Som ytterligare ett led i att bekämpa de kriminella nätverken har regeringen presenterat ett lagförslag som inför en tillståndsplikt för valutaväxlare och betaltjänstleverantörer – verksamheter som ofta används för penningtvätt. Tidigare har dessa verksamheter endast omfattats av registreringsplikt.
Samtidigt som användningen av kontanter i samhället har minskat drastiskt de senaste åren fortsätter kontanthanteringen att spela en stor roll i den kriminella världen: kontanta betalningar är helt enkelt svårare att spåra och medför mindre risk för upptäckt. Det är vanligt att stora summor förs utomlands för återinvesteringar i kriminell verksamhet eller för att tvättas genom investeringar. Detta sker oftast genom penningöverföringar eller penningkurirer efter att svenska kronor växlas till utländsk valuta, framför allt euro och amerikanska dollar.
Med anledning av att valutaväxling och betaltjänster/penningöverföring är betydelsefulla komponenter i den kriminella ekonomin föreslås nu att dylika verksamheter fortsättningsvis ska omfattas av tillståndsplikt, för att på så sätt höja tröskeln för att få bedriva viss finansiell verksamhet. Vidare ska valutaväxling bara få bedrivas av kreditinstitut, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och filialer till motsvarande utländska företag. I och med tillståndsplikten ställs dessa aktörer också under Finansinspektionens tillsyn, vilket försvårar för kriminella att missbruka dessa verksamheter. Från förslaget undantas fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster. Regeringen menar att tillståndsplikten, tillsammans med ett kommande förslag om att kriminalisera bedrivande av finansiell verksamhet utan tillstånd, i praktiken innebär ett förbud mot dagens informella s.k. hawala-system.
Enligt regeringens konsekvensanalys innebär förslaget att omkring 55 valutaväxlare och 40 registrerade betaltjänstleverantörer behöver ansöka om tillstånd som t.ex. betalningsinstitut eller, gällande betaltjänster, registreras som ombud för svenska eller utländska betalningsinstitut. Om en fysisk eller juridisk person fortsätter att bedriva sin verksamhet utan att ansöka om tillstånd har Finansinspektionen möjlighet att ingripa genom föreläggande om rättelse eller sanktionsavgift.
Lagändringarna, däribland en ny lag om valutaväxling, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
