Det är givetvis önskvärt att beslut om taxering baseras på de faktiska förhållandena i det enskilda fallet. Schabloner och fiktioner bör tillgripas endast om detta kan antas medföra påtagliga fördelar. Avsikten med denna artikel är att med utgångspunkt i ett antal rättsfall under senare tid kommentera

I en artikel i Skattenytt 1988 nr 10 (s. 503–515) har skattejurist Ulf Tivéus lämnat en redogörelse för gällande rätt vad gäller beskattning vid handel med värdepapper. Jag avser i detta inlägg att redovisa en avvikande uppfattning om förutsättningarna för nedskrivning av värdepapperslager. Enligt

Besvär av LSKM angående förhandsbesked beträffande X AB.

Inkomstskattelagstiftningen saknar helt bestämmelser för hur beskattning skall ske vid valutakursförändringar. Det gäller såväl frågorna om skatteplikt och avdragsrätt för kursvinster resp. kursförluster som frågan om periodisering. Praxis på området har därför utvecklats utifrån grunderna i reglerna

Vid ett seminarium i Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådets regi i oktober förra hösten var ämnet den skattemässiga behandlingen av vinster och förluster på fordringar och skulder. I nationalrapporter från Danmark, Finland, Norge och Sverige lämnades redogörelser över förhållandena inom området

I sekelskiftets Ryssland och årtiondena före revolutionen utgjordes statsinkomsterna övervägande av konsumtionsskatter. Enligt statistik från 1893 motsvarade de direkta skatterna (inklusive stämpelskatter) endast en tredjedel av konsumtionsskatterna; av dessa sistnämnda inbringade skatten på vodka

Fråga om skatteplikt föreligger för kostnadsersättning från stat eller kommun för vård av person i enskilt familjehem när centralt utfärdade rekommendationer saknats eller inte följts. – RÅ 1987 ref. 74

Fråga om uppskov med realisationsvinstbeskattning kan medges när 1) ersättningsfastighet förvärvats mot vederlag som understigit taxeringsvärdet (och förvärvet alltså normalt anses som gåva) eller när 2) förvärvet av ersättningsfastigheten skett mot vederlag i samband med bodelning och arvskifte?

En fusion mellan aktiebolag innebär att det ena bolaget upphör. I och med detta kommer de tillgångar som detta bolag har att på något sätt fördelas mellan dess aktieägare. Fördelningen till aktieägarna innebär att bolagets medel tillförs dem och denna värdeöverföring skall beskattas på något sätt.

Under 1988 års taxeringsperiod har skattemyndigheterna uppmärksammat ett stort antal transaktioner med andelar i kommanditbolag (KB), som enligt RSV företagits i skatteundandragande syfte (SN 1988 s. 563). Möjligheten att erhålla opåkallade skatteförmåner samt handelns omfattning har föranlett ett

I förhandsbeskedsärendet RÅ 1986 ref. 52 var ett moderbolags innehav av aktierna i ett dotterbolag betingat av den verksamhet moderbolaget bedrev. Moderbolaget ansågs därför i princip ha valrätt att tillgodoföra sig avdrag för förlust vid avyttring av aktierna enligt beskattningsreglerna för rörelse

Tivéus gör i sitt genmäle gällande att den av mig gjorda tolkningen av förarbetena är felaktig och att föreliggande praxis inte stöder min uppfattning. Vi kan nog vara överens om att förarbetena till lagstiftningen inte är helt klara. Enligt min uppfattning ger dock en läsning av kommitténs förslag

I februari 1984 beslöt en tjänsteman på riksskatteverket att göra taxeringsrevision hos Richard Hägglöf Fondkommission AB i Stockholm. Åtgärden avsåg allmän uppgiftsinsamling rörande värdepappersaffärer som företagets kunder gjort under 1983. Verket meddelade att Hägglöfs hade att förete handlingar

Avsikten med denna artikel är att något kommentera RSVs tolkning av vinstbolagsregeln i KL § 35 mom. 3 sjunde stycket. RSV har i en skrivelse1 återgett sin tolkning av stoppregeln för vinstbolag. Denna skrivelse har gett upphov till en livlig debatt inom och utom skatteförvaltningen. Inom förvaltningen

I en föga uppmärksammad artikel i Svensk Juristtidning förra året (1988 s. 19 of) riktade advokaten Lars Rosengren – artikeln hade rubriken ”Kan vi lita på våra domstolar?” – skarp kritik mot skattedomstolarnas rättskipning i skatteprocesser. Rosengren undrade om det i våra domstolar finns en allmän