Affärer mellan närstående parter innebär en särskild risk för att transaktioner inte sker på samma villkor som mellan oberoende parter. I expertfrågan i Balans klargör FAR vilka riskområden som finns och hur revisorn ska tänka vid granskning av närståendetransaktioner.
Revisorn har ett särskilt ansvar vid sin granskning av närståendetransaktioner eftersom en sådan granskning kräver mer än en kontroll av det bokförda beloppet. Revisorn måste skaffa sig en förståelse för närståenderelationerna för att kunna dra slutsatser om huruvida de finansiella rapporterna uppnår en rättvisande bild och inte är vilseledande. Förståelse för närståenderelationerna i bolaget är även viktigt för att revisorn ska kunna bedöma om det finns faktorer som innebär risk för oegentligheter. ISA 550 Närståendetransaktioner är det viktigaste regelverket på området, men det finns även bestämmelser i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen att hålla koll på. Närståendetransaktioner är också ett återkommande fokus i Revisorsinspektionens tillsyn.
Gustav Stafbom och Suzanne Messo, föreningsjurist respektive auktoriserad revisor på FAR, svarar på vanliga frågor om närståendetransaktioner och reder ut vad revisorn behöver ha koll på. Några av frågorna som besvaras är:
- Vilka olika typer av närståendetransaktioner finns det?
- Vilka anses vara närstående?
- Finns det särskilda riskområden som revisorn bör uppmärksamma?
- Hur ska revisorn agera vid ovanliga eller icke affärsmässiga transaktioner?
- Vad säger Revisorsinspektionens praxis?
