I december träder MiCA och TFR i kraft, två EU-förordningar som skärper kraven på kryptohandeln, vilken ofta används för penningtvätt och annan ljusskygg verksamhet. Förordningarna kompletteras med svensk lagstiftning.
EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (MiCA) omfattar emittenter av kryptotillgångar utan säkerhet och så kallade stablecoins (tillgångsanslutna tokens respektive e-pengatokens) samt handelsplattformar och plånböcker där kryptotillgångar innehas. Förordningen uppställer vissa krav på dessa aktörer, bland annat måste emittenten av en kryptotillgång vara en juridisk person och publicera en så kallad vitbok som beskriver kryptotillgångens egenskaper och risker. Särskilda krav gäller för stablecoins, emittenter av dessa tokens behöver ansöka om tillstånd i hemlandet för att få ge ut dem. Syftet med förordningen är bland annat att stärka konsumentskyddet, att värna om den finansiella stabiliteten och att skapa en enhetlig reglering av kryptohandeln i unionen.
TFR-förordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel. Syftet är att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. Förordningen inbegriper även överföringar av kryptotillgångar.
En ny proposition från regeringen kompletterar ovannämnda förordningar med en lag som ger Finansinspektionen tillsyns- och utredningsbefogenheter för att tillse att EU-reglerna efterlevs. Vidare innehåller lagen bestämmelser om ingripanden och sanktioner mot företag som omfattas av MiCA-förordningen: företag som åsidosatt sina skyldigheter kan i värsta fall drabbas av en betydande sanktionsavgift.
Reglerna avseende tillståndsplikt för utgivare av tillgångsanknutna tokens och e-pengatokens i MiCA-förordningen trädde i kraft i somras, men merparten av förordningen träder i kraft den 30 december. Samma datum gäller även för den nya TFR-förordningen och den kompletterande svenska lagstiftningen.
