För räkenskapsår som inleds efter den 15 december 2026 ska en omarbetad version av ISA 240 tillämpas. I en fördjupningsartikel i Balans redogör Henrik Persson, director och auktoriserad revisor på Deloitte, för huvuddragen i ändringen samt reflekterar över vad den kommer att få för betydelse för den praktiska tillämpningen.
Bakgrunden till omarbetningen är ett upplevt behov av att förtydliga revisorns roll och ansvar avseende oegentligheter, uppmuntra mer konsekvent agerande, stärka professionell skepticism samt öka öppenheten kring oegentlighetsrelaterade frågor. Persson skriver att förväntansgapet främst beror på brister i användarnas förståelse av revisorns ansvar, revisorns tillämpning av standarderna samt revisionsmetodikens utveckling.
ISA 240 har utökats väsentligt, vilket innebär att kraven på revisorns hantering av identifierade risker för felaktigheter på grund av oegentligheter har skärpts. De oegentligheter som är av intresse för revisorn avser bedräglig finansiell rapportering och förskingring av tillgångar. I artikeln går Persson igenom de viktigaste ändringarna i förhållande till den nu gällande standarden.
- Revisorns ansvar för oegentligheter. Vissa kompletteringar har skett för att underlätta för revisorn att identifiera vilka tredjemän som kan vara relevanta att beakta vid bedömningen av risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.
- Professionell skepticism. Omarbetningen understryker vikten av att revisorn förhåller sig skeptisk avseende oegentligheter genom hela revisionsprocessen. En konsekvens av detta är att den nuvarande presumtionen att revisorn kan utgå från att bokföring och dokumentation är äkta, om inget talar emot det, har tagits bort.
- Riskidentifiering och bedömning. Riskidentifieringen har förstärkts i syfte att skapa en mer enhetlig tillämpning. Ett nytt avsnitt har införts där det finns omfattande och detaljerade krav på revisorns förståelse för de s.k. COSO-komponenterna. Det finns även ett uttryckligt krav på att revisorn ska förstå företagets visselblåsarfunktion.
- Agerande vid konstaterade och misstänkta oegentligheter. En ny sektion om hur revisorn förväntas agera om oegentligheter konstateras eller misstänks har införts. Tröskelkraven för när revisorn ska rapportera misstänkta oegentligheter till de som har ansvar för företagets styrning har sänkts i syfte att samordna rapporteringskraven i ISA 240 med dem i ISA 250. Även tröskeln för kommunikation mellan enhetsrevisorerna och koncernrevisorerna har sänkts vad gäller misstänkta oegentligheter.
- Krav på reflekterande självutvärdering införs i syfte att understryka vikten av att revisorn konstant ska vara uppmärksam på information som kan tyda på oegentligheter under revisionens förlopp.
- Ökad insyn i revisorns ansvar för oegentligheter i revisionen innebär att två nya punkter läggs till i ISA 701.
Artikeln berör även kort hänvisningar till andra ISA-standarder samt övriga frågeställningar. I slutet av artikeln reflekterar Persson kring den praktiska tillämpningen som omarbetningen av ISA 240 kommer att få. Han skriver att oegentligheter ofta är ett känsligt ämne att förhålla sig till och att det är något många revisorer kan känna sig obekväma med att lyfta med ledning och styrelse som en naturlig del av revisionen. Enligt Persson innebär omarbetningen en möjlighet för revisorer att flytta fram positionerna i arbetet med oegentligheter och göra frågorna till en mer levande del av revisionen. Samtidigt förväntas standarden bidra till ett mer skeptiskt förhållningssätt vid granskningen av oegentligheter.
Ikraftträdande och svensk översättning
Omarbetningen av ISA 240 har skett parallellt med omarbetningen av ISA 570 Fortsatt drift och ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 15 december 2026. I praktiken innebär det att standarden ska tillämpas på revisioner av räkenskapsår som inleds 2027.
FAR har påbörjat arbetet med översättningarna av ISA 240 och ISA 570. De förväntas finnas tillgängliga på FAR Online före årsskiftet.
