Björn Edgren har två ”tjusiga” titlar – bankdirektör och före detta advokat.

Rubrikens fråga är en av de vanligaste man möter som pensionskonsult, skriver Anders Palm, som här gör en genomgång av de definitioner och regelverk som bestämmer när kontot ”Avsatt till pensioner” får användas i redovisningen.

Få områden för innehållet i god redovisningssed betyder så mycket för skatteutfallet som valutatransaktionerna, skriver Tommy Cronholm, och fortsätter här diskussionen i Balans genom att ta upp några av dessa skatterättsliga synpunkter

Civilekonomen Lars-Gunnar Boström har haft vänligheten att studera och kommentera min artikel i Svensk Skattetidning om brutto- och nettometoden. Jag är uppriktigt tacksam för hans bemödanden. Det är viktigt att denna kontroversiella och ytterst aktuella fråga debatteras offentligt, och till yttermera

Debatten om fastighetsleasing är inte lika intensiv som för några är sedan, men Mats Blomgren och Bo Jonason återkommer till en central fråga: Är nyckeltalseffekterna en så stark drivkraft att ekonomiska konsekvenser kommer i andra hand?

När Balans i marsnumret skrev om privatiseringen av tillsyn och auktorisation av kvalificerade revisorer gjordes det med en del reservationer:

Frågorna om hur tillsyn och kvalitetskontroll av revisorernas arbete ska organiseras är just nu föremål för utredningar och riksdagsmotioner i Sverige. Gunilla Eklöv refererar i detta inlägg också en del av den internationella debatten i samma ämne.

De Europeiska revisorernas samarbetsorganisation, FEE, har tidigare gett ut flera böcker som beskriver redovisningspraxis i Europa. Nyligen har de gett ut ytterligare en liten skrift som behandlar tillämpningen av försiktighetsprincipen. FEE har utgått från drygt 200 årsredovisningar avseende 1989

Aktievärderingsmodeller som bygger på etablerad kapitalvärdeteori har fått en renässans i internationell redovisningsforskning. Kenth Skogsvik vid Handelshögskolan i Stockholm beskriver här en sådan modell för fundamentalanalys.

Anders Lundberg, 50, tillträder som chef för IREV den 1 augusti. Han kommer närmast från Södermanlands läns landsting i Nyköping där han verkar som revisionschef.

Som alla läsare av Balans vet är det 1994 femhundra år sedan Frà Luca Pacioli publicerade sin Summa de Aritmetica, Geometria, Proportioni et Proportionalita. Det var den första tryckta bok som innehöll ett avsnitt om dubbel bokföring. Venedig var tryckorten.

Fredagen före första advent 1994 sammanträffar Produktkoncernens chef, direktör Oscar Lydig (L) med koncernens revisor, Erik Netto (N). Hans ärende är följande:

Vi anser att man bör överväga att ge revisorerna ett större ansvar att anmäla misstanke om brottsligt förfarande. Det är trots allt revisorerna som har direkt insyn i räkenskaperna.

Som åklagare kan jag inte styra över konkursförvaltarens arbete. Men jag tror att många revisorer kan göra konkursutredningar med hög kvalité. Med det menar jag en noggrann genomgång av materialet, och att eventuella brott är identifierade och redovisade.

Vid läsning av artikeln ”Vem skall få bli administrator i konkurser?”, Balans nr 4/94 sid 17, kan man lätt få intrycket av att det bara existerar två yrkeskategorier som besitter den kompetens, som en s.k. administrator behöver; nämligen revisorer och jurister. Är detta verkligen sant och är det inte