Den första säsongen med obligatoriskt uppgiftslämnande i form av standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) närmar sig sitt slut. Det är dags att summera erfarenheterna och ge både RSV och programutvecklarna tips om förbättringar till nästa år.

Under Debatt i Balans 2/93 har Gunnar Blomberg gjort ett inlägg under rubriken ”Koncernbidrag går att förena (även) med bruttometoden”.

Kommunalskattelagens nuvarande regler om s.k. räkenskapsenlig avskrivning på inventarier härstammar från 1955 års skattereform. Då tillkom bland annat de seglivade beräkningsmetoderna beträffande 30 % avskrivning på bokfört värde respektive 20 % på anskaffningsvärdet.

Många koncerner har efter revisionen fått skattemål på halsen – och det i onödan, enligt vad de själva tror. Vissa företag räknar med att vinna nästan alla målen.

Arne Fagerström diskuterar värdering av varumärken och möjligheterna att i större omfattning inlemma dessa i vår externa redovisningsmodell. Är skillnaderna mellan osynliga och synliga tillgångar sådana att vi bör diskriminera det osynliga?

Utvecklingen med ökande kritik och skadeståndsanspråk både i Sverige och utomlands ger givetvis anledning till oro, skriver Anders Strömqvist, som i denna artikel både vill räta ut några frågetecken och skapa debatt.

Normerna, som är tryckta i halvfet stil, (kursiverat här) skall läsas tillsammans med bakgrundsmaterialet och tolkningsanvisningarna och även förordet till internationella redovisningsstandarder. Internationella redovisningsstandarder avses inte tillämpas på oväsentliga poster (se punkt 12 i

Efter att den tolfte januari ha besökt södra kretsens paneldiskussion i Malmö rörande frågor om branschens framtid m.m. gör jag följande reflektioner.

Ulf Aspenberg skriver om lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet respektive lagen (1992:558) om ändring i lagen om handel med finansiella instrument samt om Finansinspektionens föreskrifter om prospekt.

Kommerskollegium är tillsynsmyndighet för landets revisorer. Myndigheten utreder cirka 100 fall per år. Det är en fördubbling på fem år. Det beror antagligen i första hand på att allmänheten anmäler fler fall än tidigare, och inte på att kåren har blivit sämre.

– Att revisorerna måste ta rimligt betalt för sitt arbete är inget att hymla om. Men vi måste också vara beredda på att bättre beskriva det vi tar betalt för, säger auktor revisor Sten Lundvall.

Balans publicerar här under vinjetten Internationellt sammanfattningar av en del viktigare utländska rekommendationer, utkast osv. Auktor revisor Carl-Otto Lagerberg vid Price Waterhouse i Stockholm står för urvalet och bearbetningen.

Det viktigaste när det gäller att få rekommendationer accepterade och efterlevda är att förankra dem så brett som möjligt, säger Rolf Rundfelt. Redovisningsrådet har i dag inte makt och befogenhet att tvinga företagen att följa rekommendationerna.

– Vi behöver utbildning där vi får öva oss i att vara myrslokar. Vi ska ner med nosen, rota runt och vara aktiva. Inte sitta som fågelungar och bli matade, berättar Christer Olander, ny ordförande i FARs utbildningsbolag IREV för Inge Wennberg.

En debatt pågår i Sverige om lämpligheten av att aktivera latenta skattefordringar.