En revisor kan avstå från att uttala sig om hen inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisonsbevis, men detta får dock endast ske i undantagsfall och när vissa förutsättningar är uppfyllda. Sara Lissdaniels och Frida Nygren, auktoriserade revisorer på FAR, reder ut vad som gäller i en artikel i Balans.
Frågan om att avstå från att uttala sig kan aktualiseras flera fall, ofta när bokföringen har allvarliga brister eller när underlag som styrker en transaktion eller balanspost saknas. Enligt ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor p. 9 kan en revisor avstå från att uttala sig, under förutsättning att revisorn har uttömt samtliga alternativa granskningsåtgärder och bedömer att effekterna av de felaktigheter som inte kan upptäckas är både väsentliga och av avgörande betydelse. Möjligheten att avstå från att uttala sig ska endast användas i undantagsfall.
I Expertfrågan i Balans besvarar Lissdaniels och Nygren vanliga frågor gällande möjligheten för revisorn att avstå från att uttala sig, bland annat följande:
- Hur ska revisorn hantera omständigheter som ligger utanför företagets kontroll?
- Hur ska revisorn hantera begränsningar som företagsledningen har infört?
- Vem ansvarar för att styrka balansposter och transaktioner?
- Finns det praxis som kan ge vägledning när revisorn överväger att avstå från att uttala sig i revisionsberättelsen?
- Vilka begränsningar kan revisorn stöta på vid bedömning av fortsatt drift?
Artikeln avslutas med ett flödesschema som kan fungera som ett stöd för en revisor som överväger ett avstå från att uttala sig.
