantalet.

Faktorer som har varit centrala vid bedömningen av församlingens förväntade utveckling ska alltid beskrivas.

Nedan följer ett exempel. Fyll i de prognostiserade intäkterna tre år framåt. Uppgifterna bör vid behov kommenteras av kyrkorådet och kompletteras med övrig information enligt ovan.

Exempel

(tkr)

Plan 2022

Plan 2021

Beslutad för 2020

Utfall 2019

Förändring mellan 2019 och 2020 (%)

Kyrkoavgift

xx

xx

xx

xx

xx

Ekonomisk ­utjämning

xx

xx

xx

xx

xx

xx

xx

xx

xx

xx

Exempel på väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
  • Under de närmaste tre åren kommer två av församlingens kyrkor att genomgå totalrenoveringar beräknade till xx tkr. På grund av kyrkornas ålder finns risk för att oförutsedda utgifter kan tillkomma.

  • Antalet personer som lämnat församlingen har under de senaste åren ökat och förväntas fortsätta så. Utträdena innebär att kyrkoavgiften årligen bedöms minska med xx tkr.

  • Församlingen har en stor andel äldre medlemmar och därtill låga födelsetal. Generationsväxlingen i församlingen gör att antalet medlemmar och kyrkoavgiften minskar över tiden.

  • Församlingen verkar i en utflyttningsbygd och befolkningen minskar årligen och därmed minskar kyrkoavgiftsintäkterna över tiden.

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken (K3 p. 3.12–13)

Församlingar som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig, ska lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Upplysningarna får begränsas till i detta hänseende viktiga tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter.

Utöver ovanstående ställs i K3 (p. 3.12–13) ytterligare krav på upplysningar om tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

En juridisk person som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska upplysa om:

  1. att sådan verksamhet bedrivs,

  2. vilken verksamhet som avses,

  3. tillstånd eller godkänd anmälan ännu inte finns och anledningen till det, och

  4. hur beroende företaget är av den tillstånds- respektive anmälningspliktiga verksamheten.

Förelägganden enligt miljöbalken som är väsentliga för företaget ska kommenteras.

En juridisk person som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysningar om:

  1. om påverkan på miljön i huvudsak sker genom utsläpp till luft, vatten eller mark eller genom avfall eller buller, och

  2. tillstånd som är väsentliga för företaget behöver förnyas eller revideras det kommande räkenskapsåret och anledningen till det.

Krematorieverksamheten är ett av de ytterst få exempel på sådana verksamheter inom Svenska kyrkan. De församlingar som inte har krematorieverksamhet eller annan starkt miljöpåverkande verksamhet ska ange detta (se exempel nedan).

Exempel: Församling med krematorium

Församlingen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser krematorieverksamhet. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar xx % (yy) av församlingens intäkter.

Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av rökgaser och stoft i luften. Under år 20XX kommer tillståndet att behöva förnyas eftersom rökgasrening installeras.

Exempel: Församling utan anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet

Församlingen bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.

Kollekter

Kollekter är viktiga för Svenska kyrkans verksamhet. Därför ska uppgift lämnas om upptagna kollekter fördelat enligt nedan.

Exempel

Kollekter (tkr)

2019

2018

2017

2016

2015

Förmedlade rikskollekter

xx

xx

xx

xx

xx

Förmedlade stiftskollekter

xx

xx

xx

xx

xx

Förmedlade församlingskollekter

xx

xx

xx

xx

xx

Församlingskollekter till egen ­verksamhet

xx

xx

xx

xx

xx

Summa kollekter

xx

xx

xx

xx

xx

Kollekter tas upp i samband med gudstjänst. En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/hela stiftet. Kollektändamål och dagar fastställs av kyrkostyrelsen respektive domkapitlet.

Församlingskollekter beslutas i församlingen. Församlingskollekt kan tas upp till förmån för en annan juridisk person. Sådana förmedlade kollekter tas inte upp i församlingens resultaträkning.

Förvaltade stiftelser (K3 p. 37.2)

Församlingen ska lämna uppgifter om förvaltade stiftelser. Uppgifterna ska avse antalet stiftelser och stiftelsernas totala egna kapital samt tillgångarnas marknadsvärde vid räkenskapsårets utgång för innevarande och föregående år. Under rubriken ska även kommenteras om stiftelser saknas.

Exempel

Församlingen förvaltar x (y) stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om xx tkr (yy tkr). Tillgångarnas marknadsvärde uppgår till x tkr (y tkr).

3.2 Resultaträkning

(Belopp i tkr)

Not

2019

2018

BAS-konto1

Verksamhetens intäkter

Kyrkoavgift

xx

xx

3110

Begravningsavgift

4

xx

xx

3120, 3129

Ekonomisk utjämning

5

xx

xx

3130

Utdelning från prästlönetillgångar

6

xx

xx

3140

Erhållna gåvor

7

xx

xx

3230–3249

Erhållna bidrag

8

xx

xx

3210–3219, 3250–3299

Nettoomsättning

9, 10

xx

xx

3400–3899

Övriga verksamhetsintäkter

xx

xx

3900–3999

Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete

xx

xx

49xx

Summa verksamhetens intäkter

xx

xx

Verksamhetens kostnader

Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

xx

xx

4000–4699

Övriga externa kostnader

10, 11

xx

xx

5000–6999

Personalkostnader

12

xx

xx

7000–7699

Av- och nedskrivning av materiella och imateriella ­anläggningstillgångar

13

xx

xx

7700–7899

Övriga verksamhetskostnader

xx

xx

7970–7979

Summa verksamhetens kostnader

xx

xx

Verksamhetens resultat

xx

xx

Resultat från finansiella investeringar

14

Resultat från andelar i koncernföretag, intresseföretag och övriga företag med ägarintresse i

xx

xx

80xx–81xx

Resultat från finansiella anläggnings­tillgångar

xx

xx

82xx

Övriga ränteintäkter och liknande ­resultatposter

xx

xx

83xx

Räntekostnader och liknande resultatposter

xx

xx

84xx

Resultat efter finansiella poster

xx

xx

Bokslutsdispositioner

15

xx

xx

881x

Skatt på näringsverksamhet

16

xx

xx

8910

ÅRETS RESULTAT

xx

xx

8999

Kontonummer avser Kyrk-BAS 2019.

3.3 Balansräkning

TILLGÅNGAR (tkr)

Not

2019-12-31

2018-12-31

BAS-konto2

Anläggningstillgångar

17

Immateriella anläggningstillgångar

 Licenser

xx

xx

1040

Materiella anläggningstillgångar

 Byggnader och mark

13, 18, 19

xx

xx

1100–1179, 1190–1199

 Inventarier, verktyg och ­installationer

13, 20

xx

xx

1200–1279, 1290–1299

 Pågående nyanläggning och ­förskott avseende materiella ­anläggningstillgångar

21

xx

xx

1180–1189, 1280–1289

xx

xx

Finansiella anläggningstillgångar

 Andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i

22

xx

xx

1310–1339

 Fordringar hos koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i

22

xx

xx

 Långfristiga värdepappers­innehav

23

xx

xx

1350–1369

 Långfristig fordran begravningsverksamhet

4

xx

xx

138x

 Övriga långfristiga fordringar

24

xx

xx

1370–1389

xx

xx

Summa anläggningstillgångar

xx

xx

Omsättningstillgångar

Varulager

25

xx

xx

1400–1499

Kortfristiga fordringar

 Kundfordringar

xx

xx

15xx

 Fordringar hos koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i

22

xx

xx

168x–169x

 Fordran på begravnings­verksamheten

4

xx

xx

1670

 Övriga fordringar

xx

xx

1600–1669, 1680–1699

 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

26

xx

xx

17xx

xx

xx

Kortfristiga placeringar

23

xx

xx

18xx

Kassa och bank

27

xx

xx

19xx

Summa omsättningstillgångar

xx

xx

Summa tillgångar

xx

xx

EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr)

Not

2019-12-31

2018-12-31

BAS-konto2

Eget kapital

Balanserat resultat

xx

xx

2067

Församlingskyrkas ­fastighetsfond

xx

xx

2064

Årets resultat

xx

xx

2069

Summa eget kapital

xx

xx

Obeskattade reserver

28

xx

xx

2100–2199

Avsättningar

29

xx

xx

22xx

Långfristiga skulder

30

Skulder till kreditinstitut

xx

xx

2300–2329, 2350–2359

Checkräkningskredit

31

xx

xx

2330–2349

Gravskötselskuld

32

xx

xx

2380

Skuld begravningsverksamhet

4

xx

xx

239x

Övriga skulder

xx

xx

239x

Summa långfristiga skulder

xx

xx

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut

xx

xx

2400–2419

Skuld begravnings­verksamhet

4

xx

xx

2880

Leverantörsskulder

xx

xx

244x

Gravskötselskuld

32

xx

xx

248x

Skulder till koncernföretag, intresseföretag och övriga företag med ägarintresse i

22

xx

xx

286x–287x

Skatteskulder

xx

xx

25xx

Övriga skulder

33

xx

xx

242x, 249x, 26xx–2869, 289x

Villkorade bidrag

34

xx

xx

2975

Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter

35

xx

xx

29xx

Summa kortfristiga skulder

xx

xx

Summa eget kapital och skulder

xx

xx

Kontonummer avser Kyrk-BAS 2019.

Kontonummer avser Kyrk-BAS 2019.

3.4 Eget kapital (K3 p. 6.2–3)

Församlingen ska lämna en specifikation som ska visa räkenskapsårets förändringar i varje post i Eget kapital, exempelvis:

  1. Räkenskapsårets resultat.

  2. Effekterna av ändrade redovisningsprinciper och av rättelse av fel enligt K3 kapitel 10.

  3. Förändringar i redovisade värden på tillgångar och skulder som redovisats direkt mot Eget kapital med varje slag av förändring separat specificerad.

  4. Omföringar mellan poster inom Eget kapital.

Exempel

Balanserat resultat

Församlingskyrkas fastighetsfond

Årets resultat

Summa Eget kapital

Eget kapital 2018-12-31

   x

 x

 x

   x

Omföring av föregående års ­resultat

  +x

−x

Rättelse av fel före räkenskapsårets början

+/−x

+/−x

Ianspråktagande av församlingskyrkas fastighetsfond

  +x

−x

   x

Årets resultat

 x

   x

Utgående balans 2018-12-31

   x

 x

 x

   x

Ingående balans 2019-01-01

   x

 x

 x

   x

Omföring av föregående års ­resultat

  +x

 x

−x

   x

Rättelse av fel före räkenskapsårets början

+/−x

+/−x

Ianspråktagande av församlingskyrkas fastighetsfond

  +x

−x

   x

Årets resultat

 x

   x

Eget kapital 2019-12-31

   x

 x

 x

   x

Församlingskyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt Eget kapital. Kapitalet ska användas till xxx kyrkas behov, t.ex. underhåll. Under året har xx tkr (yy tkr) ianspråktagits ur fonden för xxx (exempelvis drift och underhåll av kyrkan). Kostnaderna har belastat resultaträkningen.

Församlingskyrkas fastighetsfond är en stiftelselik förmögenhetsmassa med ändamål att tillgodose församlingskyrkas behov. Fastighetsfonden består i regel av medel från försäljning av församlingskyrkas fastighet. Församlingskyrkas fastighet är fast egendom eller tomträtt vars avkastning tidigare var avsedd för bestämd församlingskyrkas behov.

3.5 Kassaflödesanalys

Församlingar som är skyldiga att tillämpa K3 ska upprätta kassaflödesanalys. Kassaflödesanalysen utgör en branschanpassning av kassaflödesanalysen i K3, kapitel 7. Kommentarer till kassaflödesanalysen finns i bilaga 1.

Belopp i tkr

2019

2018

*

**

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat

xx

xx

+/−

1

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

2

 Av- och nedskrivningar

xx

xx

+ /−

2 a

 Ökning/minskning av avsättningar

xx

xx

+/−

2 b

 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

xx

xx

+/−

2 c

 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet

xx

xx

+/−

 Erhållen ränta

xx

xx

+/−

 Erhållen utdelning

xx

xx

+/−

 Erlagd ränta

xx

xx

+/−

xx

xx

= /−

Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

xx

xx

− /−

3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före ­förändringar av rörelsekapitalet

xx

xx

= /−

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och långfristig gravskötselskuld­

 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar

xx

xx

+/−

4

 Ökning/minskning av kortfristiga skulder

xx

xx

+/−

5

 Minskning/ökning av långfristig fordran till Begravningsverksamheten

xx

xx

+/−

6

 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld

xx

xx

+/−

7

 Ökning/minskning av långfristig skuld till begravningsverksamheten

xx

xx

+/−

8

Kassaflöde från den löpande verksamheten

xx

xx

= /−

Investeringsverksamheten

Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar

xx

xx

− /−

9

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

xx

xx

+ /−

10

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

xx

xx

− /−

11

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

xx

xx

+ /−

12

Kassaflöde från investeringsverksamheten

xx

xx

= /−

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån

xx

xx

+ /−

13

Amortering av lån

xx

xx

− /−

14

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

xx

xx

= /−

Årets kassaflöde

xx

xx

= /−

Likvida medel vid årets början

xx

xx

+ /−

15

Likvida medel vid årets slut…38

xx

xx

= /−

16

  * Hjälpkolumn vid upprättande av kassaflödesanalysen.

** Hänvisning till anvisningar i bilaga1.

3.6 Noter

Noter i årsredovisningen syftar till att skapa en tydlig och korrekt bild av det ekonomiska resultatet och ställningen. Upplysningar ska lämnas i not, med hänvisning vid de poster i resultat- och balansräkningarna som upplysningarna hänför sig till.

I vissa fall utgör noter en specifikation av en resultat- eller balanspost, och i andra fall ger de kompletterande information. Noterna ska innehålla jämförelsetal med föregående räkenskapsår. De noter som anges i denna branschanpassning är obligatoriska enligt god redovisningssed, K3 och KREDs Branschanpassning av årsredovisningen enligt K3. I det fall det som behandlas i en not saknas i församlingen ska noten utelämnas.

Enligt reglerna i K3, kapitel 8, ska noterna normalt presenteras i följande ordning:

  1. Redovisnings- och värderingsprinciper

  2. Uppskattningar och bedömningar

  3. Noter till poster i den ordning respektive post redovisas

  4. Övriga upplysningar

För att ge en överskådlig och rättvisande bild görs det i två fall avsteg från denna princip eftersom två noter är kopplade både till resultat- och till balansräkningen.

  • Begravningsverksamheten

  • Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Poster som stör jämförelsen mellan åren

Exceptionella intäkter och kostnader

Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i församlingen. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter och kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Upplysningar ska lämnas om enskilda intäkter och kostnader och får inte lämnas på aggregerad nivå.

Exempel på när upplysning kan behöva lämnas är vid:

  • stora nedskrivningar av anläggningstillgångar eller återföring av tidigare nedskrivningar,

  • avveckling av en verksamhet, eller

  • uppgörelse i en tvist.

Upplysningar om exceptionella poster ska lämnas i not till berörd rad i resultat- och balansräkningen.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper (5:4 ÅRL, K3 p. 1.4, 8.3)

K3 ska tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.4). Den finansiella rapporten får inte anges vara upprättad enligt K3 om inte det allmänna rådet tillämpas i sin helhet (K3 p. 1.6).

Som första not ska församlingens redovisningsprinciper redovisas. Uppgifterna ska beskriva de tillämpade principerna vid värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Nedan ges först ett exempel med de vanligast förekommande principerna och därefter följer exempel på principer som kan vara tillämpliga i vissa församlingar. Om församlingen har andra poster än de som ingår i exemplen ska även redovisningsprinciperna för dessa poster redovisas.

Exempel

Redovisnings- och värderingsprinciper

Kommentar

Församlingens årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1990:1144) och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska Kyrkan (KRED).

OBS!
Används från och med andra årsredovisningen enligt K3.

 Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.

Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Kyrkoavgift och begravningsavgift
Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. I enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten.

 Från och med 2017 har en enhetlig begravningsavgift införts i hela landet förutom i Stockholm och Tranås där Svenska kyrkan inte är huvudman för begravningsverksamheten. Den begravningsavgift som församlingen erhåller för året fastställs av Kammarkollegiet utifrån det preliminära kostnadsunderlag som församlingen redovisar. Den i resultaträkningen intäktsredovisade begravningsavgiften motsvarar det faktiska kostnadsunderlaget dvs. det belopp som erfordrats för att bedriva årets begravningsverksamhet. Se även Begravningsverksamhetens särredovisning, not 4.

Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidrag
Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

Leasing
All leasing, både när församlingen är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing dvs. leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Ersättning till anställda
Löpande ersättningar till anställda i form av löner, socialavgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.

 Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificeras som avgiftsbestämda redovisas en pensionskostnad det år pensionen tjänas in.

Inkomstskatt
Församlingens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

 I den mån församlingen bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas från beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig.

 Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50 % används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet.

 Församlingen är befriad från inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen.

Materiella anläggningstillgångar
I församlingen finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner i K3:

 Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde).

 För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld.

 De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då församlingens ändamål är religiös verksamhet.

 Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar.

 Inventarier med ett anskaffningsvärde under X% av prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad.

 Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

 Bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde.

 En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod.

 Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används.

 Mark, med undantag av begravningsplatsens mark har, obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Begravningsplatsens mark skrivs av på 50 år.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Kyrkogårdsmark

50 år

Markanläggning

X–Y år

Byggnader

X–Y år

Bilar

X–Y år

Datautrustning

X–Y år

Övriga inventarier, installationer och ­verktyg

X–Y år

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar
När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

 Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3, kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37, där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall.

Finansiella instrument
Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3, kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärdet.

 Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när församlingen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

 Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och församlingen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

 Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Långfristiga värdepappersinnehav
Se Redovisningsprinciper – att användas vid behov, välj tillämplig text.

Kundfordringar och övriga fordringar
Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Kortfristiga placeringar
Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

Låneskulder och leverantörsskulder
Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

Avsättningar
Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagande.

Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar församlingens in- och utbetalningar uppdelade på löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

 Som likvida medel klassificerar församlingen, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats.

Eventualförpliktelse
En eventualförpliktelse är
– en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtids händelser som inte ligger inom församlingens kontroll, inträffat eller uteblir eller
– en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning på sådana garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen.

Eventualtillgång
En eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte ligger inom församlingens kontroll, inträffar eller uteblir.

Redovisnings- och värderingsprinciper – att användas vid behov

Kommentar

Skattepliktig näringsverksamhet
Församlingen bedriver, förutom sin ideella verksamhet, näringsverksamhet som är skattepliktig.
 Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Används när församlingen, förutom sin ideella verksamhet, bedriver näringsverksamhet som är skattepliktig.

 Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

 Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.

 Aktuell skatt, liksom i förekommande fall förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital, då skatteeffekten redovisas där.

Materiella anläggningstillgångar
I samband med övergången till K3 delades vissa av församlingens materiella anläggningstillgångar upp i komponenter.
 Församlingen har använt den förenklingsmodell som Svenska Kyrkans redovisningskommitté KRED tagit fram, KRED 2014:3 Materiella anläggningstillgångar enligt K3, för kyrkobyggnader, uppförda före år 2000 och med ett redovisat värde per den 31 december 2013 som understiger 5 miljoner kronor.
 Förenklingsmodellen innebär kortfattat att ingående redovisat värde per 1 januari 2013 har fastställts som Övergångspost. (Årtal anpassas vid senare inträden.) Övergångsposten skrivs av med 4 % per år med en linjär avskrivning dvs. den är helt avskriven efter 25 år. Tillkommande komponenter på kyrkobyggnaden aktiveras och skrivs av utifrån bedömd nyttjandetid.

Tas med när förenklingsmodellen använts helt eller delvis på kyrkbyggnaderna. I de fall båda metoderna använts bör det anges på hur många som respektive metod använts.

OBS!
Förenklingsmodellen får bara användas i samband med övergången till K3.

Finansiella instrument
Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3, kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärdet.

Används vid värdering av varje post för sig – grundregel.

Långfristiga värdepappersinnehav – post för postvärdering
Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt till anskaffningsvärde, dock med avdrag för nedskrivning när värdet på balansdagen är lägre än redovisat värde.

 Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar.

 Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga.

 Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, t.ex. så kallade nollkupongsobligationer, beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av ledningens uppskattning av de framtida kassaflödena, diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta.

Långfristiga värdepappersinnehav – post för postvärdering
Innehaven i posten innehas på lång sikt och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas posten fortsatt i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärdet på balansdagen. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde.

Används vid värdering av varje post för sig –lägsta värdets princip.

 Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från finansiella anläggningstillgångar.

 Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga.

Långfristiga värdepappersinnehav – portföljvärdering
Församlingen har definierat en värdepappersportfölj. Portföljen ingår i posten Andra långfristiga värdepappersinnehav i balansräkningen. För de instrument som ingår i tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen.

Används vid portföljredovisning av värdepapper i kombination med redovisningsprincipen enligt grundregeln eller lägsta värdets princip ovan.

Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar
När det finns en indikation på att en finansiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i not i förekommande fall.

Används när nedskrivningar har gjorts.

Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Används i de fall lagerredovisning finns.

 Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-, först-ut-metoden (FIFU). För varulagret ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet.

Offentligt bidrag till omsättningstillgångar
Offentligt bidrag till omsättningstillgång har minskat tillgångens anskaffningsvärde.

Används när offentligt bidrag erhållits för förvärv av omsättningstillgång.

Omräkning av utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs, vilket är växelkursen på balansdagen.

Används när omräkning av utländsk valuta har gjorts.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar (K3 p. 8.4–5)

Upplysning ska lämnas om bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten.

Upplysning ska lämnas om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska upplysning lämnas om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen.

Not 3 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen (5:17 ÅRL)

Om församlingen har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och riskerna eller fördelarna med arrangemangen är betydande ska uppgift lämnas om

  • inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

  • den ekonomiska inverkan arrangemangen har på församlingen.

Arrangemang som församlingen ska upplysa om kan, i de fall risker eller fördelar är betydande, exempelvis avse avtal om risk- och vinstdelning vid samarbetsprojekt.

Exempel

Församlingen tecknade 2019 ett avtal med stiftet om samverkan i projekt Läger för unga i kyrkan. Lägret ska genomföras om tre år och finansieras av deltagaravgifter från de förväntade ca 1.000 deltagarna. Avtalet medför att i det fall kostnaderna blir större än intäkterna kommer underskottet att delas mellan församlingen och stiftet.

Not 4 Begravningsverksamhet (Begravningslagen, K3 p. 2.8)

Av begravningslagen framgår att begravningsavgiften endast får användas till den i lagen definierade begravningsverksamheten. Användningen redovisas i en särskild särredovisning. Denna uppställning beskrivs i publikationen KRED 2017:7 Modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader.

Begravningsverksamhetens över- eller underskott för året ska elimineras från församlingens resultaträkning. Elimineringsposten redovisas som en intäktsjustering av erhållen begravningsavgift. Effekten av detta blir att den i resultaträkningen redovisade begravningsavgiften är den summa som erfordrats för att bedriva årets begravningsverksamhet.

I begravningsverksamhetens särredovisning redovisas den för året erhållna Begravningsavgiften. Benämningen Begravningsavgift – erhållet för året används för att det inte ska uppstå ett missförstånd mellan det belopp som betalats ut av Skatteverket och det belopp som fastställts som begravningsavgift av Kammarkollegiet. Det belopp som betalas ut är påverkat av regleringen av fordran/skuld för tidigare års över-/underskott inom begravningsverksamheten.

Huvudprincipen är att begravningsverksamhetens intäkter ska täcka kostnaderna. Större avvikelser både mot denna princip och mot budget ska kommenteras under rubriken Resultat och ställning i förvaltningsberättelsen.

Not 4 Begravningsverksamhet är kopplad både till resultat- och balansräkningen. I noten ska kyrkorådet kommentera orsaker till väsentliga över-/underskott i det ekonomiska utfallet för begravningsverksamheten.

Sedan 2017 bruttoredovisas oreglerade över-/underskott. Utgående fordran/skuld delas upp på en lång- och en kortfristig del.

Exempel
Begravningsverksamheten

X församling är huvudman för begravningsverksamheten inom församlingens geografiska område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen.

Begravningsverksamhetens särredovisning

2019

2018

BAS-konto4

Verksamhetens intäkter

Begravningsavgift – erhållet under året

xx

xx

3120

Övriga intäkter

xx

xx

32xx–3999, 9210, 9310, 9710

Summa verksamhetens intäkter

xx

xx

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader

xx

xx

7000–7699, 9220

Övriga kostnader

xx

xx

5000–6990, 7970, 9120, 9320, 9720

Av- och nedskrivningar av materiella
anläggningstillgångar

xx

xx

7700–7899

Summa verksamhetens kostnader

xx

xx

Finansiella poster

Ränteintäkter

xx

xx

9812, 9813

Räntekostnader

xx

xx

9821, 9823

Begravningsverksamhetens överskott/underskott­

xx

xx

3129

Kontonummer avser Kyrk-BAS 2019.

Begravningsavgift redovisad i resultaträkningen

2019

2018

Begravningsavgift – erhållet under året

xx

xx

Avgående överskott/tillkommande underskott enligt resultatsammanställningen

xx

xx

Summa begravningsavgift redovisad i resultaträkningen­

xx

xx

Kommentarer till årets verksamhet

Väsentliga avvikelser i jämförelse mellan åren respektive mot budgeten kommenteras här.

Församlingen erhöll under 2019 X tkr utöver äskad begravningsavgift vilket påverkat årets resultat och beloppet kommer att regleras under 2021.

Huvudmannens fordran/skuld avseende begravningsverksamheten

2019

2018

Ingående fordran/skuld

+/– yy

+/– zz

Reglering av 2015 års kvarvarande överskott

+ yy

+ yy

Reglering av 2016 års över-/underskott

+/–zz

Reglering av 2017 års över-/underskott

+/–yy

Årets överskott/underskott

+/– yy

+/– zz

Utgående fordran/skuld

+/– yy

+/– zz

Varav långfristig fordran/skuld

+/– yy

+/– zz

Varav kortfristig fordran/skuld

+/– yy

+/– zz

Not 5 Ekonomisk utjämning (K3 p. 2.8, KO 44 kap.)

I noten ges en kort beskrivning av utjämningssystemet.

Exempel

Alla församlingar och pastorat omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.

Not 6 Utdelning från prästlönetillgångar (K3 p. 2.8, 10 § lag om införande av lagen om Svenska kyrkan)

I noten anges det antal andelar som församlingen har i prästlönetillgångarnas avkastning. Det är även lämpligt att ge en kort beskrivning av prästlönetillgångarna.

Exempel

Församlingen har x (y) andelar i avkastningen från de stiftsvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50 % av avkastningen går till församlingar och pastorat som har andelar i avkastningen och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta.

Not 7 Erhållna gåvor (K3 p. 37.29–30)

I K3 regleras vilka uppgifter avseende gåvor som ska redovisas i not. För ytterligare information om gåvor se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla tre olika upplysningar om under året erhållna gåvor

  1. En specifikation av karaktären och omfattningen av gåvor som redovisats i resultaträkningen.

Gåvor redovisade i resultaträkningen
Exempel

2019

2018

Församlingskollekter till egen verksamhet

xx

xx

Gåva till församlingens verksamhet

xx

xx

xx

xx

b)

Upplysningar ska lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräkningen och resultaträkningen.

Gåvor som inte redovisats i resultat- och balansräkningen

Exempel på gåvor som ska redovisas i denna del av noten är sådana som inte väntas ge ekonomiska fördelar och värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Ett exempel på detta är att församlingen får en tavla föreställande församlingens kyrka utförd av en okänd konstnär.

Exempel

Församlingen har under året erhållit en gåva i form av xxxx.

c)

Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete ska omfattningen av ideellt arbete framgå.

Gåvor i form av tjänster
Exempel

Församlingens verksamhet bygger till viss del på ideella arbetsinsatser. Totalt har ca xx (yy) personer varit engagerade i olika delar av verksamheten på ideell basis. Församlingen har under året fått en gåva från X företag i form av att de har xxxx. Enligt församlingens uppskattning omfattar gåvan ca xx timmars arbete under räkenskapsåret. Föregående år erhölls gåvor motsvarande xx timmars arbete.

Församlingen kan välja att lägga in ytterligare uppgifter t.ex. kring ideella arbetsinsatser: ”Tillsammans har de arbetat i församlingens verksamhet ca xx (yy) timmar under året.”

Not 8 Erhållna bidrag (K3 p. 37.29, 37.31, 24 kap.)

I K3 finns tre olika begrepp avseende bidrag

  • Bidrag

  • Offentligt bidrag

  • Vidareförmedlat bidrag

I K3 p. 37.10 anges att offentliga bidrag ska redovisas som bidrag enligt kap. 37. Åtskillnad behöver normalt inte göras mellan offentliga bidrag och övriga bidrag.

För ytterligare information om bidrag, se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Upplysningar ska lämnas om karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i resultaträkningen.

Vidareförmedlade bidrag avser inkomna bidrag till annan juridisk person och redovisas som skuld i balansräkningen.

Bidrag redovisade i resultaträkningen

Exempel

2019

2018

Kyrkoantikvarisk ersättning

xx

xx

Kyrkounderhållsbidrag

xx

xx

Övriga bidrag från stiftet

xx

xx

Driftbidrag till kyrkans förskola

xx

xx

Arbetsmarknadsbidrag

xx

xx

Bidrag till egen specificerad verksamhet

xx

xx

Övriga bidrag

xx

xx

Summa

xx

xx

Not 9 Nettoomsättning (5:47 ÅRL)

De intäkter som redovisas på raden Nettoomsättning motsvarar de intäkter som intäktsförs på baskonto 3400–3899 såsom exempelvis hyresintäkter, gravskötselintäkter, deltagaravgifter och skattepliktiga intäkter. De mest väsentliga posterna ska specificeras i not.

Exempel

2019

2018

Gravskötselintäkter

xx

xx

Hyresintäkter

xx

xx

Deltagaravgifter

xx

xx

Intäkter från näringsverksamhet

xx

xx

Övriga intäkter

xx

xx

Summa

xx

xx

Not 10 Operationella leasingavtal (K3 p. 20.14, 20.25)

Upplysningskravet avseende leasing har utökats i K3. Numera omfattas även lokal- och bostadshyror. Innebörden av detta ger två effekter för församlingar:

  1. Beloppen i noten ska även innehålla uppgifter som avser hyra av lokal eller bostad.

  2. Församlingen kommer även att vara leasegivare i de fall när exempelvis tjänstebostad hyrs ut till kyrkoherde eller komminister eller när lokal hyrs ut.

I K3 ska alla leasingavtal klassificeras som finansiell eller operationell leasing. I regelverket finns ett undantag för juridisk person (K3 p. 20.29) som innebär att all leasing får redovisas som operationell leasing.

Upplysningar ska lämnas om operationella leasingavtal redovisat dels som leasetagare, dels som leasegivare:

  1. Summan av framtida minimileaseavgifter per balansdagen avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal

    1. inom ett år,

    2. senare än ett år men inom fem år, och

    3. senare än fem år.

  2. Summan av räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter.

  3. En allmän beskrivning av ingångna väsentliga leasingavtal.

Den allmänna beskrivningen kan t.ex. innehålla uppgift om variabla avgifter, villkor som ger möjlighet att förvärva tillgången eller att förlänga avtalet, förekomsten av indexklausuler i avtalet, vidareuthyrning och eventuella restriktioner enligt avtalet. För församlingens del är det viktigt att poängtera de specifika förhållanden som gäller för tjänstebostäder med uppsägningstidens koppling till tjänstens uppsägningstid.

Det framgår inte i K3 om det är nominella värden eller nuvärden som ska anges utan det förefaller finnas ett fritt val. Det är av vikt att i noten ange om det är nominellt eller nuvärdesberäknat belopp. I de flesta fall är leasing inte någon väsentlig intäkt eller kostnad i församlingar varför det kan vara lämpligt att använda sig av nominella belopp.

Not avseende uppgifter som leasetagare

2019

2018

Framtida minimileaseavgifter som ska erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:

Förfaller till betalning inom ett år

xx

xx

Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år

xx

xx

Förfaller till betalning senare än fem år

xx

xx

Under perioden kostnadsförda leasingavgifter

xx

xx

Exempel på text för den allmänna beskrivningen

Den operationella leasingen utgörs i allt väsentligt av hyrda inventarier och lokaler. Avtalet om hyra av lokalerna för församlingshemmet löper på fem år med möjlighet till förlängning. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Variabla avgifter förekommer inte. Inventarier leasas på fem år med möjlighet till utköp. Bilar leasas på tre år med möjlighet till utköp.

Not avseende uppgifter som leasegivare

2019

2018

Framtida minimileaseavgifter som kommer att erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal:

Förfaller till betalning inom ett år

xx

xx

Förfaller till betalning senare än ett men inom fem 5 år

xx

xx

Förfaller till betalning senare än fem år

xx

xx

Under perioden erhållna leasingavgifter

xx

xx

Exempel på text för den allmänna beskrivningen

Församlingen har en fastighet som hyrs ut som tjänstebostad för kyrkoherden. Hyresförhållandet är reglerat enligt kyrkoordningen och kollektivavtal som innebär att när kyrkoherden lämnar sin tjänst ska bostaden frånträdas.

Observera att det är hyresavtalets uppsägningstid som avgör hur hyresavtalen sorteras i ovanstående noter.

Not 11 Arvode och kostnadsersättning till revisorer (5:48 ÅRL, K3 p. 8.19A)

I noten ska uppges den sammanlagda kostnaden för revisorerna och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Dessutom ska uppgift lämnas om hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

Revisionsuppdraget innefattar ersättning för granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, ersättning för övriga arbetsuppgifter som det ankommer på församlingens revisor att utföra samt ersättning för rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Notera att noten kopplas till raden Övriga externa kostnader.

Exempel

2019

2018

Auktoriserade revisorer

ABC revisionsbyrå AB

Revisionsuppdrag

xx

xx

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget

xx

xx

Skatterådgivning

xx

xx

Övriga tjänster

xx

xx

Övriga valda revisorer

Revisionsuppdrag

xx

xx

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget

xx

xx

Övriga tjänster

xx

xx

xx

xx

Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på församlingens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter.

Not 12 Personal (5:20, 5:37–41, 5:44 ÅRL, K3 p. 8.6 b, 8.7, 8.9–16, 37.33, BFNAR 2006:11)

Noten innehåller samtliga upplysningar som ska lämnas avseende personal.

  1. Medelantalet anställda beräknas utifrån regelverket i BFNAR 2006:11 Gränsvärden. Av dessa regler framgår bl.a. att sådana anställda som under året uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken inte ska räknas med.

    Gränsdragning mot uppdragstagare

    Uppdraget är begränsat till en viss eller vissa bestämda arbetsuppgifter och är av tillfällig natur. En anställd omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd, vilket en uppdragstagare inte gör.

    1. Könsfördelning i kyrkorådet

      I K3 finns två förtydliganden avseende könsfördelningen i kyrkorådet:

      • En verkställande direktör som även är styrelseledamot ska ingå både i gruppen styrelseledamöter och i gruppen övriga befattningshavare när uppgift om fördelning mellan kvinnor och män lämnas (K3 p. 8.9).

      • Vid tillämpningen av punkten ovan ska med verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses sådan anställd i en förening som har samma eller i huvudsak samma befogenheter som en verkställande direktör i ett aktiebolag (K3 p. 37.33).

      Innebörden av detta är att kyrkoherden ska räknas med i uppgiften både avseende styrelsen/kyrkorådet samt verkställande direktör och andra ledande befattningshavare/kyrkoherden. Kyrkoherden är att jämställa med verkställande direktör enligt kyrkoordningens regel (KO 2:9) att ”kyrkoherden leder all verksamhet”.

    2. Löner, arvoden och andra ersättningar fördelat mellan ledamöter i verkställande organ och anställda (5:39–40 ÅRL).

      Uppgiften om löner och andra ersättningar ska i K3 redovisas enligt reglerna i punkterna 8.10 och 8.13.

      Med löner och andra ersättningar (5:39 p. 1 ÅRL) avses:

      1. skattepliktiga ersättningar till samtliga anställda som har redovisats som kostnad under räkenskapsåret, och

      2. årets förändring av semesterlöneskuld och andra lönerelaterade reserveringar.

      Upplysningen avser de löner och ersättningar som kostnadsförts under räkenskapsåret. I begreppet ersättning ingår lön och arvode men också provision, bonus, semesterersättning och liknande. Även anställda med en lön understigande ½ basbelopp ska medräknas.

      Uppgifterna om löner och andra ersättningar ska enligt 5:40 ÅRL delas upp på:

      • ledamöter i kyrkoråd och verkställande direktör/motsvarande, samt

      • anställda som inte omfattas av punkt 1.

      Kyrkoherden ska i detta sammanhang räknas in i raden Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherde.

      Ersättning till övriga förtroendevalda såsom till exempel fullmäktige ska inte ingå.

    3. Enligt Kyrk-BAS 2016 ska arvoden till förtroendevalda bokföras i kontogrupp 7, Personalkostnader. Upplysning ska lämnas om att arvoden redovisas som personalkostnad.

    4. Uppgift ska lämnas om lön, arvode och andra ersättningar till ordföranden i den ekonomiska enhetens verkställande organ, dvs. kyrkorådets ordförande. Beloppet kan hämtas från kontrolluppgiften. Vid behov kan uppgiften kompletteras med beskrivning av uppdragets omfattning eller liknande.

    5. Pensionskostnader och andra sociala avgifter ska redovisas i noten uppdelat på två rader. Uppgifterna ska enligt K3 p. 8.11 innehålla följande uppgifter

      Med sociala kostnader (5:39 p. 2 ÅRL) avses

      1. årets kostnad för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980),

      2. allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

      3. årets sociala avgifter till följd av avtal,

      4. pensionskostnader, samt

      5. årets skatter på pensionskostnader och pensionsmedel.

      Punkt a–c och e redovisas som Andra sociala avgifter enligt lag och avtal och punkt d redovisas som Pensionskostnader. Observera att löneskatt ska ingå i specifikationen för Andra sociala avgifter enligt lag och avtal. Har församlingen valt att redovisa både pension och särskild löneskatt i samma post i balansräkningen får den särskilda löneskatten ingå i förändringen av avsättningar för pensionsförpliktelser.

      Under hösten har Kyrkans pensionskassa meddelat att man inte kommer att fakturera några kostnader för FÅP avseende 2019 tack vare en god värdeutveckling. Övriga pensioner faktureras som vanligt. Om förändringen gentemot föregående år väsentlig bör kommentar lämnas.

    6. I de fall församlingen har avtalat med personer i ledningsgruppen om avgångsvederlag som kompensation för förtida avgång från en befattning ska upplysning lämnas om detta.

    7. I församlingen kan finnas en eller flera medarbetare som församlingen erhåller olika typer av arbetsmarknadsbidrag för. Arbetsmarknadsbidrag redovisas som intäkt under Erhållna bidrag. I de fall det rör sig om väsentligt belopp är det lämpligt att ta in en uppgift om storleken på erhållna arbetsmarknadsbidrag i noten.

Exempel

Medelantalet anställda

2019

2018

Kvinnor

xx

xx

Män

xx

xx

Totalt medelantal anställda

xx

xx

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 23.250 kr (22.750 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11.

Könsfördelningen i kyrkorådet och bland ledande befattningshavare

2019
Antal på balansdagen

2018
Antal på balansdagen

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

Totalt Kyrkorådsledamöter

xx

xx

xx

xx

xx

xx

Ledande befattningshavare

xx

xx

xx

xx

xx

xx

Löner, arvoden och andra ersättningar

2019

2018

Ledamöter i kyrkoråd samt kyrkoherde

xx

xx

Anställda

xx

xx

xx

xx

Arvoden till förtroendevalda i kyrkofullmäktige, kyrkoråd, församlingsråd m.fl. organ redovisas i resultaträkningen på raden Personalkostnader.

Arbetsmarknadsbidrag

(uppgiften lämnas endast om det är väsentligt belopp)

2019

2018

Under året erhållet arbetsmarknadsbidrag

xx

xx

Ersättning till ordföranden i kyrkoråd

2019

2018

Till ordföranden i kyrkorådet har ersättning utgått med

xx

xx

Pensionskostnader och andra sociala avgifter

2019

2018

Pensionskostnader exkl. särskild löneskatt

xx

xx

Andra sociala avgifter enligt lag och avtal

xx

xx

xx

xx

Exempel på text

(uppgift ska alltid finnas med)

Alt 1. Församlingen har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning.

Alt 2. Församlingen har träffat avtal med kyrkoherden/kanslichefen om en uppsägningstid utan arbetsplikt på sex månader vid uppsägning från arbetsgivarens sida.

Not 13 Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar (K3 27 kap., p. 37.22–27)

När församlingen har gjort nedskrivningar på sina materiella anläggningstillgångar ska det i not beskrivas vilken metod som använts för beräkning av nedskrivningsbehovet då det finns tre olika regler att tillämpa beroende på vilken typ av materiell anläggningstillgång som skrivits ned.

Materiella anläggningstillgångar som används för att generera kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel.

I noten anges det om det rör sig om materiella tillgångar som används i näringsverksamheten eller för det ideella ändamålet samt regeln för hur nedskrivningen beräknats.

Exempel
  • Nedskrivningar har gjorts av materiella anläggningstillgångar var syfte är att generera kassaflöde (bedriva näringsverksamhet) i enlighet med reglerna i K3 kap. 27. Nedskrivning har gjorts för att återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet.

    Fastighet xx har skrivits ned med X kr.

  • Nedskrivningar har gjorts på materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet i enlighet med reglerna i K3, kap. 37. Nedskrivning har gjorts för att förlustvärdet är lägre än det redovisade värdet.

    Fastighet xx har skrivits ned med X kr.

  • Nedskrivningar har gjorts på materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet. Vid beräkning av förlustvärdet har K3s förenklingsregel, kap. 37 använts vilket innebär att det högsta värde som det går att försäkra anläggningstillgången för har använts som förlustvärde.

    Fastighet xx har skrivits ned med X kr.

Not 14 Resultat från finansiella investeringar (RedR 1 p. 4.8 [10] och [11])

I not ska väsentliga delposter specificeras. Summan av nedskrivningar och återföring av nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar ska alltid anges.

Exempel

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

2019

2018

Räntor

xx

xx

Utdelning

xx

xx

Realisationsresultat vid försäljning

xx

xx

Nedskrivning

xx

xx

Återföring av nedskrivning

xx

xx

xx

xx

Övriga ränteintäkter och liknande intäkter

2019

2018

Räntor

xx

xx

Utdelning

xx

xx

Realisationsresultat vid försäljning

xx

xx

Nedskrivning

xx

xx

Återföring av nedskrivning

xx

xx

xx

xx

Not 15 Bokslutsdispositioner (RedR 1 p. 4.8 [14])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten till skattemässiga bokslutsdispositioner ska specificera dessa i not.

Exempel

2019

2018

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan

xx

xx

Förändring av periodiseringsfond

xx

xx

xx

xx

Not 16 Skatt på näringsverksamhet (5:36 ÅRL, K3 p. 29.35, RedR 1 p. 4.8 [15])

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet ska lämna upplysningar om aktuell skatt och uppskjuten skatt avseende den skattepliktiga näringsverksamheten. Upplysning ska lämnas om väsentliga temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag inklusive belopp som påverkar den uppskjutna skatteskulden eller uppskjuten skattefordran.

För att kunna upprätta noten krävs det en resultatrapport för den skattepliktiga näringsverksamheten. Noten ska enbart avse den skattepliktiga näringsverksamheten.

Upplysningskravet avser endast skatt som redovisas i resultaträkningen.

Upplysning ska lämnas om hur stor del av skatten i resultaträkningen som är aktuell respektive uppskjuten.

Sambandet mellan redovisat resultat, för den skattepliktiga näringsverksamheten, före skatt och årets skattekostnad/-intäkt ska visas (K3 p. 29.36). Denna avstämning kan göras enligt ett av eller båda följande alternativ:

  1. En avstämning mellan redovisat resultat för den skattepliktiga näringsverksamheten före skatt, multiplicerat med gällande skattesatser och räkenskapsårets skattekostnad eller skatteintäkt.

  2. En avstämning mellan den gällande skattesatsen och den genomsnittliga effektiva skattesatsen.

För räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2019 sänks skattesatsen till 21,4 % och fr.o.m. 2021 blir skattesatsen 20,6%. Detta påverkar endast de enheter som redovisar en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld i bokslutet.

Exempel

2019

2018

Aktuell skatt

xx

xx

Uppskjuten skatt

xx

xx

Skatt på årets resultat

xx

xx

Redovisat resultat, i skattepliktig verksamhet, före skatt

xx

xx

Skatt beräknad enligt gällande skattesats (x %)

xx

xx

Ej avdragsgilla kostnader

xx

xx

Ej skattepliktiga intäkter

xx

xx

Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt

xx

xx

Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag

xx

xx

Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat i skattepliktig verksamhet (näringsverksamhet)

xx

xx

Effekt av ändrade skattesatser/skatteregler

xx

xx

Schablonränta på periodiseringsfond

xx

xx

Övrigt

xx

xx

Redovisad skattekostnad

xx

xx

I de fall församlingen har en deklarerad uppskjuten skattefordran som inte kommer att kunna utnyttjas under överskådlig tid och därför inte redovisats i balansräkningen ska följande text tas med i noten.

Exempel

Församlingen har enligt upprättad deklaration en uppskjuten skattefordran på xx tkr som inte tagits upp som en fordran i balansräkningen eftersom den sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas inom överskådlig tid.

Not 17 Anläggningstillgångar som inte får redovisas i balansräkningen (K3 p. 2:18, 37.28)

I de fall församlingen har tillgångar som enligt K3 p. 2.18 inte får redovisas i balansräkningen ska upplysningar lämnas om detta.

Följande krävs för att tillgångar ska få redovisas i balansräkningen

  1. de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt

  2. postens anskaffningsvärde eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. (K3 p. 2.18)

I församlingar finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla inventarier som skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som inte kan redovisas i balansräkningen då de inte uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar är inte direkt förknippade med ekonomiska fördelar i framtiden, de genererar inte några intäkter och det är svårt eller omöjligt att mäta deras värde på ett tillförlitligt sätt, det finns ingen marknad för denna typ av tillgångar.

Noten ska redovisa

  1. vad för slag av tillgångar som inte redovisats, och

  2. skälen till detta.

Exempel på text i noten

Församlingen innehar tillgångar som enligt 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) ska bevaras, förtecknas och vårdas enligt lagens regler. Tillgångarna finns upptagna i särskild förteckning. Det går inte att koppla tillgångarna till mätbara ekonomiska fördelar i framtiden och postens anskaffningsvärde eller värde kan inte mätas på ett tillförlitligt sätt.

Not 18 Byggnader och mark (4:3–5, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 24.2, 24.8, 25.6–7)

I not ska anges nedanstående uppgifter om byggnader och mark.

Exempel

2019

2018

Ingående anskaffningsvärde

+

xx

xx

Inköp

+

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

xx

xx

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

=

xx

xx

Ingående bidrag

xx

xx

Årets bidrag

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Utgående ackumulerade bidrag

=

xx

xx

Netto anskaffningsvärde

=

xx

xx

Ingående avskrivningar

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Årets avskrivningar

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Utgående ackumulerade avskrivningar

=

xx

xx

Ingående nedskrivningar

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Årets nedskrivningar

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

+

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

=

xx

xx

Utgående redovisat värde

=

xx

xx

I de fall församlingen erhållit bidrag och/eller offentliga bidrag för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet bidrag ska upplysningar om erhållet bidrag lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. Anskaffningsåret redovisas bruttoanskaffningen, dvs. anskaffningsvärdet före avdrag för bidrag och/eller offentliga bidrag. Bidraget och/eller det offentliga bidraget redovisas som en reduktion på egen rad i uppställningen.

Enligt KRED bör inte församlingen utnyttja möjligheten att låta ränteutgifter för lånat kapital, som är hänförligt till tillverkningsperioden, inräknas i anskaffningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.

Not 19 Förvaltningsfastigheter (K3 p. 16.2–4)

En förvaltningsfastighet är en fastighet som innehas av en ägare eller en leasetagare enligt ett leasingavtal i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring. En fastighet som delvis är förvaltningsfastighet (blandad användning) ska delas upp på förvaltningsfastighet respektive byggnad och mark.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska lämnas enligt följande:

  • Redovisat värde.

  • Verkligt värde.

  • Metoder och betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde.

  • I vilken utsträckning verkligt värde baserats på en värdering utförd av en oberoende värderingsman. Ska göras regelbundet.

  • Om det finns begränsningar i rätten att avyttra förvaltningsfastigheterna eller att disponera hyresinkomst eller försäljningslikvid.

  • Väsentliga åtaganden att köpa, uppföra, reparera, underhålla eller förbättra förvaltningsfastigheterna.

Upplysningar för förvaltningsfastigheter ska, förutom att de finns redovisade i noten Byggnader och mark, lämnas åtminstone på aggregerad nivå, vilket kan vara hela församlingen.

OBS! Fastighet som används/hyrs av anställda är aldrig en förvaltningsfastighet även om marknadshyra erläggs.

Exempel

2019

2018

Redovisat värde

xx

Verkligt värde

xx

Exempel på text

En av församlingens fastigheter är en bostadsfastighet och används för uthyrning. Inför 2015 års bokslut gjordes en extern värdering för att bedöma fastighetens verkliga värde. Det verkliga värdet utgörs av ett marknadsvärde baserat på priser på en aktiv marknad, justerade, om så krävs, för eventuella avvikelser avseende den aktuella tillgångens typ, läge eller skick. Extern värdering görs när förutsättningarna har förändrats på ett sätt som kan antas väsentligt påverka fastighetens verkliga värde, dock minst var tredje år.

De år då extern värdering inte skett har verkligt värde räknats upp med utgångspunkt i SCB-statistik för prisutvecklingen på orten, avseende fastighetstypen.

Not 20 Inventarier, verktyg och installationer (4:3, 5:8 ÅRL, K3 p. 17.23, 20.12, 24.2, 24.8, 25.6–7, 37.9)

I not ska anges nedanstående uppgifter om inventarier, verktyg och installationer.

Exempel

2019

2018

Ingående anskaffningsvärde

+

xx

xx

Inköp

+

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

xx

xx

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

=

xx

xx

Ingående bidrag

xx

xx

Årets bidrag

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Utgående ackumulerade bidrag

=

xx

xx

Netto anskaffningsvärde

=

xx

xx

Ingående avskrivningar

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Årets avskrivningar

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Utgående ackumulerade avskrivningar

=

xx

xx

Ingående nedskrivningar

xx

xx

Försäljningar och utrangeringar

+

xx

xx

Årets nedskrivningar

xx

xx

Återföringar av nedskrivningar

+

xx

xx

Omklassificeringar

+/−

xx

xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

=

xx

xx

Utgående redovisat värde

=

xx

xx

I de fall församlingen erhållit bidrag för investering i materiella anläggningstillgångar och minskat anskaffningsvärdet med erhållet bidrag ska upplysningar om erhållet bidrag lämnas så länge tillgången redovisas i balansräkningen. Anskaffningsåret redovisas bruttoanskaffningen, dvs. anskaffningsvärdet före avdrag för bidrag. Bidraget redovisas som en reduktion på egen rad i uppställningen.

Not 21 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar.

Exempel

2019

2018

Ingående balans

xx

xx

Utgifter under året

xx

xx

Under året erhållna bidrag

− xx

− xx

Under året färdigställda tillgångar

− xx

− xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Exempel

Pågående nyanläggning avser xx (t.ex. tillbyggnad av begravningskapell) och beräknas vara färdigställd under 20XX. Under året har xx färdigställts.

Not 22 Andelar i koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i samt fordringar på/skulder till koncern-, intresse- och övriga företag med ägarintresse i (5:8, 5:29 ÅRL, K3 p. 33.2)

Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag och företag med ägarintresse i medför utökade krav på information i resultaträkning, balansräkning och årsredovisning. Där församling är moderföretag i en koncern ska också, i normalfallet, en koncernredovisning upprättas.

Innehav av andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag eller andra företag med ägarintresse i är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana innehav. Hänvisning sker i stället till gällande regler i K3 och ÅRL.

Not 23 Värdepappersinnehav (5:8 ÅRL, KO 47:10)

Noten utgör en specifikation av långfristiga värdepappersinnehav och kortfristiga placeringar. Börsnoterade värdepapper ska redovisas som antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper. I de fall församlingen har värdepapper som utgör en blandning av både aktier och räntebärande värdepapper ska en huvudsaklighetsbedömning göras och därefter ska hela värdepappersinnehavet hänföras till antingen aktier och aktiefonder eller räntebärande värdepapper.

Värdepapper som är onoterade anges på egen rad (exempelvis aktier i Kyrkans Försäkring AB, bostadsrättsinnehav och/eller andelar i vindkraftspark).

Långfristiga värdepapper ska skrivas ned om värdet på balansdagen är lägre än redovisat värde. KRED rekommenderar att nedskrivning sker om värdenedgången är väsentlig även om nedgången inte kan antas vara bestående.

I det fall en sådan nedskrivning inte görs, och det redovisade värdet därmed är högre än det verkliga värdet, ska upplysningar lämnas om skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Återföring av tidigare nedskrivning ska ske om marknadsvärdet, på balansdagen, överstiger det redovisade värdet. Värdet får dock aldrig överstiga anskaffningsvärdet.

I det fall nedskrivning skett av en värdepappersportfölj bör nedskrivningen fördelas genom en proportionell allokering mellan de instrument som har ett lägre nettoförsäljningsvärde än anskaffningsvärde. Denna fördelning behöver inte presenteras om inte de enskilda innehaven specificerats i årsredovisningen. Specifikation över innehav är en frivillig uppgift.

Exempel

Värdepappersinnehav (tkr)

Bokfört ­värde

Marknadsvärde på bok­sluts­dagen

Långfristiga värdepappersinnehav

Noterade aktier

xx (yy)

xx (yy)

Noterade aktiefonder

xx (yy)

xx (yy)

Noterade räntebärande värdepapper

xx (yy)

xx (yy)

Noterade räntefonder

xx (yy)

xx (yy)

Onoterade långfristiga placeringar

xx (yy)

Övriga långfristiga placeringar

xx (yy)

xx (yy)

Kortfristiga placeringar

Noterade aktier

xx (yy)

xx (yy)

Noterade aktiefonder

xx (yy)

xx (yy)

Noterade räntebärande värdepapper

xx (yy)

xx (yy)

Noterade räntefonder

xx (yy)

xx (yy)

Onoterade kortfristiga placeringar

xx (yy)

Övriga kortfristiga placeringar

xx (yy)

xx (yy)

Summa värdepappersinnehav

xx (yy)

Ideella placeringar

Församlingen har en ideell placering med ett bokfört värde på x tkr (y tkr) i xx (exempelvis Oikocredit). Med detta förstås att församlingen avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Placeringen klassificeras som xx (ett långfristigt värdepappersinnehav/en kortfristig placering). Avkastningen på den ideella placeringen var x tkr för räkenskapsåret (y tkr).

Förändring av långfristiga värdepappersinnehav

2019

2018

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden

xx

xx

Investeringar under året

xx

xx

Omklassificering

xx

xx

Försäljningar/avyttringar

xx

xx

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

xx

xx

Ingående nedskrivningar

xx

xx

Försäljningar/avyttringar

xx

xx

Återföring nedskrivningar

xx

xx

Omklassificering

xx

xx

Årets nedskrivningar

xx

xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

Not 24 Långfristiga fordringar (5:8 ÅRL)

I not ska anges nedanstående uppgifter om långfristiga fordringar.

Exempel

2019

2018

Ingående anskaffningsvärden

xx

xx

Tillkommande fordringar

xx

xx

Amorteringar, avgående fordringar

xx

xx

Omklassificering

xx

xx

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

xx

xx

Ingående nedskrivningar

xx

xx

Amorteringar, avgående fordringar

xx

xx

Återföring nedskrivningar

xx

xx

Omklassificering

xx

xx

Årets nedskrivningar

xx

xx

Utgående ackumulerade nedskrivningar

xx

xx

Utgående redovisat värde

xx

xx

I de fall församlingen har fordringar på koncern- eller intresseföretag ska dessa redovisas på egen rad i balansräkningen med specifikation i not enligt ovan.

Not 25 Offentliga bidrag till omsättningstillgångar (K3 p. 37.32, 37.36)

I juridisk person får ett offentligt bidrag som avser förvärv av en omsättningstillgång minska tillgångens anskaffningsvärde.

Har tillgångar anskaffats med erhållna offentliga bidrag ska not lämnas med följande uppgifter:

  • Anskaffningsvärde (5:8 p. 1 ÅRL).

  • Uppgift om bidragets storlek under samtliga år som församlingen nyttjar tillgången.

Exempel

2019

2018

Ingående värde på lagret*

xx

xx

Årets bidrag

xx

xx

Inköp

xx

xx

Försäljningar

xx

xx

Nedskrivning för inkurans

xx

xx

Valutakursdifferenser

xx

xx

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde på lager

xx

xx

*Ingående ackumulerat anskaffningsvärde har reducerats med xx kr (yy kr) (ackumulerat) för offentliga bidrag på kvarvarande lager.

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (3:8 ÅRL, K3 p. 8.6)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Exempel

2019

2018

Förutbetalda hyror

xx

xx

Försäkringspremier

xx

xx

Upplupna ränteintäkter

xx

xx

Övriga poster

xx

xx

xx

xx

Not 27 Kassa och bank (2:3 ÅRL)

KRED rekommenderar att behållningen på kyrkkontot redovisas som bankmedel i årsredovisningen. I not ska anges att behållningen i juridisk mening utgör en fordran.

Exempel

Av behållningen på kassa och bank utgör x tkr (y tkr) behållning på det s.k. kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå. De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.

Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som utnyttjar krediten ska ange kreditens storlek i not till posten Checkräkningskredit (not 31). Gäller även kredit på kyrkkontot.

Exempel

Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).

Not 28 Obeskattade reserver

Församlingar som bedriver skattepliktig näringsverksamhet och utnyttjat möjligheten att skapa obeskattade reserver ska specificera dessa i not.

Exempel

2019

2018

Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan

xx

xx

Periodiseringsfond

xx

xx

xx

xx

Not 29 Avsättningar (3:9–10 ÅRL, K3 p. 21.16)

Församlingen ska specificera större avsättningar i not.

En väsentlig avsättning är ofta avsättning för förmånsbestämd ålderspension (inkl. särskild löneskatt).

Kyrkans pensionskassa kommer inte att debitera några avgifter för den förmånsbestämda pensionen för 2019 tack vare en god värdeutveckling. Undantagsvis kan avsättningar förekomma på grund av en pågående pensionsutredning.

I de fall församlingen även har avsättningar för skatter (uppskjuten skatt) ska Uppskjuten skatt och Övriga avsättningar framgå av egna rader i balansräkningen under Avsättningar. Rubriken på noten ska i detta fall vara Övriga avsättningar.

Avsättningar av detta slag är sällan förekommande för församlingar inom Svenska kyrkan. Av den anledningen behandlar denna branschanpassning inte upplysningskrav och redovisningsregler kring sådana avsättningar. Hänvisning sker i stället till gällande regler i K3 och årsredovisningslag.

Exempel

Förmånsbestämd ålderspension

2019

2018

Avsättning vid årets början

xx

xx

Nya avsättningar

xx

xx

Justeringar till följd av förändringar av nuvärden

xx

xx

Ianspråktaget belopp

xx

xx

Återfört outnyttjat belopp

xx

xx

Avsättning vid årets slut

xx

xx

Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 40,2 tkr (2019) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret. Även särskild löneskatt ingår i beloppet. Någon avsättning för 2019 görs inte eftersom Kyrkans pensionskassa inte tar ut någon avgift för 2019.

Not 30 Långfristig skuld (5:13 ÅRL)

För varje långfristig skuldpost ska anges den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen. I de fall gravskötselskulden är den enda långfristiga skulden kan uppgiften istället lämnas i not 32 Gravskötselskuld.

Exempel

Andel av långfristiga skulder som förfaller senare
än 5 år efter ­balansdagen

2019

2018

Skulder till kreditinstitut

xx

xx

Gravskötselskuld

xx

xx

Övriga skulder

xx

xx

xx

xx

I de fall säkerhet har ställts för skuldposter ska uppgift lämnas om säkerhetens omfattning, art och form.

Exempel

Ställda säkerheter för skuld till kreditinstitut

2019

2018

Fastighetsinteckningar

xx

xx

Fastighetsinteckningen avser församlingshemmet Liljan (Liljan 3:3).

Not 31 Checkräkningskredit

Församlingar som använder checkräkningskredit eller motsvarande (gäller även krediter på kyrkkontot) ska ange den beviljade kreditens storlek i denna not. Församlingar som har en beviljad men helt outnyttjad kredit ska ange kreditens storlek i not till posten Kassa och bank (not 27). Se även not 30 om säkerhet lämnas.

Exempel

Församlingen har en beviljad checkräkningskredit på x tkr (y tkr).

Not 32 Gravskötselskuld (begravningslagen, 2:3 ÅRL, K3 p. 2.8)

Gravskötselskuldens sammansättning ska anges i not uppdelad mellan begravningsverksamhetens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats före år 2000) och församlingens åtaganden (avtal där skötselåtagandet påbörjats från och med år 2000). Den del av gravskötselskulden som förfaller senare än fem år efter balansdagen ska anges särskilt.

Exempel

2019

2018

Långfristig gravskötselskuld

Begravningsverksamhetens åtaganden

xx

xx

Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)

xx

xx

xx

xx

Kortfristig gravskötselskuld

Begravningsverksamhetens åtaganden

xx

xx

Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)

xx

xx

xx

xx

Andel av gravskötselskulden som förfaller senare
än 5 år efter balansdagen

Begravningsverksamhetens åtaganden

xx

xx

Församlingens åtaganden (serviceverksamhet)

xx

xx

xx

xx

Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör kyrklig verksamhet (serviceverksamhet).

Not 33 Vidareförmedlade bidrag (K3 p. 37:31)

Här redovisas omfattningen på de kollekter, bidrag och offentliga bidrag som under året har mottagits med uppdraget att vidareförmedla dem och hur mycket som har förmedlats. Dessa bidrag bokförs enbart i balansräkningen under kortfristiga skulder i avvaktan på att de ska förmedlas.

Exempel

2019

2018

Ingående skuld

xx

xx

Under året mottagna bidrag

xx

xx

Under året förmedlade bidrag

−xx

−xx

Under året mottagna offentliga bidrag

xx

xx

Under året förmedlade offentliga bidrag

−xx

−xx

Utgående skuld

xx

xx

Not 34 Villkorade bidrag (K3 p. 37.29, 37.31)

I K3 finns två olika begrepp avseende bidrag till egen verksamhet:

  • Bidrag

  • Offentligt bidrag

För ytterligare information om bidrag se KRED 2017:3 Gåvor och bidrag enligt K3.

Noten ska innehålla olika upplysningar avseende bidrag och offentliga bidrag.

Upplysningar ska lämnas om

  1. karaktären på och omfattningen av erhållna bidrag som har redovisats i balansräkningen,

  2. villkor som inte uppfyllts avseende offentliga bidrag som har redovisats som skuld, samt

  3. ansvarsförbindelser och eventualtillgångar som är förknippade med erhållna bidrag som inte har redovisats som intäkt.

Bidrag och offentliga bidrag redovisade i balansräkningen – villkorade bidrag

I balansposten Villkorade bidrag redovisas värdet av ännu ej använda bidrag och offentliga bidrag. I not till dessa poster lämnas upplysningar enligt tabellen nedan. Enskilda ändamål ska specificeras om de uppgår till väsentliga belopp.

Exempel

2019

2018

Ingående balans

xx

xx

Erhållet under året

xx

xx

Ianspråktaget under året

xx

xx

Summa utgående balans

xx

xx

Exempel

Specifikation av utgående balans

2019

2018

Bidrag till anläggningstillgångar

xx

xx

Offentliga bidrag till anläggningstillgångar

xx

xx

Offentliga bidrag till omsättningstillgångar

xx

xx

Skuldförda bidrag till verksamheten

xx

xx

Skuldförda offentliga bidrag till verksamheten

xx

xx

Summa

xx

xx

Exempel på text i noten

Följande villkor har ännu inte uppfyllts avseende skuldförda offentliga bidrag: XXX.

Avseende bidrag som inte intäktsförts finns följande ansvarsförbindelser och eventualtillgångar knutna: XXX.

Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (3:8 ÅRL)

Specifikation ska lämnas för större poster som ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Exempel

2019

2018

Upplupna semesterlöner

xx

xx

Upplupna sociala avgifter

xx

xx

Upplupna pensionskostnader

xx

xx

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

xx

xx

xx

xx

Not 36 Likvida medel (K3 p. 7.18–19)

Upplysning ska lämnas om sammansättningen av likvida medel. Upplysning ska också lämnas om likvida medel som är av betydande omfattning och inte är tillgängliga för användningen för organisationens räkning samt skälen för detta.

Exempel

Specifikation av likvida medel vid årets slut

2019

2018

Kassa

xx

xx

Bank

xx

xx

Kortfristiga placeringar

xx

xx

xx

xx

Not 37 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång (5:22 ÅRL, K3 p. 32.4)

Det är viktigt att årsredovisningen är så aktuell som möjligt när den fastställs. Därför finns krav på att även väsentliga händelser som inträffar efter räkenskapsårets utgång ska beskrivas.

Not 38 Eventualförpliktelser (5:15 ÅRL, K3 p. 21.17, 21.20)

Om församlingen har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelse) ska det lämnas en upplysning av summan av dessa.

För varje slag av förpliktelse ska upplysning lämnas om förpliktelsens finansiella effekt, bedömning av osäkerheten beträffande belopp eller tidpunkt samt möjligheten att eventuell gottgörelse erhålls.

I de fall församlingen har fattat beslut om att lämna bidrag men det är villkorat till att det ska lämnas från kommande års avkastning, t.ex. att det i verksamhetsplan och budget framgår till vilka organisationer och med vilka belopp som bidrag ska betalas ut nästa räkenskapsår, ska bidraget redovisas i årsredovisningen som en eventualförpliktelse.

I de fall det budgeterats ett belopp för hjälp till behövande men det inte framgår vem som ska få bidraget eller hur mycket, omfattas inte det budgeterade beloppet av upplysningskravet.

Exempel

2019

2018

Borgensåtagande

xx

xx

Tvist

xx

xx

I budgeten beslutade bidrag till utomstående

xx

xx

Summa

xx

xx

Not 39 Eventualtillgångar (K3 p. 21.15, 21.18–20)

En eventualtillgång definieras som en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.

Upplysning ska lämnas om karaktären på eventualtillgångar om ett inflöde av resurser är sannolikt. Den finansiella effekten av eventualtillgångar ska anges om detta kan göras utan oskälig kostnad.

Exempel

Församlingen har erhållit ett legat i ett testamente där församlingen står som ensam arvinge. Testamentet har inte godkänts av släktingar till den avlidne och ärendet ligger hos domstol. Församlingens aktuella bedömning är att arvet kommer att uppgå till mellan x och y tkr.

Not 40 Transaktioner med närstående (5:23–24 ÅRL, K3 p. 33.1)

Transaktioner med närstående på andra än marknadsmässiga villkor ska normalt inte förekomma. Om detta ändå förekommer ska nedanstående upplysningar lämnas.

Upplysningarna ska omfatta:

  • uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som de omfattar,

  • uppgift om vilket slags närståendeförhållande som föreligger, och

  • andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

ÅRL (5:12 a–b ÅRL) anger vilka fysiska och juridiska personer som betraktas som närstående och därmed omfattas av upplysningskraven.

De närstående som oftast kan förekomma för församlingar, med undantag för punkterna 1–5 koncern- och intresseföretag, är

6.

en fysisk person som utövar ett betydande inflytande över företaget,

7.

en styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag eller i ett motsvarande utländskt rättssubjekt,

8.

den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 6 eller 7,

9.

annan person som ingår i samma familj som en person som avses i 6 eller 7 och som kan förväntas påverka den senare personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller som kan förväntas påverkas av en person som avses i 6 eller 7 i sina egna kontakter med företaget,

10.

en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 6 eller 7 eller dennes make eller sambo,

11.

en juridisk person över vilken en person som avses i 6, 7, 8, 9 eller 10 har ett betydande inflytande, eller

12.

en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att förvalta tillgångar som företaget har avsatt för ersättningar till personer som avslutat sin anställning i företaget eller i en sådan juridisk person som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 11.

Lån, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för ledande befattningshavare

Upplysningar ska lämnas om lån, ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för styrelseledamöter, VD och motsvarande befattningshavare.

Exempel
Transaktioner med närstående

Under året har församlingen sålt prästgården till kyrkoherden för x tkr. Köpeskillingen utgör 90 % av ett bedömt marknadsvärde för fastigheten. Konsekvenser av underprisöverlåtelsen har beaktats.

Undertecknande (2:7 ÅRL, K3 p. 3.4)

Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kyrkorådet. Har en avvikande mening om årsredovisningen antecknats i kyrkorådets protokoll, ska yttrandet fogas till redovisningen. Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Exempel

Ort 2020-XX-XX

Svanhild Pettersson,
kyrkorådets ordförande

Bertil Bertilsson

Ceasar Ceasarsson

David Davidsson

Elsa Elsasdotter

Fredrika Fredriksson

Berit Blid,
kyrkoherde

Revisorspåteckning (27 § 2 st revisionslagen)

Revisorn ska på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisionsberättelsen.

Exempel

Vår revisionsberättelse har lämnats 2020-XX-XX

Arvid Arvidsson

Bodil Bengtsson

Agneta Ask,
auktoriserad revisor

Bilaga 1 Anvisningar till kassaflödesanalysen

Den löpande verksamheten

1 Rörelseresultat

Utgångspunkten för kassaflödesanalysen är resultaträkningens Resultat före finansiella poster. Med denna utgångspunkt kommer justeringar göras för att identifiera kassaflödet från den löpande verksamheten.

2 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Kassaflödesanalysen mäter likviditetsflöden och därför måste alla poster som inte innebär in- eller utbetalning rensas bort från årets resultat. Exempel på poster som ska justeras är:

  1. Av- och nedskrivningar

    Av- och nedskrivningar ska återföras (läggas till) eftersom de inte innebär någon utbetalning, trots att de påverkat resultatet.

  2. Ökning/minskning av avsättningar (balansräkningen)

    En ökning av avsättningarna (t.ex. avsättningar för pensioner) ska återföras (läggas till) eftersom detta är en kostnad i resultatet, men inte innebär någon utbetalning. En minskning av avsättningarna innebär att kassaflödet blir mindre.

  3. Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar

    Resultat vid försäljning av materiella och finansiella anläggningstillgångar ska justeras. Hela försäljningsbeloppet (överenskommen betalning) ska följaktligen redovisas under rubriken Investeringsverksamhet, posterna Försäljning av materiella anläggningstillgångar eller Försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

En förlust innebär att kassaflödet ska ökas i den löpande verksamheten, genom en uppjustering. Detta beror på att förlusten dragit ner resultatet, men ökat kassaflödet i Investeringsverksamheten. Motsatsvis innebär en vinst en nedjustering av kassaflödet i den löpande verksamheten.

Justeringspost

+/−

Av- och nedskrivningar

+

Ökning av avsättningarna

+

Minskning av avsättningarna

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar

Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar

+

3 Betald inkomstskatt avseende näringsverksamhet

Här dras under året utbetald inkomstskatt avseende näringsverksamhet av från kassaflödet.

4 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar

Här redovisas förändringen av kortfristiga fordringar inklusive förändringen av varulager. Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En minskning av kortfristiga fordringar innebär att man frigjort likvida medel. En ökning av kortfristiga fordringar innebär att församlingen bundit likvida medel.

5 Ökning/minskning av kortfristiga skulder

Här redovisas förändringen av kortfristiga skulder inklusive förändring av kortfristig gravskötselskuld, skuld till begravningsverksamheten och villkorade bidrag.

Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av kortfristiga skulder innebär en ökad likviditet. En minskning av kortfristiga skulder innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

6 Minskning/ökning av långfristig fordran till begravningsverksamheten

Här redovisas förändringen av långfristig skuld till begravningsverksamheten. Posten kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En minskning av långfristiga fordringar innebär att man frigjort likvida medel. En ökning av långfristiga fordringar innebär att församlingen bundit likvida medel.

7 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld

Här redovisas förändringen av den långfristiga gravskötselskulden.

Raden kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av gravskötselskulden innebär ökad likviditet medan en minskning av gravskötselskulden innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

8 Ökning/minskning av långfristig skuld till begravningsverksamheten

Här redovisas förändringen av den långfristiga skulden till begravningsverksamheten.

Raden kan antingen ge ett belopp som ska läggas till eller dras ifrån. En ökning av skulden innebär ökad likviditet medan en minskning av skulden innebär att mer likvida medel tagits i anspråk.

Investeringsverksamhet

9 Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar med avdrag för eventuella bidrag och offentliga bidrag till anläggningstillgångar.

10 Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av materiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte påverkar kassaflödet i den löpande verksamheten.

11 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas kassaflödet från förvärv av finansiella anläggningstillgångar.

12 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Här redovisas den totala försäljningssumman från försäljning av finansiella anläggningstillgångar. I posten Justering för poster som inte ingår i kassaflödet har realisationsresultatet från försäljning av anläggningstillgångar eliminerats, eftersom detta inte har påverkat kassaflödet i den löpande verksamheten.

Finansieringsverksamhet

13 Upptagna lån

Här redovisas de lån som tagits under räkenskapsåret.

14 Amortering av lån

Här redovisas årets amorteringar på lån.

15 Likvida medel vid årets början

Likvida medel vid årets början avser årets ingående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

16 Likvida medel vid årets slut

Likvida medel vid årets slut avser årets utgående balans för kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

Observera att specifikation av likvida medel nu redovisas i not till kassaflödesanalysen.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...