Svenskt näringsliv och svenska företagare har fått tillgång till en ny associationsform, förkortad EEIG, som en följd av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Här beskriver Rolf Skog denna genuint europeiska associationsform.

I vår ekonomi finns ett postulat – en ständigt närvarande och i princip aldrig ifrågasatt förutsättning: lagen om tillgång och efterfrågan. Kort sagt preciserar den priset för en vara eller en tjänst till den punkt där en säljare (som har en tillgång och gör ett utbud) och en köpare (som vill ha en

Jag har haft anledning att intressera mig för EG-direktivens innehåll alltsedan deras tillkomst, främst det fjärde bolagsdirektivet om harmoniserad årsredovisning. Direktiven har nu ”hunnit i kapp” oss med anledning av åtaganden i samband med EES-avtalet. Detta uttrycks i Redovisningskommitténs betänkande

Samhällets insatser mot den ekonomiska brottsligheten är helt otillräckliga. Så skriver riksdagens revisorer i sin rapport från 1994 om insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Men är det verkligen så? Balans har talat med poliser, åklagare, domare och advokater. De ger en annan, mer nyanserad

De närmast förlidna årens många konkurser och utfallen härav har varit föremål för utvärdering bl.a. Grossistförbundet och andra intresseorganisationer för de s.k. leverantörerna. Justitieministern har tillskrivits med hemställan att den nuvarande förmånsrättsordningen skall utmönstras. Det behöver

Jag måste fånga rättens uppmärksamhet och sedan under hela rättegången hålla kvar intresset. Det är min uppgift att föra målet framåt. Det kräver att jag är pedagogisk och lägger fram fallet på ett tydligt, engagerat och levande sätt. Annars kanske rätten inte förstår vad jag håller på med.

Idag utgör vi ett allvarligt hot mot den grövsta ekonomiska brottsligheten här i länet. Den kraftiga resursförstärkning vi fick för ett år sedan innebär att vi både har personal och utrustning som innebär att vi kan utreda flera grova brott på ett tillfredsställande sätt.

Henric Carle och Annica Rolén har studerat ett antal svenska börsnoterade företags miljörapportering idag och utrett vilka framtidsplaner de har – med tyngdpunkt på finansiella mått. Artikeln bygger på en magisteruppsats vid Uppsala universitet.

Man måste nog vara drastisk och genomföra systemförändringar för att på allvar få ned den ekonomiska brottsligheten. Jag tror att vi tillämpar alltför traditionella metoder idag.

* I Leasingutredningens slutbetänkande utreds civilrättsliga, skatterättsliga och i viss mån även redovisningsmässiga frågor vid finansiell leasing av lös egendom. I betänkandet föreslås bl.a. att en ny lag om finansiell leasing införs och att konsumentkreditlagens tvingande regler för kreditköp tillämpas

Lockad av äventyret begav sig den nyutexaminerade revisorn Alan T Rennie till Hongkong. Två år skulle det bli. Idag, sjutton år senare, är han fortfarande kvar.

Den statliga Redovisningskommittén föreslår i delbetänkandet ”Sambandet Redovisning – Beskattning” att systemet med bokslutsdispositioner och obeskattade reserver upphävs. Kommitténs sekreterare Margit Knutsson ger här huvuddragen.

Skandalerna i det danska och svenska näringslivet fortsätter beklagligtvis. För några få år sedan blev vi överraskade över de oväntade sammanbrotten i tex. Nordisk Fjer, vissa svenska banker och Hafnia Holding. Dessa och många andra företag, som att döma av sina redovisningar, verkade solida, försvann

Ett antal aktiemarknadsbolag har träffat avtal med anställda i respektive bolag om att vid en framtida tidpunkt (lösentidpunkten) utbetala ett kontantbelopp motsvarande skillnaden mellan kursen på företagets aktier och ett jämförelsebelopp (lösenpriset). Genom avtalen har de anställda fått en rättighet

I Rolf Skogs artikel på de föregående sidorna om Aktiebolagskommitténs betänkande ”Aktiebolagets organisation” kommenterar han reglerna om revisorns tystnadsplikt och den uppluckring av tystnadsplikten som nu föreslås i betänkandet. Mot förslaget reserverar sig moderaternas, centerns och folkpartiets