Artikeln är skriven av Alexander Paulsson, Henrik Rahm, Niklas Sandell och Peter Svensson och bygger på deras nyligen publicerade bok Bolagsstämman – ritualer, kultur, normer och språk. I artikeln lyfts ekonomi som en viktig kulturell beståndsdel som bidrar till att forma människors värderingar, tankar, drömmar och attityder.

Bolagsstämmor skapar en sorts trygghet och stabilitet i en allt mer globaliserad finansiell värld som ibland kan framstå som abstrakt och svår att förstå sig på. Stämman fyller på så sätt samma funktion som andra ritualer i vår vardag: exempelvis dop, bröllop och begravningar, som även dessa bidrar till trygghet och stabilitet i en värld som ibland tycks snurra alltför fort. En bolagsstämma är också en iscensättning av idéer, föreställningar och normer – ett sorts spektakel. De stora besluten har fattats redan tidigare, kanske inte formellt men i varje fall i praktisk mening. På bolagsstämman dramatiseras ideologier, värdesystem och föreställningar om världen, som genom spektaklet synliggörs för alla dem som är på plats där och då. Stämman bidrar även till att skapa bilder av medbestämmande, inflytande, individens betydelse, samhörighet och maktfördelning. Bolagsstämman är också ett exempel på känslors roll i ekonomin, där allvaret i situationen befästs genom allt ifrån aktieägarnas incheckningslista till klädkod till podiet med stämmans huvudrollsinnehavare. Nostalgi spelar också en stor roll i sammanhanget: genom denna årligt återkommande ritual ges aktieägarna en möjlighet att återuppleva eller återuppliva minnen, berättelser och värden från förr – minnen, berättelser och värden som kanske aldrig kommer tillbaka.