Jag har i en tidigare artikel (Skattenytt 1997 s. 615–621) hävdat att skattemyndigheten inte bör kunna göra genomsyn av förfaranden och med ledning av sin utredning fatta ett eftertaxeringsbeslut. Syftet med min artikel och med mitt inlägg (Skattenytt 1998 s. 143–144) i samband med Lars Möllers artikel

Artikeln ursprungligen införd i Skattenytt nr 10/98 (s. 584–598)

Immateriella rättigheter får allt större betydelse inom näringslivet. Förekomsten av dessa rättigheter ger upphov till en rad frågeställningar vid inkomstbeskattningen för företagen. Avsikten med denna artikel är att översiktligt redogöra för den rättsutveckling som varit under senare år när det gäller

I denna artikel diskuteras främst de möjligheter en idrottsman eller annan s.k. fri yrkesutövare har att periodisera sina inkomster till framtiden. Med fri yrkesutövning menar jag inkomstbringande aktivitet bedriven av fysisk person där verksamheten är nära knuten till utövarens person. Artikeln ger

Fr.o.m. 1999 års taxering gäller nya regler för beskattning av s.k. personaloptioner. De nya reglerna, som medför att beskattningstidpunkten senareläggs till dess att optionerna utnyttjas eller överlåts, gäller endast optioner som skattemässigt inte är att anse som värdepapper. Någon definition på

De flesta stater beskattar fysiska och juridiska personer med hemvist i staten. Personer som saknar hemvist i staten beskattas ofta för inkomster med särskild anknytning till denna stat. Dessa två beskattningsmetoder leder inte sällan till att en inkomst, som har sin källa i en annan stat än den i

Advokat Mats Anderson och jur.kand. Nils Sköld har funnit anledning att bemöta min artikel ”Skiljemannaarvoden och mervärdesskatt” och ansett det glädjande att deras artikel väckt debatt.

I tidigare artiklar i denna tidskrift har den senaste tidens utveckling på internprissättningsområdet behandlats. Bland annat har redogjorts för OECD:s nya Riktlinjer, vilka publicerades 1995 (Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations).1 I detta sammanhang har

Urban Rydin har i SN 1999 nr 1 publicerat en tänkvärd och läsvärd artikel rörande bl.a. bolagisering (med bolagisering menar jag i detta inlägg en verksamhet, i form av fritt yrke, som bedrives genom ett aktiebolag) av idrottsverksamhet. Jag delar Urban Rydins uppfattning i stort. Däremot har jag

Anmälare: docent Kristina Ståhl

I artikeln diskuteras huruvida det är förenligt med oskuldspresumtionen i artikel 6.2 i Europakonventionen att skattetillägg utdöms utan hänsyn till huruvida uppsåt eller oaktsamhet påvisats hos den skattskyldige. På grundval av en fördjupad analys av Europadomstolens praxis och skälen för och emot

Taxeringsprocessen har alltför litet diskuterats ur domstolarnas synvinkel. Här tas upp frågor om rättens tolkning av parts talan och rättens officialprövning av tillämplig lag. Det handlar inte bara om ramen för rättens prövning utan också om rättens suveränitet vid sin rättstillämpning.

Anders Hultqvist har lämnat en analys och kommentar till leasingdomarna i Skattenytt nr 7/8 1999. Hans artikel bygger på en inlaga i ett resningsmål i Regeringsrätten. Enligt min mening är Anders Hultqvists analys av rättsläget och de slutsatser han drar av rättspraxis riktiga och jag är säker på

Anmälare: Docent Robert Påhlsson

Kellgren beskriver i sin uppsats ett sätt att kringgå 3:12 reglerna om beskattning av utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag. Kellgrens uppsats väcker flera funderingar både i fråga om lagstiftningens nuvarande utformning och i vad mån den bör förändras. Anslaget är i det följande den praktiskt