2019-10-21

Nya ränteavdragsreglerna får orimliga konsekvenser

I en artikel i tidningen SkatteNytt redogör Anders Lilja, skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion, och Lynda Ondrasek Olofsson, skattejurist vid Svenskt Näringsliv, för konsekvenserna av den generella ränteavdragsbegränsningsregel som infördes som en del i de nya skattereglerna för företagssektorn den 1 januari 2019.

I en artikel i tidningen SkatteNytt redogör Anders Lilja, skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion, och Lynda Ondrasek Olofsson, skattejurist vid Svenskt Näringsliv, för konsekvenserna av den generella ränteavdragsbegränsningsregel som infördes som en del i de nya skattereglerna för företagssektorn den 1 januari 2019.

Den nya ränteavdragsbegränsningsregeln innebär i korthet att ränteutgifter som överstiger ränteinkomster (negativt räntenetto) endast får dras av med ett belopp som motsvarar 30 procent av ett avdragsunderlag. Detta underlag motsvarar i princip det skattemässiga resultatmåttet EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization). Samtidigt som ränteavdragsbegränsningsregeln infördes ändrades den s.k. koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § inkomstskattelagen, med innebörden att beräkningen av beskattningsårets överskott ska göras före avdrag för negativt räntenetto och avdrag för kvarstående negativt räntenetto.

Den generella ränteavdragsbegränsningsregeln i kombination med den ändrade koncernbidragsspärren får enligt artikelförfattarna orimliga konsekvenser, då den kan medföra att företag tvingas betala skatt trots att de har skattemässiga underskott. Man har därför gjort en hemställan hos Finansdepartementet om att ändra utformningen av koncernbidragsspärren.

Läs artikeln i dess helhet här