Christer Westermark vill med artikeln visa på den ökade betydelse som IASC lägger vid korrekt resultatredovisning och den vikt man tillmäter matchningsprincipen för att uppnå detta syfte. Efter artikeln följer en översättning av IASCs utkast E 41.

Sven-Erik Johansson och Lars Östman, professorer vid Handelshögskolan i Stockholm, gav i slutet av 1992 ut en bok med titeln ”Lönsamhetskrav – redovisningsmått – styrning”. Den knyter samman erfarenheter och idéer från författarnas omfattande arbete inom forskning och näringsliv under åtskilliga decennier.

Efter att den tolfte januari ha besökt södra kretsens paneldiskussion i Malmö rörande frågor om branschens framtid m.m. gör jag följande reflektioner.

Ulf Aspenberg skriver om lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet respektive lagen (1992:558) om ändring i lagen om handel med finansiella instrument samt om Finansinspektionens föreskrifter om prospekt.

Kommerskollegium är tillsynsmyndighet för landets revisorer. Myndigheten utreder cirka 100 fall per år. Det är en fördubbling på fem år. Det beror antagligen i första hand på att allmänheten anmäler fler fall än tidigare, och inte på att kåren har blivit sämre.

Ulf Gometz och Sten Losman fortsätter sin i förra numret inledda diskussion om hur kommunallagens och aktiebolagens krav står mot varandra i ledningen av de kommunägda bolagen. Reglerna är otydliga och opraktiska, hävdar författarna.

1. Det är av stor betydelse för läsaren att de beloppsuppgifter som lämnas i årsredovisningar och delårsrapporter är jämförbara. I lagstiftningen återfinns krav på upplysningar, som skall underlätta jämförbarheten, i bl.a. 20 § första stycket BFL samt i 11 kap 2 § första stycket och § 8 punkt 8 ABL.

– Att revisorerna måste ta rimligt betalt för sitt arbete är inget att hymla om. Men vi måste också vara beredda på att bättre beskriva det vi tar betalt för, säger auktor revisor Sten Lundvall.

FARs generalsekreterare Björn Markland upplever att man numera ställer mer utpräglade kvalitetskrav på internrevisorer. Och då kan de s.k. marknadskrafterna få råda i de fall där intern- och externrevisorers tjänster är utbytbara. Internrevisorsrollen är inte särskilt omtvistad inom FAR i dag.

I anslutning till tidigare inlägg i Balans om finansiella instrument tar Walter Schuster upp principiella frågor och diskuterar konvertibla skuldebrev: Hur ska de redovisas – till lärobokens historiska anskaffningsvärde eller till aktuellt värde?

Paul Pacter: ”Reporting Disaggregated Information”. (Research report från Financial Accounting Standards Board. 423 sidor. Pris cirka 20 USD)

Innehållet i halvårsrapporter respektive delårsrapporter delas i lagstiftningen upp i beloppsuppgifter och redogörelser/upplysningar.

Nu vänder de stora byråerna blickarna österut. Många av pionjärerna är födda där och återvänder nu hem – till en ny och för några år sedan otänkbar marknad. De får lära sig att tänka om när de möter kolleger och elever som länge levt i en annan värld.

Föreligger (risk för) obestånds-, likvidations- eller annan ekonomisk krissituation följer av principen om väsentlighet att detta bör påverka revisionens inriktning och omfattning. Aktiebolagslagens regler till skydd för det egna kapitalet skall särskilt beaktas. Den centrala bestämmelsen återfinns

Aktiebolag som är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge delårsrapport. Rapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar