Mycket av den internationella redovisningsdebatten i våras handlade om försöken att hitta en ny struktur för IASC. Motsättningarna mellan framför allt USA och EU föreföll oöverstigliga.

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Beskattning av utländska nyckelpersoner (Ds 1999:25). FAR får med anledning härav anföra följande.

Johan Bygge, ekonomidirektör och IT-ansvarig på Electrolux, talade om bolagets förberedelser för notering och redovisning i euro.

Göran Tidström, auktor revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers talade om effekter av euro på svensk redovisning och revision på Finforum i sin egenskap av vicepresident i den europeiska revisorsorganisationen FEE, som just kommit med ett Discussion Paper. (Se även notis på sidan 6.)

Juryn i den årliga tävlingen om Carl Henrik Witts pris för bästa artikel i Balans beslutade vid sitt sammanträde den 7 oktober att utse ”Intuitiva intrycket viktigt vid bedömning av krediter” som publicerades i nummer 12/1998 till segrare. Artikeln är skriven av Erling Green, docent vid företagsekonomiska

Tre åsikter: ”En enda soppa”, ”Ingen som tittar på dem”, ”Går aldrig att få ihop”.

Peter Malmqvist, Aragon Fondkommission, fungerade som samtalsledare under dagen. Han hade också – liksom förra året – en egen programpunkt där han tittade på tendenser i börsbolagens delårsrapporter och bokslutskommunikéer.

Du skall inte ha några andra föredömen än IASC. Så inledde Rolf Rundfelt sin årliga dragning om vilka slutsatser han kommit fram till i sin bok ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar”.

Hur hanterar företag omvärldsfaktorer i årsredovisningen? Eva Nyström och Gey Widengren har studerat hur ett antal företag behandlat den nu aktuella år 2000-frågan. De menar bl.a. att företagen generellt varit sena med sina År 2000-projekt och att informationen i årsredovisningen i de flesta fall

IASC har i augusti publicerat ett utkast till rekommendation om Agriculture, E65. I utkastet föreslås regler för redovisning av ”biologiska tillgångar”. Därmed avses levande djur och växter inklusive de produkter som uppkommer när djur slaktas och växter skördas. Exempel som ges i utkastet till rekommendation

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Revisionsbolagsutredningens betänkande Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43). FAR får med anledning härav anföra följande.

IAS 29 behandlar redovisningen i höginflationsländer. För att en sådan redovisning skall bli meningsfull krävs någon form av inflationsomräkning. Om en internationell koncern har dotterbolag i höginflationsländer har kravet i IAS 29 uppfattats som att moderbolaget måste använda balansdagens kurs på

Skulle svensk proformaredovisning bli bättre om den följde de brittiska reglerna? Det tror Christofer Odhnoff och Ingrid Nordeman som pekar på ett behov av enhetliga regler eftersom de svenska är knapphändiga. Här redogör de för regelverken samt svensk praxis.

Under lång tid har gällande rätt inneburit att förvärvaren av ett konkursbolags verksamhet har erhållit nedsättning av stämpelskatt vid uttagande av företagshypoteksbrev i samband med kreditgivningen till det förvärvande bolaget. Under 1998 avslogs emellertid i flera fall yrkande om nedsättning av

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet från utredningen om mervärdesskatt vid fastighetsuthyrning Mervärdesskatt – frivillig skattskyldighet (SOU 1999:47). FAR får med anledning härav anföra följande.