Nedan följer två korta presentationer av skattetidskrfter etc i två av våra nordiska grannländer till vägledning för dem som kan behöva orientera sig om dessa länders skatterätt.

Efter genomläsning av regeringens proposition 1992/93:151 om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, kan jag som praktiskt verksam skattejurist inte låta bli att lämna några kommentarer med anledning av den föreslagna lagstiftningen.

Bakgrunden till fåmansföretagslagstiftningen är bekant. Bristen på intressemotsättningar mellan ägare och anställda i företaget – de förmodas ju delvis vara desamma – har föranlett lagstiftaren att införa ett antal stoppregler för att stävja transaktioner mellan bolaget och dess delägare som framförallt

1. Lagrum: Andra stycket av anvisningarna till 1 § mervärdesskattelagen (1968:430) – ML -, 2 a § första stycket, 2 a § tredje stycket 3) ML, första stycket av anvisningarna till 2 a § ML

Som ett led i införandet av EG:s s.k. inre marknad införs den 1 januari 1993 nya mervärdesskatteregler för handeln mellan EG-länderna. De bygger på nya principer för uppgiftslämnande, datasamarbete och skattekontroll. I denna artikel lämnas en översiktlig redogörelse för det nya regelverket och dess

För pågående arbeten på löpande räkning finns skattemässiga specialregler. I denna artikel redogörs för dessa regler och analyseras några tolknings- och tillämpningsproblem som kan uppstå. Särskilt behandlas skatteflyktsregeln i 24 § Kommunalskattelagen (KL) och de skattemässiga specialreglernas förhållande

Regeringsrätten har i en dom angående värdering av aktier i kapitalunderlaget enligt survlagen ansett att en tolkning av lagtexten i enlighet med vad som uttalats i lagförarbetena varit oförenlig med lagtextens ordalydelse. Domen har medfört en ändring av lagtexten.

Institutet för rättsinformatik anordnade för några år sedan ett seminarium rörande information om lagstiftning. Även Riksskatteverket var representerat. Alla närvarande var ense om vikten av exakt och lättillgänglig information.

Från och med den 1 april 1993 knyts skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter till vilken typ av skattsedel på preliminär skatt mottagaren av betalningen har (prop. 1991/92:112, SkU 29, rskr. 292). Skattsedlarnas funktion är alltså inte längre enbart av uppbördsteknisk natur

Jan Ahlen har i ett debattinlägg i denna tidskrift nr 1-2 1993 pekat på den utvidgning av begreppet fåmansföretag som kommer till uttryck i 3 § 12 mom. 9 st. SIL (avseende de nya reglerna om utdelning och reavinst) jämfört med 32 § anv. 14 8 st KL (avseende de s.k. stoppreglerna). Vid tillämpningen

Fråga om ett under visst beskattningsår erhållet retroaktivt räntebidrag, som inte avräknats mot det årets räntekostnad, skall avräknas mot räntekostnad för det tidigare år på vilket bidraget belöper. Eftertaxering för 1983.

Företagsöverlåtelser som ges retroaktiv verkan är inte ovanliga inom affärslivet. Rättspraxis har godtagit vissa typer av retroaktiva överlåtelser, men för flertalet situationer är rättsläget oklart. I artikeln beskrivs hur retroaktiva avtal kan ge skattemässiga fördelar. Vidare ges exempel på civilrättsliga

Under de senaste åren har rättsläget vad gäller omstruktureringar i oäkta koncerner respektive byte av företagsform ständigt varit föremål för debatt. Mot denna bakgrund redovisar författaren i artikeln sin uppfattning om hur det s.k. ägarkravet ska tolkas då fråga är om byte av företagsform från

Med stöd av ett anslag från Byggforskningsrådet utarbetade jag 1982 en rapport rörande en jämförelse av begreppen Reparation-Underhåll-Ombyggnad, R62:1983. I rapporten inarbetades en genomgång av i princip all förefintlig praxis på området fram till 1980.

Det är vanligt förekommande att ett skattemål är sammansatt av flera olika frågor (processföremål). Ibland kan det dock framstå som både praktiskt och nödvändigt att de sammanslagna frågorna avhandlas var för sig. Detta sker genom att en eller flera frågor avdöms genom deldom. Regler om deldomsinstitutet