I en fördjupningsartikel från tidningen Balans går advokat Björn Forssén igenom ett delbetänkande från utredningen Åtgärder att förhindra mervärdesskattebedrägerier.
Delbetänkandet Skyddet för EU:s finansiella intressen – Ändringar och kompletteringar i svensk rätt (SOU 2023:49) föranleds av att EU-kommissionen ansett att Sverige underlåtit att korrekt införliva ett par artiklar i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen (det så kallade SEFI-direktivet). Det gäller specifikt artiklarna 3.2 d i och 3.2 d iii avseende:
- kriminalisering av oriktiga muntliga uppgifter, och
- kriminalisering av korrekta uppgifter som lämnats i visst syfte.
Utredningen lämnar i delbetänkandet förslag till författningsändringar i skattebrottslagen (SBL), som öppnar för att även muntliga uppgifter ska kunna leda till straffansvar samt att presentation av korrekta uppgifter i syfte att bedrägligt dölja en utebliven betalning eller otillbörligen skapad rätt till återbetalning av moms uttryckligen ska omfattas av lagstiftningen.
Utifrån ett antal egenskrivna artiklar angående bland annat fenomenet med momsbedrägerier genom karusellhandel går artikelförfattaren igenom i första hand förslaget om att upphäva undantaget från muntliga uppgifter som ett rekvisit för skattebrott enligt 2 § SBL. Författaren anser bland annat att förslaget inte motverkar momskaruseller och istället leder till en ökad rättsosäkerhet för den enskilde, genom att åtskillnaden mellan beskattningsförfarandet och skatteprocessen bryts om även muntliga uppgifter ska kunna anses omfattade av straffrättsliga åtgärder i form av skattebrott. Artikeln avslutas med alternativa förslag för den fortsatta beredningen.
