Om det aktuella lagförslaget röstas igenom av riksdagen i höst innebär det att grundavdraget i lagen om riskskatt för kreditinstitut blir verklighet vid årsskiftet.
Sedan den 1 januari 2022 gäller lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut. Enligt lagen ska ett kreditinstitut betala riskskatt till staten om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Gränsvärdet för beskattningsår som påbörjas under 2025 uppgår till 192 miljarder kronor.
Skattens konstruktion medför att det uppstår en markant tröskeleffekt för ett kreditinstitut som går från att ha skulder under gränsvärdet till att vid ingången av nästa beskattningsår ha skulder som överstiger gränsvärdet. Exempelvis är ett kreditinstitut med skulder på 191 miljarder kronor vid ingången av 2025 inte skattskyldigt till riskskatt. Samtidigt måste ett kreditinstitut med skulder på 192 miljarder kronor betala skatt på samtliga sina skulder. Tröskeleffekten av att överstiga gränsvärdet är under dessa förutsättningar en ökad beskattning på cirka 110 miljoner kronor. En skatteeffekt av denna storlek innebär enligt regeringen en omotiverat stor skillnad mellan kreditinstitut som har skulder strax över eller under gränsvärdet.
Det nu föreslagna grundavdraget, som avser att eliminera ovanstående tröskeleffekt, ska motsvara det gränsvärde för skattskyldighet som gäller för det aktuella beskattningsåret. Detta får till följd att riskskatt endast tas ut på den del av kreditinstitutens skulder som överstiger gränsvärdet och inte från den första kronan som i nuläget.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
