Denna upplaga av SkatteNytt är ett rättsfallskommentarshäfte om aktuell praxis inom det skatterättsliga området. Bland annat behandlas ränteavdragsbegränsningar och ett flertal avgöranden från EU-domstolen.
Inom området inkomst av näringsverksamhet kan rättsfall gällande ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 16–20 §§ IL speciellt lyftas fram. Enligt dessa bestämmelser behöver vissa villkor vara uppfyllda för att avdrag för ränta på lån ska kunna medges. Bland annat så är kraven för avdragsrätt när det gäller lån mellan företag i en koncern som avser finansiera ett koncerninternt förvärv av aktier, högre ställda, än vad som generellt sätt gäller för koncerninterna lån.
Efter ett förhandsavgörande från EU-domstolen (mål C-484/19 Lexel) kom HFD år 2021 fram till att den fria etableringsrätten kan utgöra hinder för ränteavdragsbegränsningsreglerna. Enligt reglernas dåvarande version från 2013 skulle avdrag vägras om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet var att intressegemenskapen skulle få en väsentlig skatteförmån. Denna regel kunde ibland medföra en skillnad i behandling i strid mot etableringsfriheten då den inte aktualiserades om långivaren hörde hemma i Sverige och låntagaren kunde få avdrag genom koncernbidrag till långivaren. Då gav lånet inte upphov till någon skatteförmån.
Motsvarande regel i nuvarande lydelse finns att hitta i 24 kap. 18 § andra stycket IL. Där framgår att ränteutgifter som avser skuld till annat företag i intressegemenskapen inte får dras av om skulden uppkommit för att man ska få en väsentlig skatteförmån. Den nuvarande versionen har därmed ett snävare tillämpningsområde.
HFD 2024 ref. 6 gällde ett svenskt bolag som finansierade ett internt förvärv genom lån från ett annat bolag i koncernen som var beläget i en annan EU-medlemsstat. Frågan i målet, ett överklagat förhandsbesked, var om samma resonemang som använts ovan kunde användas på avdragsbegränsningen i 24 kap. 19 § första stycket IL, trots att denna bestämmelse inte kräver att det uppkommit en skatteförmån för att avdrag ska nekas. HFD ansåg att samma resonemang som tidigare använts även kunde användas här, då regeln är tänkt att förhindra räntebetalningar som ger skatteförmåner. Eftersom ingen skatteförmån uppkommer om företagen omfattas av reglerna för koncernbidrag, kan det vara otillåtet att neka avdrag för ränta som betalas till företag i andra EU-länder då detta skapar en skillnad i behandling mellan inhemska och gränsöverskridande situationer.
För att komma tillrätta med konflikterna mellan EU-rätten och reglerna i IL har det presenterats ett förslag i utredningen SOU 2024:37 Förbättrade ränteavdragsregler för företag. Där föreslås att regeln ändras så att företag behandlas på samma sätt – oavsett om de har koncernbidragsrätt eller inte. Undantaget för avdrag när ett förvärv är ”väsentligen affärsmässigt motiverat” tas bort vilket gör att det inte längre spelar någon roll om lånet ger en skatteförmån. Istället kan ett undantag för förvärv som hänger ihop med köp av aktier från extern part införas. Det föreslås även ett undantag för finansieringsbehov för skulder relaterade till omstrukturering av verksamheten inför en försäljning av andelar till extern part.
Här följer ett axplock av annan praxis som också tas upp i detta nummer av SkatteNytt:
- Behandling av utländska truster.
- Kupongskatt för utländska pensionsinstitut.
- Momsfrågor gällande questing, reducerad moms för tjänster inom idrott.
- EU-domstolen – Apple-målet om olagligt stöd i form av förhandsbesked om skatt för Apples dotterbolag på Irland.
- EU-domstolen – Keva-målet om uttaget av kupongskatt är förenligt med EU-rättens regler om fria kapitalrörelser.
- EU-domstolen – Laddning av elbilar.
- Kommentar kring avgöranden gällande statsstöd.
