Det är Revisorsinspektionen som, tillsammans med Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, har tagit fram en vägledning för revisorer.
Syftet med vägledningen är att hjälpa revisorn i det dagliga arbetet och öka revisorns kunskap om ovanliga beteenden hos kunder. En revisor är skyldig att rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter till Finanspolisen och för att underlätta arbetet innehåller vägledningen gott om exempel på olika varningssignaler och beteenden som revisorn bör reagera på. Listorna är inte uttömmande eller ett bevis på att oegentligenheter bedrivs, men ger revisorn anledning att vara vaksam och kontrollera det som verkar misstänkt.
Som exempel på varningssignaler från kundkännedomsåtgärder nämns t.ex. svårigheter att verifiera kundens identitet eller kontaktuppgifter, användning av svårverifierbara utländska identitetshandlingar och misstänkta bulvanförhållanden.
Exemplen på varningssignaler under löpande uppdrag är mer uttömmande och uppdelade i olika kategorier. Som exempel på avvikande eller ovanliga transaktioner nämns t.ex.:
- Ovanliga eller icke-affärsmässiga transaktionsmönster som avviker från kundens normala beteende.
- Transaktioner med plötslig ökning av frekvens eller värde utan rimlig förklaring.
- Transaktioner som saknar tydligt syfte eller affärsmässighet.
- Misstänkta transaktioner som underlättar anonymitet, t.ex. flytt av pengar eller egendom utomlands eller med mellanhänder.
Även faktorer som kan väcka misstanke kring hur företaget drivs räknas upp. Exempel på sådana faktorer är:
- Ovanligt komplex företagsstruktur med t.ex. dotterbolag i andra länder med hög banksekretess.
- Omotiverade emissioner, aktieägartillskott eller kontanta bidrag.
- Flera olika revisorer eller rådgivare som ofta byts ut.
- Svårförklarliga betalningar eller arvoden till konsulter eller närstående.
- Inköp och andra transaktioner som inte anses vara affärsmässigt motiverade.
Det kan även vara så att kundens underlag och dokumentation är bristfällig eller inte stämmer överens med övrig information och gör det svårt för revisorn att kontrollera pålitligheten av vad som faktiskt skett. Utöver det ges även exempel på saker att se upp med som är kopplade till kundens privata ekonomi.
