Regeringen har i dagarna överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som ökar möjligheterna att motverka att betalningssystemet missbrukas av kriminella nätverk.
En grundläggande förutsättning i kampen mot de kriminella nätverken är att kartlägga misstänkta betalningstransaktioner, för att på så sätt kunna spåra eventuell penningtvätt och finansiering av terrorism. Det aktuella lagförslaget innebär att clearingbolag, dvs. de företag som förmedlar betalningar mellan banker, blir skyldiga att övervaka transaktioner, lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker och rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till polisen.
Förslaget innehåller också nya bestämmelser som innebär att Finansinspektionens roll vid prövningar av utländska betaltjänstleverantörers verksamhet via ombud i Sverige klargörs. Detta innebär bl.a. ett förtydligande om att Finansinspektionen ska göra en parallell prövning av ombudens verksamhet i Sverige, inbegripet en lämplighetsprövning. I dagsläget finns det omkring 1.200 ombud för utländska betaltjänstleverantörer i Sverige. Polismyndighetens rapport Penningtvätt via betaltjänstombud från 2021 visar att en stor andel av dessa ombud förekommer i underrättelser om kriminell verksamhet. Att nu sätta dessa ombud under Finansinspektionens kontroll innebär att den svenska regleringen anpassas till artikel 28.2 i EU:s betaltjänstdirektiv, som stadgar att en lämplighetsprövning enligt ovan ska genomföras.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
