I ett annat beslut den 30 oktober, mål nr 3500-1998 har Regeringsrätten behandlat frågan om ställande av säkerhet vid anstånd. Det ärendet kommenteras inte i denna artikel.

Den taxeringsgranskning som utfördes av gamla tiders taxeringsordföranden hade inte många likheter med dagens effektiva datorunderstödda organisation med tjänstegranskare. Redan på 1930-talet kunde en del skattskyldiga ”hamna i taxeringsordförandens klor”, vilket kunde ha sina konsekvenser. Detta

I artikeln diskuteras vilken anskaffningskostnad en köpare har på en förvärvad tillgång som finansierats genom ett icke marknadsmässigt lån från en säljare.

Mot bakgrund av nytillkommen praxis från Europadomstolen analyseras i denna artikel det aktuella rättsläget avseende Europakonventionens tillämplighet i mål rörande skattetillägg. Vidare görs en fördjupad analys avseende konsekvenserna för det fall att Europakonventionen i dessa mål skall tillämpas

Uttryck som huvudsaklig och väsentlig har i skattelagstiftningen ofta kommit att beteckna kvantiteter, vanligen uttryckta i procentsatser. I artikeln kartläggs och diskuteras innebörden och ändamålsenligheten i denna teknik.

I artikeln diskuteras huruvida det är förenligt med oskuldspresumtionen i artikel 6.2 i Europakonventionen att skattetillägg utdöms utan hänsyn till huruvida uppsåt eller oaktsamhet påvisats hos den skattskyldige. På grundval av en fördjupad analys av Europadomstolens praxis och skälen för och emot

Taxeringsprocessen har alltför litet diskuterats ur domstolarnas synvinkel. Här tas upp frågor om rättens tolkning av parts talan och rättens officialprövning av tillämplig lag. Det handlar inte bara om ramen för rättens prövning utan också om rättens suveränitet vid sin rättstillämpning.

I artikeln görs en genomgång av två nyligen av Regeringsrätten avgjorda domar som är av intresse när begreppet genomsyn diskuteras. Regeringsrätten har i domarna hänvisat till tidigare rättsfall, vilka enligt domstolen utgör exempel på beskattning enligt den verkliga innebörden. Även dessa rättsfall

I det förhållandevis kända traktormålet hade en person fått förvärva en traktor av sin makes arbetsgivare till ett pris understigande marknadsvärdet. Traktorn skulle användas i en av förvärvaren ensam bedriven förvärvskälla (jordbruksverksamhet). Den anställde, det vill säga förvärvarens make, blev

Anders Hultqvist har lämnat en analys och kommentar till leasingdomarna i Skattenytt nr 7/8 1999. Hans artikel bygger på en inlaga i ett resningsmål i Regeringsrätten. Enligt min mening är Anders Hultqvists analys av rättsläget och de slutsatser han drar av rättspraxis riktiga och jag är säker på

Anmälare: Docent Robert Påhlsson

Fråga om en anställd vid en myndighet skulle beskattas för förmån som erhölls från en stiftelse med ändamål att främja välfärd åt anställda vid myndigheten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Det går att utforma en normallönemodell för de s.k. 3:12-reglerna utan att en arbetsinkomst måste fastställas schablonmässigt. Denna ”huvudmodell” måste dock kompletteras med en mer rättvis och tillväxtbefrämjande avkastningsmodell än den vi har idag. Den slutliga lösningen på 3:12-problematiken ligger

Regeringsrätten har under år 1998 avgjort två ärenden av intresse för beskattningen av fåmansföretag och dess ägare. Båda målen är redovisade som notismål, RÅ 1998 not 75 resp. not 265. Framförallt det första målet har ändå ett betydande principiellt intresse, medan det andra målet kanske främst har

Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis.