Förslaget från regeringen innebär att det undantag som tidigare fanns för muntliga uppgifter i skattebrottslagen tas bort.
Bakgrunden till förslaget är att EU-kommissionen ansett att Sverige inte införlivat det s.k. SEFI-direktivet (direktiv (EU) 2017/1371 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen) på ett ändamålsenligt sätt. Detta eftersom skattebrottslagen (SBL) i nuvarande lydelse endast omfattar handlingar och inte muntliga uppgifter. Undantaget för muntliga uppgifter föreslås följaktligen tas bort avseende skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott.
Dessutom föreslås, med anledning av nämnda direktiv, en ändring av definitionen av begreppet oriktig uppgift i SBL. Detta för att tydliggöra att den som är medveten om ett momsbedrägeri och som lämnar uppgifter som i sig är korrekta, men i bedrägligt syfte, ska kunna dömas för skattebrott. Genom avgörandet NJA 2018 s. 704 i kombination med den nuvarande lydelsen av 2 § SBL anser regeringen förvisso att svensk rätt redan nu uppfyller SEFI-direktivets krav på kriminalisering av korrekta uppgifter i vissa fall, men att det finns anledning att i lag kodifiera praxis och förtydliga rättsläget.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.