Den nya lagen syftar till att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig.
I förslaget görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. De kreditinstitut som träffas av den nya riskskatten är de som vid beskattningsårets ingång har skulder hänförliga till den verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige, förutsatt att skulderna överstiger ett särskilt gränsvärde. Vid beräkningen av om ett kreditinstituts skulder överstiger gränsvärdet ska inte avsättningar eller obeskattade reserver beaktas. För koncerner ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet är initialt satt till 150 miljarder kr för beskattningsår som påbörjas under 2022 och ska därefter årligen indexeras.
Enligt förslagets konsekvensanalys bedöms 21 kreditinstitut bli skattskyldiga för riskskatten, mot bakgrund av uppgifter från årsredovisningar för 2019 och bokslutskommunikéer för 2020. Kreditinstituten tillhör 9 koncerner.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.
