I en artikel i senaste numret av SkatteNytt skriver Richard Croneberg, biträdande universitetslektor i finansrätt vid Lunds universitet, om sina skatterättsliga reflektioner i den fjärde industriella revolutionens tidevarv.
Eftersom AI förändrar den industriella värdekedjan menar Croneberg att det duala inkomstskattesystemet, där skattebördan fördelas mellan arbete och kapital, kommer att påverkas kraftigt, framför allt när det gäller statens inkomster. Croneberg för fram och diskuterar ett flertal olika förslag på lösningar av dessa beskattningsutmaningar. Bland dessa förslag finns reformer som skiftar skatteuttag från arbete till konsumtion och fastigheter, eller höjd bolagsskatt. Exempel som förs fram från andra länder är begränsade avdragsmöjligheter för investeringar i automatiserade processer och tvingande avgifter på viss typ av teknologi som självscanningskassor eller självkörande bilar. Skattelösningarna föreslås kombineras med främjande av användningen av AI och annan ny teknik för att inte stå i vägen för tekniska framsteg.
Artikeln går också in på var nya AI-tjänster kan komma att beskattas och att OECD:s ramverk om dubbelbeskattning är ytterst svårändrat. Författaren ser där en möjlighet att utifrån de så kallade nexusreglerna i pelare I kunna beskatta AI-tjänster i det land där konsumtionen av dem sker.
Författaren betraktar den tekniska utvecklingen med viss tillförsikt, men lyfter likväl behovet av att agera redan nu för att inte riskera att nyttorna av AI-utvecklingen hamnar hos ett fåtal personer samtidigt som skattebaserna urholkas och omställningskostnader kommer att behöva bäras av det allmänna.
Detta nummer av SkatteNytt innehåller även avslutningen av en artikelserie om skatteavtalsrättens diskrimineringsförbud, en artikel om moms och laddning av elbilar, ett debattinlägg om produktivitetskommissionens skatteförslag samt recensioner av böcker på ämnet skatter och samhälle samt fåmansföretagsbeskattning i internationella situationer.
