Cirkulationsdirektivet 92/12/EEG innehåller allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. I målet C-395/00 Distillerie Fratelli Cipriani SpA var det fråga om punktskatter på vissa leveranser av alkohol, vilka gjorts med punktskatteuppskov.

(kumulerat register täckande åren 1990–2002 finns på SkatteNytts hemsida www.skattenytt.se)

I en omfattande artikel i Skattenytt år 2002 nr 11(sid. 651–657) diskuterar de två författarna från skatteförvaltningen garantikostnader ur två perspektiv. Man beskriver dels hur sådana kostnader behandlas i redovisningssystemet, dels de specifika skattemässiga reglerna i 16 kapitlet 3–5 §§ inkomstskattelagen.

I de flesta länder är en majoritet av företagen inte börsnoterade. Många av dessa icke-listade bolag är familjeägda och det finns planer för att barnen i en framtid skall ta över ägandet och kontrollen. En del av företagen har varit familjeägda i mer än en generation. Det faktum att ägande och kontroll

I artikeln diskuteras huruvida praxis under de senaste åren har förändrats beträffande skattskyldighet på grund av väsentlig anknytning. De anknytningsfaktorer i 3 kap. 7 § IL som analyseras är: innebörden av att den skattskyldige inte är varaktigt bosatt på viss utländsk ort, vilken betydelse bostad

I artikeln redogör författaren för problematiken kring skatter och sociala avgifter i Öresundsregionen. Artikeln innehåller även en kortare redogörelse för de danska skattereglerna för gränsgångare samt en kommentar till SINK-utredningen.

I sin artikel ”Regeringsrättens lagtolkningsprinciper – nya tendenser under senare tid?” i SkatteNytt nr 1–2/2003 behandlar Sture Bergström frågan om Regeringsrätten och genomsynsmål. Han slutsats är att Regeringsrätten inte tycks ha utvecklat någon skatterättslig, från civilrättslig avtalstolkning

Mattias Dahlberg har behandlat ämnet i en artikel: ”Om CFC-lagstiftningens förenlighet med EG-rätten”, SvSkT 2001 s. 823–838; efter den artikeln har ett nytt förslag till CFC-lagstiftning presenterats samt nya avgöranden avkunnats av EG-domstolen som ytterligare klargör rättsläget. Gunnar Rabe har

Riksdagen antog den 14:e maj ändrade regler avseende administrativa avgifter på skatte- och tullområdet. Detta får anses vara en viktig milstolpe i synen på skattetillägg och institutets förenlighet med Europarådets konvention om skyddet för de mänskliga rättigheterna. De nya reglerna motiveras av

I artikeln görs en översiktlig utvärdering av de nya regler mot handel med skalbolag som införts i inkomstskattelagens 49 a kapitel och som trädde i kraft 1 juli 2002. Reglerna innebär en ändring av den materiella skatterätten i syfte att göra skalbolagsaffärer olönsamma. Artikeln diskuterar den valda

När Europakonventionen antogs som svensk lag var det meningen att inga motstridiga bestämmelser skulle finnas kvar t.ex. i taxeringslagen. Ett olycksfall inträffade dock. Frågan blir då vad som i avvaktan på lagändring går att göra åt saken i rättstillämpningen.

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern

Författare: Peter Melz

Jurister för vilka beskattningen är ett främmande rättsområde uppfattar ofta skatterätten som ett svårbegripligt hopkok av tekniska regler utan sammanfogande principer. Bilden stämmer inte med verkligheten. I läroböcker om skatter finns nästan utan undantag ett avsnitt om ”principer” och det har i

I denna artikel diskuterar jag kortfattat likhetsprincipens skatterättsliga innebörd, bl.a. mot bakgrund av den nyligen genomförda skattemyndighetsfusionen. Framställningen bygger på ett föredrag som jag höll vid det seminarium som anordnades av TOR/Skattenytts stiftelse i Båstad den 8–10 maj