Tillräckligt med tid och resurser till konsekvensutredningar och ordentlig kunskap om hur man skriver bra författningar. Det är två saker som Regelrådet trycker på i sin årsrapport till regeringen. Regelrådet vill också att de som deltar i förhandlingsfasen av EU-rättsakter tar hän-syn till konsekvenserna

En penna? En pärm? Ett äpple? Var går gränsen för vad som är okej att ta med sig hem från jobbet?

Två trender påverkar framtidens redovisning: å ena sidan internationell harmonisering, å andra sidan ett ambitiöst förenklingsarbete. Men EU-kommissionens förslag till enklare redovisning kan få negativa konsekvenser för det svenska näringslivet.

EU-kommissionen riskerar att göra framtidens revisionsberättelse onödigt krånglig och därför inte användbar för intressenterna. Vi är mycket kritiska till utvecklingen, skriver Dan Brännström och Lennart Iredahl.

I en tidigare krönika nämnde jag att fyra standarder, IAS 39, 40 och 41 samt IFRS 3, ger upphov till vad som kan kallas för dag-1 vinster. Kraven för att redovisa sådana vinster varierar. De är strängast för finansiella instrument. För dessa krävs observerbara data som stöd. I avsaknad av sådana ska

I Balans nr 2/2012 bemöter Mats Brockert vår artikel i Balans nr 11/2011 om domen HFD 2011 ref. 20. Vi välkomnar hans inlägg för det finns mycket att diskutera på området sambandet mellan redovisning och beskattning.

Sektionens styrgrupp fokuserar på arbetsgrupperna. Som exempel kan nämnas LOU-gruppen, som följer upp sin första skrivelse från 2009 angående synpunkter på avtalsvillkor tillämpade vid offentlig upphandling, de så kallade ska-kraven, med förslag till förändringar. I övrigt har ett remissvar lämnats

I Balans nr 1/2012 skriver Eva Törning och Sigurd Elofsson om senareläggning av den löpande bokföringen. Claes Eriksson menar dock att lagändringen redan har praktisk betydelse.

Advokat, entreprenör och riskkapitalist. Det är en kombination som är både optimal och begränsande. Optimal då jag som advokat med bakgrund i affärsjuridiken har stor nytta av min kunskap, erfarenhet och de kontakter som jag skapat under resans gång.

Det finns en färg som är uppkallad efter revisorn – revisorsgrått. Det berättade varumärkeskonsulten Marie Sammeli i ett reportage om mode i yrkeslivet i Balans nr 8–9/2005. Och bilden av revisorn som en knastertorr figur i grå kostym verkar ha etsat sig fast, trots att den är en bra bit ifrån

FARs nya vision ”Steget före – när förtroende räknas” tvingar organisationen att vara proaktiv. Uppdraget är att hjälpa branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle.

Högsta domstolens hårt kritiserade praxis om dubbelbestraffning och skattetillägg prövas nu av Europadomstolen. Samtidigt har regeringen beslutat att se över det svenska systemet.

EU hotar med en lag om kvotering för att få börsbolagen att öka andelen kvinnor i styrelserna. Nu går börsjättarna samman för att mota kvoteringslagen och menar att kvotering är ett ingrepp i äganderätten.

Handelshögskolan i Stockholm toppar listan när ekonomistudenter rankar utbildningar på ekonomistudenten.se. För andra året i rad kommer Jönköping International Business School på andra plats, som delas med universiteten i Uppsala, Stockholm och Lund.

Branschen står inför en stor utmaning. Att göra revisorsyrket attraktivt och förmedla vad revisorn faktiskt gör.