I föregående nummer av Skattenytt har Gunnar Rabe, med utgångspunkt från den senaste upplagan av Nils Mattssons bok ”Beskattning av handelsbolag”, skrivit en artikel om rätt beskattningsår för handelsbolag. Frågan har aktualiserats med anledning av skattereformen och har på senare tid varit föremål

Av RÅ 1989 ref. 70 (förhandsbesked) framgår att vinst vid försäljning av andel i dödsbo i det ”gamla” skattesystemet behandlades enligt 35 § 4 mom. kommunalskattelagen, dvs. reavinstbeskattning enligt reglerna för övrig lös egendom.

I den nyutkomna 8:e upplagan av sin bok ”Beskattning av handelsbolag” tar Nils Mattsson upp en intressant diskussion om rätt beskattningsår för handelsbolag.

Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Härvid skall enligt god redovisningssed inkomster och utgifter periodiseras så att de påverkar resultatet för det år prestationen utförs. En av de principer som då skall tillämpas är den s.k. matchningsprincipen som innebär

Biträdande finansminister Bo Lundgren har i ett pressmeddelande i december 1991 uttalat att en fortsatt reformering av företagsbeskattningen bör övervägas. Ett led i denna reformering är att göra systemet enklare. En komplicerande faktor i det nuvarande systemet är surven.

På Riksskatteverket (RSV) sammanställdes i juni 1991 en rapport ang. det arbete med vinstbolagstransaktioner som sedan 1987 ägt rum inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Ifrågavarande artikel utgör i huvudsak ett utdrag ur rapporten av de delar som berör olika tillvägagångssätt i handeln

Artikeln behandlar inkomstskattekonsekvenser vid fusion som omfattas av aktiebolagslagen (ABL) 14:8, dvs. mellan moderbolag och helägt dotterbolag. Jag redogör för tillkomsten och innehållet i de lagregler som gäller enligt lag om statlig inkomstskatt § 2 mom. 4 (SIL). Därefter gör jag en jämförelse

Skatteomläggningen vid 1992 års taxering har inneburit delvis ändrade förutsättningar när det gäller aktiebolags rätt att göra avdrag för förlust på näringsbetingade aktier.

I RÅ 1991 ref. 74 (SN 9/91) gällde frågan hur en byggnad som helt använts som tandvårdsklinik skulle behandlas vid fastighetstaxeringen.

I

Sveriges närmande till, och eventuella medlemskap i, EG har naturligt nog lett till en markant ökning av intresset för EG och EG-frågorna. Detta gäller även intresset för EG:s gemensamma skatterätt. De flesta skatteintresserade torde idag känna till att EG:s skatteharmoniseringsarbete kommit längst

Besvär av AO angående bensinskatt.

Den Svensk-Amerikanska Handelskammaren anordnade ett seminarium den 8 april i år under rubriken ”Moving to the United States, Tax and Legal Issues Concerning International Assignments.” Seminariet spände över ett vitt problemfält avseende immigrationsregler i USA, köp av bostad, skolgång för barn,

Finland har en gammal tradition att importera skatterättsliga idéer och institut från andra nordiska länder och speciellt från Sverige. Inom skattekringgåendeproblematiken har Finland ändå gått sin egen väg. Sedan 1940-talet har en skatteflyktsklausul ingått i inkomstskattesystemet. Då Sverige beslöt

Det har sagts många gånger, men det finns ändå anledning att upprepa påståendet: Skatteomläggningen 1990 innebar en revolution. I dag har många glömt utvecklingen under 1970- och 1980-talen. Det var årtionden då marginalskattesatserna var förödande. Arbete premierades inte. Skatterna tog merparten